Essaer vt 2010\HB-Semiotik.pdf
2010 Helena Bäckström Min syn på semiotik i PUprocessen Jag har valt att skriva om semiotik för att jag tycker det är en viktig del i PU‐processen (produktutvecklingsprocessen) att framhäva. Som jag ser det tänker vi på semiotik undermedvetet när vi arbetar i PU‐processen, men vet kanske inte exakt vad det betyder. Jag vill med denna essä försöka tydliggöra vad semiotik är samt när, hur och varför jag tycker det borde användas i PU‐processen. Mälardalens högskola Produkt och processutveckling Rolf Lövgren 2010‐04‐08 Helena Bäckström Produkt‐ och processutveckling 2010‐04‐08 Innehållsförteckning Vad är Semiotik? ....................................................................................................................... 3 Semantik................................................................................................................................ 3 Syntax .................................................................................................................................... 3 Pragmatik .............................................................................................................................. 3 Skillnaden mellan Semiotik och semantik ............................................................................. 4 Tecken ................................................................................................................................... 4 Produktsemiotik .................................................................................................................... 4 Karaktär ............................................................................................................................. 5 Identitet ............................................................................................................................. 6 Produktens funktion .......................................................................................................... 6 Semiotik i PU‐processen ........................................................................................................... 7 När? ....................................................................................................................................... 7 Hur? ....................................................................................................................................... 7 Varför?................................................................................................................................... 8 Slutsats.................................................................................................................................... 11 Källförteckning ........................................................................................................................ 12 Litteratur ............................................................................................................................. 12 Elektroniska ......................................................................................................................... 12 Bilder ................................................................................................................................... 12 Sida 2 Helena Bäckström Produkt‐ och processutveckling 2010‐04‐08 Vad är Semiotik? Semiotiken är uppdelad i tre delar (Monö, 1997, s. 62), varav semantiken är en del: Produkt‐ Semantik Syntax Pragmatik Figur 1. Semiotikens delar SEMIOTIK ”Semiotiken studerar hur mening uppstår generellt, hur tecken och betydelser fungerar i allmänhet; vad bild, språk, upplevelse, konst, litteratur, medvetande, varseblivning osv. är i relation till människan”. (Wikipedia‐den fria encyklopedin, 2010) Semantik Produktsemantik är termen för att studera innebörden av tecknet. Där man frågar sig; vad är budskapet i produktens utformning? Vad betyder designen? Vad vill den beskriva, uttrycka, förmana, identifiera? (Monö, 1997, s. 156) Syntax Produktsyntax är studien av ett teckens förbindelser med ett annat kännetecken, och hur det interagerar tillsammans med andra tecken. (Monö, 1997, s. 62) Pragmatik Produktpragmatik handlar om användningen av tecken, i olika kulturer och sammanhang (Monö, 1997, s. 62), inte användandet av produkter! Vilka tecken används, var, i vilka sammanhang och vem är användaren? ”Hur är ett kännetecken som används och för vem?” (Monö, 1997, s. 156) Sida 3 Helena Bäckström Produkt‐ och processutveckling 2010‐04‐08 Skillnaden mellan Semiotik och semantik För att få en bättre uppfattning om skillnaden mellan semiotik och semantik har jag gjort en liten jämförelse mellan olika källors definitioner och kommit fram till följande: Att semantiken endast handlar om tecken som ”språkliga” uttryck medan semiotiken handlar om samma sak men ÄVEN de icke språkliga som ex form, yta, material, känsla. Detta för att semantik är en del av semiotik. Tecken Tecken som uttrycksmedel är nödvändiga för att kunna förmedla och dela med oss av kunskap, idéer och frågor. ”Även för att för att kunna dokumentera och organisera teorier logiskt och abstrakt”. Det enda som krävs för att kunna kommunicera är att alla användarna är överrens om vad tecknen står för. I den semiotiska triangeln kan man utläsa att all kommunikationen förutom exempelvis ljud och kroppsspråk utgår från tecknet och är relaterade till objekt (verkligheten) och den som tolkar. Tecknet består av uttryck och innehåll och kan delas upp i tre delar (Bergström, 2004, s. 260): • Ikon: är exempelvis ett fotografi, eller en verklighetstrogen avbildning. (Wikipedia‐den fria encyklopedin, 2010) • Index: är nästan som ett schema., där man kan ana något precist inträffat. ”T.ex. En pöl visar att det regnade för en stund sedan”. (Wikipedia-den fria encyklopedin, 2010) • Interpretent (tolkaren) Tecknet Referent (Objektet) Symbol: står för något, ”men brukar inte likna det Figur 2. Semiotiska triangeln den står för”. Syfte får symbolen genom överrenskommelse, t.ex. trafikljus. (Wikipedia‐ den fria encyklopedin, 2010) Produktsemiotik Produktsemiotik sätter mening på det som våra sinnen uppfattar. Oavsett hur vi personligen ser, hör och känner gällande en produktdesign bör den underlätta orienteringen för oss, likaså förenkla användningen av produkten samtidigt som den gör användandet mer effektivt (Monö, 1997, s. 62). En produkt kommunicerar med användaren som en del av funktionen och det viktigaste och vanligaste är genom dess form, yta och utseende (Österlin, 2003, s. 88). Men andra viktiga budskap kommer även genom ljudet utav väckarklockan, doften av skinnklädseln i bilen, stolsitsens värme eller smaken av sur mjölk. Sida 4 Helena Bäckström Produkt‐ och processutveckling 2010‐04‐08 En semiotisk mening i andra ord kan vara (Monö, 1997, s. 59): När busschauffören startar motorn vet passagerarna att bussen strax är på väg att åka. Eller när vi hör ett klickljud på tågstationen, vet vi att ett meddelande strax hörs. En annan gång är vi misstänksamma och tror att något kan vara fel så fort vi hör ett flygplan eller en bil låta på ett annorlunda sätt. Vårt känselsinne kan också ersätta vår visuella känsla (Monö, 1997, s. 61). Ett tydligt exempel är blindskrift på exempelvis stolpen vid övergångsstället. Vi undersöker då t.ex. vilken typ av yta, känsla och/eller tredimensionella form produkter har (Monö, 1997, s. 59). Vårt luktsinne försummas däremot ofta i design (Monö, 1997, s. 61), vilket jag tror istället skulle kunna ge ett spännande intryck och mervärde, dock beroende på produkt. Tack vare kroppens muskler kan vi orientera oss i positioner, riktningar, vikt och balans. När man med ögat betraktar en produkts form, så skapas förväntningar på vad de andra sinnena kommer uppfatta. En behaglig form kan uppfattas som lätta att bära, en tung och orörlig form uppfattas ofta som svåra att lyfta (Monö, 1997, s. 62). Detta upplevde jag när jag senast var och tittade på krukor för utomhusbruk. Först såg jag en stor kruka på håll och när jag kom nära för att lyfta den, förväntade jag mig att den skulle vara väldigt tung så jag tog i. Förvånad blev jag när den inte alls hade uppfyllt mina förväntningar och krukan lyftes upp med ett ryck. ”Allt som finns och syns har ett uttryck”. (Österlin, 2003, s. 99) En del produkters huvudsakliga syfte är bara betraktelse, för andra är uttrycket bara en av funktionerna. ”Hur tydligt uttrycket är kan variera och beror bland annat på gestaltbildningen. Designern utformar en produkts budskap för att förmedla dess uttryckta karaktär, identitet och funktion.” (Österlin, 2003, s. 99) Karaktär ”Designern ska ge produkten en karaktär, ett attraktivt uttryck. Karaktären kan ses som en funktion bland produktens övriga funktioner. Den ska stämma med användarens referensram (kultur, attityder och erfarenheter) och förväntningar på produkten. Det används som konkurrensmedel i köpsituationer och som ett extra värde när produkten används av brukaren. Dekor och formspråk är medel för detta.” (Österlin, 2003, ss. 99‐100) Sida 5 Helena Bäckström Produkt‐ och processutveckling 2010‐04‐08 Identitet En produkt kan ges en identitet för att beskriva var den kommer ifrån och minska anonymiteten, detta kan vara genom företagets färgsättning och formgivning. Men man kan även göra det för att visualisera kompetensen och skapa ett förtroende till brukaren. En identitet kan också tydliggöras med en produktmärkning, det finns två typer (Österlin, 2003, s. 100); en inriktad på marknadsföringen (fabrikat och produktnamn) och en inriktad på det tekniska (produktdata). En produktidentitet kan byggas ut till en produktfamilj eller en företagsprofil. Brukaren kan själv kanske också ha möjligheten att anpassa produktens utseende för att göra den mer personlig. Ett exempel jag kunde hitta är kontokorten som Swedbank möjliggör att ge en personlig identitet med ”egen design”. Figur 3. Swedbank, personligt VISA‐kort Produktens funktion ”Vad är detta för något och vad används den till? Hur fungerar den och hur är den uppbyggd? Hur gör man och vad är viktigast? – Produkttyp, teknik, och hantering”. Det perfekta vore om produkten är ”självinstruerande och idiotsäker”, att man bara kan hantera den på rätt sätt tack vare formgivningen, logiskt och lättförståeligt. ”Naturligt och självklart, enligt inlärda reaktionsmönster och den kulturbakgrund man har”. Om det inte går kanske det finns möjlighet att använda sig av instruktionsskyltar och symboler. ”Räcker inte detta krävs en särskild instruktionsbok, kanske rentav träning”. (Österlin, 2003, s. 100) Sida 6 Helena Bäckström Produkt‐ och processutveckling 2010‐04‐08 Semiotik i PUprocessen När? Jag anser att semiotik har man i åtanke under mer eller mindre hela PU‐processen. I ett uppdrags inledande är det viktigt att tänka på semiotik i samband med kundkrav, funktionskrav, företagsidentitet. Därefter är det också viktigt att ha semiotiken i åtanke under de kreativa faserna som inspirationsinhämtning, konceptgenerering, koncept‐ utvärdering, konceptförbättring, testning av prototyper eller under modellbyggen. Även vid framtagning av produktblad, projektmapp, rapport, reklam eller presentationen till kunden för att se till att ens ”teckenuttryck” blir korrekt uppfattade. Hur? I PU‐processen kan designern jobba med att förmedla produktens budkap med dess form, så som svepande linjer eller skarpa strukturer. Till exempel genom strömlinjeformer och diagonaler som ger uppfattningen av rörelse. Det är en form som man ofta finner i designen på bilar eller en datormus. Om designen kräver ett stabilt uttryck kan det uppnås genom ett växande intryck, dvs. med en bred bas. (Österlin, 2003, s. 89) För att skilja sig från konkurrenterna med en produktprofil och därmed bli ett tydligare alternativ kan en analys av deras produkter och formelement vara till hjälp. ”– Hur är huvudformen? Hur utformas ytor och kanter? Vilka karaktäristiska detaljer används? Hur är färgsättningen och ytstrukturer?” I designkravspecifikationen som ska upprättas i projektstart ska formspråket eller det önskade uttrycket vara definierat. ”Det kan redovisas som ett visuellt tema som i bildform visar de typiska detaljer eller färger som eftersträvas.” (Österlin, 2003, s. 90) Designern utformar en produkts budskap för att förmedla dess uttryckta karaktär, identitet och funktion. ”För att produktens budskap ska vara tydligt ska produktutformningen ha en stark gestalt, vara lagom komplex och stämma med individens behov och referensram.” Om en ny produkt utvecklas som inte har någon konkurrent är det särskilt viktigt att lyckas med en naturlig utformning. Om det däremot är en ny version av en redan befintlig produkt kan det vara en bra idé att formge den så att användarna känner igen sig och kan relatera till produkten. (Österlin, 2003, ss. 88‐89) Sida 7 Helena Bäckström Produkt‐ och processutveckling 2010‐04‐08 I (Ulrich & Eppinger, 2003, s. 190) hittade jag fem viktiga mål som industridesignern kan hjälpa en grupp att nå, när de utvecklar nya produkter. Tre av dem tycker jag var intressanta och passar in under semiotik: 1. Nytta: Produkten bör vara säker, enkel att använda och intuitiv. Varje funktion bör utformas så att den tydligt kommunicerar dess syfteför användaren. 2. Utseende: Form, linje, proportion och färg används för att integrera produkten i ett tilltalande helhetsuttryck. 3. Kommunikation: Produktdesignen bör kommunicera företagets designfilosofi och uppdrag genom de visuella kvalitéerna av produkterna. Varför? Semiotik i PU‐processen anser jag är viktigt för att skapa ömsesidig förståelse för produkten och förtroende mellan kund och företag, för att i slutändan få en nöjd kund. Produkten måste därför uppfylla kundens förväntningar genom att sända de rätta signalerna genom t.ex. form, känsla, lukt och ljud. Om en kund förväntar sig en Porsche och får en Fiat, kvalitetsmässigt, så anser jag inte att designern gjort sitt jobb i fått sin kund nöjd. Istället riskerar företaget att förlora kunden och eventuellt dennes nätverk. ”För att det man upplever ska vara meningsfullt så måste det tolkas.” (Österlin, 2003, s. 87) Ett exempel på varför det är viktigt med semiotik i PU‐processen för att undvika feltolkningar av brukare vid användning. Så min feltolkning: När jag använde min nya konservöppnare hade jag först svårt att förstå hur det skulle användas. Min gamla var en ”traditionell” som vertikalt fästes på burkens kant och för att sedan vrida om med ett ”vred” tills locket öppnats. Så eftersom den nya produkten också var en konservöppnare så gjorde jag som jag alltid gjort, prövade fästa den vertikalt, men det gick inte. Det tog en liten stund innan jag kom på att den skulle sitta horisontellt på locket istället, så jag fäste och vred om med ”vredet”. Sida 8 Helena Bäckström Produkt‐ och processutveckling 2010‐04‐08 För att kundens hjärna ska kunna greppa upplevelsen, bilden, och förstå vad det är för något så måste den först urskilja ett mönster, en figur, och sedan jämföra den med en motsvarighet i sin begreppsvärld: Figur 4. The Human Brain urskilja mönster jämföra med en motsvarighet ”Den innebörd som ger det upptäckta mönstret en mening, så att hjärnan kan ”sätta ett namn” på det, blir tolkningen.” (Österlin, 2003, s. 88) Sida 9 Helena Bäckström Produkt‐ och processutveckling 2010‐04‐08 Kundens hjärna söker bland det som överrensstämmer med dennes erfarenheter, förväntningar och attityder därför är det till fördel om detta är i åtanke redan från projektets start. Även dennes minne, motiv och språk kan vara avgörande för identifieringen. Genom att organisera synintrycken i gruppen har hjärnan lättare att fokusera på flera saker samtidigt. Det är enklare för hjärnan att tänka sig en kvadrat än fyra punkter än exakta läget på fyra enskilda punkter i kvadratform. (Österlin, 2003) Figur 5. Kvadrat Designen har en stor betydelse då hjärnan tar den smidigaste vägen, genom att välja den figur som den enklast upptäcker för få ordning på upplevelsen. Detta kan förklaras genom gruppering och sker bland annat efter (Österlin, 2003, s. 87): • • • Enkelhet ‐ minsta antal lätt igenkännbara delar, enkla och kontinuerliga linjer, symmetri eller slutna former Likhet/närhet ‐ likadana och nära element bildar grupper Meningsfullhet ‐ en tydlig mening Sida 10 Helena Bäckström Produkt‐ och processutveckling 2010‐04‐08 Slutsats Som jag tidigare nämnt anser jag att det är viktigt att redan i tidigt skede i PU‐processens ha semiotiken i åtanke. Jag tror även att efter egna erfarenheter att man ofta jobbar med en del av dessa tankar utan att reflektera över att det handlar om semiotik. Det är något jag skulle vilja rekommendera andra är att tydigt dokumentera semiotikens kännetecken hos produkten som ska formges eller hos företaget som vill utmärka sig. Jag skulle själv vilja ha en tydlig men enkel mall att fylla i, dels för att under projektets gång se så man designar produkten semiotiskt rätt och dels för att i slutändan reflektera kring resultatet. I våra projekt upprättar vi en kravspecifikation som efter projektets slut ska stämmas av, men jag menar att en semiotikmall skulle vara ett intressant komplement. I litteraturen som jag studerat tycker jag att det har varit en del otydliga förklaringar gällande semantik och semiotik. En källa anser jag även har blandat ihop semantik och semiotik under sitt innehåll om Produktsemantik som jag anser i själva verket handlade om produktsemiotik. Jag tycker det är intressant att designa för vårt luktsinne och jag tror att det inom kort kommer komma många nya varianter av existerande produkter med luktfunktion. Jag tror att jag kommer att jobba med någon sådan utveckling i framtiden, vem vet, kanske redan till hösten som examensarbete. Till ex‐jobbet ska jag försöka upprätta en enkel mall att gå efter, för mig egen skull och för att se till så att produkten sänder de rätta signalerna så den uppfyller kundens förväntningar! Sida 11 Helena Bäckström Produkt‐ och processutveckling 2010‐04‐08 Källförteckning Litteratur Bergström, B. (2004). Effektiv visuell kommunikation, hur man får ett budskap i text, bild, film, form och färg att nå fram. Värnamo: Carlssons förlag. Monö, R. (1997). Design for Product Understanding. Trelleborg: Liber AB. Ulrich, K. T., & Eppinger, S. D. (2003). Product design and development. Singapore: The McGraw‐Hill Companies. Österlin, K. (2003). Design i fokus för produktutveckling. Liber AB. Elektroniska Marner, A. (u.d.). Umeå universitet. Artiklar: Marner. Hämtat från http://www.educ.umu.se/~marner/artiklar/Semiotik%20i%20korthet.pdf den 04 04 2010 Wikipedia‐den fria encyklopedin. (2010). Hämtat från Semiotik: http://sv.wikipedia.org/wiki/Semiotik den 04 04 2010 Bilder Figur 3. Swedbank, personligt VISA‐kort. Övre vänster bild. Swedbanks visakort. Hämtad 2010‐04‐03, från http://www.swedbank.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,146851,00.html Figur 3. Swedbank, personligt VISA‐kort. Nedre vänster bild. Hund. Hämtad 2010‐04‐03, från http://lindablom.se/category/tyra.html Figur 3. Swedbank, personligt VISA‐kort. Höger bild. Swedbanks visakort med personligt motiv. Hämtad den 2010‐04‐03, från http://www.swedbank.se/sst/inf/out/infOutWww1/0,,25422,00.html Figur 4.The Human Brain. The Human Brain. Hämtad 2010‐04‐04, från http://www.copingskills4kids.net/images/brain_glow.jpg Sida 12
© Copyright 2025