1. No category

Årsrapport
Mars 2012- December 2012
Bakgrund
Somalier i Sverige
Idag beräknas det finnas ca 50 000 personer födda i Somalia i hela riket varav ca 3 000 av
dessa finns i Skåne. De allra flesta av dem som bor i Skåne lever i Malmö (ca 2000), men
även Kristianstad (300) och Eslöv (150) har en somalisk diaspora i sina kommuner. Antalet
somalier väntas stiga kraftigt framöver.
Enligt siffror från SCB låg sysselsättningen i den somaliska gruppen på 21% i riket år 2010. I
Malmö låg den på 19% år 2009.
40%
35%
30%
25%
Män
20%
Kvinnor
15%
Totalt
10%
5%
0%
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
Tabell 1.1 Andel sysselsatta 20-64 år med födelseland Somalia i Sverige 2000-2010
Nyföretagandet i den somaliska gruppen ligger lågt i Sverige, endast på 0,6%. Detta kan
jämföras med 5,1% i USA och 5,3% i Kanada.
1,6%
1,4%
1,2%
1,0%
Män
0,8%
Kvinnor
0,6%
Totalt
0,4%
0,2%
0,0%
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
Tabell 1.2. Andel sysselsatta egenföretagare 20-64 år med födelseland Somalia i Sverige
2000-2010.
Vi kan även se av siffrorna från SCB att ju längre tid den enskilde varit i Sverige, desto större
sannolikhet är det att han/hon har ett arbete. Av dem som kom före 1990 har ca 55%
sysselsättning.
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
_1990
1991-2000
Tabell 1.3. Tid i landet och sysselsättning
2001-2005
2006-2010
Detta står i skarp kontrast till somaliska diasporan i Minnesota i USA, Dubai i Förenade
Arabemiraten, delar av Storbritannien och t.o.m. Hammerfest i Norge. Där ses somalierna
som ett entreprenöriellt folk, skickliga förhandlare, affärsinriktade, risktagande och
framgångsrika företagare. En faktor som anses ha bidragit till framgången är antalet positiva
förebilder, en större marknad med fler somaliska konsumenter, lägre trösklar till företagande,
starkare incitament och från början större fokus på egen försörjning och egen bostad. I USA
och Storbritannien har det även funnits somaliska informations- och kunskapscentrum som
gett rådgivning, mikrolån, coachning och stöd med kontakter vid etablerandet av företag. I
den norska rapporten Somaliere i Norge från 2010 rekommenderas grundandet av ett
somaliskt informations- och kunskapscenter för att komma tillrätta med det tilltagande
utanförskapet bland somalier.
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
Tabell 1.4. Antal somaliafödda i Sverige, Storbritannien och USA 2010 samt Kanada 2006
0,45
0,4
0,35
0,3
0,25
0,2
0,15
0,1
0,05
0
Tabell 1.5. Andel somaliafödda av befolkningen i Sverige, Storbritannien och USA 2010 samt
Kanada 2006 (%)
Gapet i sysselsättning är stort mellan majoritetsbefolkningen och somalier i Sverige jämfört
med USA och Kanada.
Hela befolkn.
Somalier
Gap
Sverige 2010 (16-64 år)
73
21
52
Kanada 2006 (15-65 år)
73
46
27
USA 2010 (16-64 år)
67
54
13
Tabell 1.6. Andel sysselsatta i befolkningen samt bland somalier (%) och sysselsättningsgap
(%-enheter)
Nedan visas gapet i företagande mellan somalier och majoritetsbefolkningen i Sverige,
Kanada respektive USA. I USA startar somalierna fler företag än genomsnittet i landet. I
Sverige startar 4,9% av befolkningen företag gentemot endast 0,5% av somalierna.
Hela befolkn.
Somalier
Gap
Sverige 2010 (16-64 år)
4,9
0,5
4,4
Kanada 2006 (15-65 år)
9,2
5,3
3,9
USA 2010 (16-64 år)
4,3
5,1
-0,8
Tabell 1.7 Andel egenföretagare i befolkningen samt bland somalier (%) och företagargap
(%-enheter)
Skillnaderna i utbildningsnivå bland somaliafödda i Sverige, Kanada och USA illustreras
nedan.
Förgymn.
Gymn.
Eftergymn.
Okänd
Sverige 2010 (16-64 år)
43,8
21,9
9,2
25,1
Kanada 2006 (15 år - )
32,8
39,7
27,4
USA 2010 (25 år -)
39,2
30,7
30,3
Tabell 1.8. Utbildning bland somalier (%)
I tabellen nedan visas när de flesta somalierna kom till Sverige respektive Kanada och USA.
Före 1990
1990-2000
Efter 2000
Sverige 2010
2,5
25,0
72,5
Kanada 2006
17,3
62,0
20,7
USA 2010
6,7
33,4
59,9
Tabell 1.9. Tid i landet bland somalier – ankomst (%)
I tabellen nedan visas inom vilka branscher somaliefödda är sysselsatta i Sverige (2010),
Kanada (2006) respektive USA (2010). Värt att notera är att det i Sverige är en hög andel som
arbetar inom offentlig sektor, t.ex. vård och skola. I USA arbetar betydligt fler i
tillverkningsindustri (16,4%) jämfört med Sverige (5,1%). I USA och Kanada arbetar
dessutom betydligt fler inom såväl detaljhandeln som i tekniska och administrativa yrken än i
Sverige.
Sverige 2010
Kanada
2006
USA 2010
(16-64 år)
(15 år -)
(16 år -)
Jord & skogsbruk, gruvor
0,1
0,7
1,6
Byggverksamhet
1,0
1,6
2,0
Tillverkningsindustri
5,1
9,0
16,4
Partihandel
1,8
2,9
1,2
Detaljhandel
2,6
12,4
10,1
Transport, lager, allmännyttiga företag
13,9
14,3
17,6
Information
0,7
3,2
1,7
Finans, försäkring, fastighet
1,2
4,6
5,0
Professionell, teknisk och administrativ
0,9
16,7
6,2
Utbildning, hälsa, socialtjänst
43,0
16,6
22,5
Underhållning, rekreation, boende,
restaurang
4,1
9,9
6,6
Andra tjänster
14,7
5,3
4,8
Offentlig förvaltning
5,3
2,9
4,2
Okänd näringsgren
5,7
Totalt
100,1
100,1
99,9
Tabell 1.10 Förvärvsarbetande efter bransch
Projektets bakgrund
I syfte att inventera gjorda erfarenheter och behov av insatser i länet genomförde
Länsstyrelsen i Skåne län, Region Skåne, Herbert Felixinstitutet, Arbetsförmedlingen och
Nätverket Social Ekonomi i Skåne ett seminarium den 28 maj 2010. Under det efterföljande
arbetet i workshops fastställdes ett antal prioriterade områden och aktiviteter utifrån
identifierade behov i respektive organisation. Kunskapsutveckling hos aktörerna, kontaktnät
och mötesplats för målgruppen och systemförändringar för att underlätta etableringsinsatser
var några exempel på aktiviteter.
Under seminariet framfördes även synpunkter som stärkte idén om ett projekt riktat till
somalier där entreprenörskapet var ett av fundamenten. Inom ramen för Partnerskap Skåne
diskuterades frågan om den somaliska gruppen. Beslut fattades om att genomföra en förstudie
med Herbert Felixinstitutet som huvudman och Region Skåne som finansiär inom
partnerskapet för utrikes födda företagare med 255 000 kronor. Under hela förstudien, som
pågick 1 januari 2011-30 juni 2011 deltog Malmö Stad genom den interimistiska styrgruppen.
Förstudien avslutades 30 juni och för att arbetet inte skulle avstanna ansöktes om medel till en
uppbyggnadsfas i enlighet med 37 § förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för
insatser för vissa utlänningar från Länsstyrelsen. Den 29 september 2011 undertecknades
beslutet om att bevilja projektet 260 000 kronor för hösten 2011 och 371 000 kr för en extra
insats i Eslöv under 2012. En ansökan lämnades in till Europeiska Socialfonden i augusti
2011 för att säkra en genomförandefas tillsammans med medfinansiering från berörda
kommuner. På strukturfondspartnerskapet 7 december 2011 beslutades att bevilja Somali
Information and Business Centre under programområde 2 medan ansökan under
programområde 1 fick avslag. Programområde 2 riktar insatser mot målgruppen medan
programområde 1 skulle fokusera på kompetensutvecklingsinsatser i medverkande
organisationer. Beslutet innebar att 1 889 827 kronor beviljades för perioden 2012-03-01 2014-06-30 i ett beslut med diarienummer 2011-3090145. För att kunna genomföra projektet
krävdes en ökad medfinansieringsgrad från Region Skåne och Malmö Stad. Den 21 december
2011 meddelade Avdelningen för Arbete och Integration INAR att Malmö stad kan öka
medfinansieringen lika mycket som Region Skåne, d.v.s. till 375 000 kr per år. Den 23 mars
2012 fattades det formella beslutet av regionala tillväxtnämnden på Region Skåne om en
medfinansiering på 375 000 kr årligen under ”förutsättning att övriga finansiärer fullföljer sitt
åtagande” . Det formella beslutet från Malmö Stad fattades i arbetsmarknads- och
vuxenutbildningsutskottet den 2012-08-21. Somali Information and Business Centre startade
den 1 mars 2012 som ett delprojekt inom Partnerskap Skåne med finansiering från Europeiska
Socialfonden, Malmö Stad, Region Skåne, Kristianstad kommun, Eslövs kommun, Svalövs
kommun, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen i Skåne län med Herbert Felixinstitutet som
huvudman.
Syfte
Projektet syftar till att stärka individer från Somalia och deras förutsättningar att starta egna
företag samt träda in på den reguljära arbetsmarknaden.
Mål
Efter att ha deltagit i projektet:








Ska en majoritet av deltagarna på företagscoachingen starta ett eget företag
Ska en majoritet av deltagarna ha en ökad förståelse för kulturella likheter och
olikheter
Ska 80% av deltagarna uppleva att de kommit närmare svensk arbetsmarknad och att
deras möjligheter att få jobb ökat
Ska samtliga deltagarna på företagscoachingen utforma en företagsidé
Ska en majoritet av deltagarna uppleva en attitydförändring gentemot företagande i
Sverige
Ska en majoritet av deltagarna se möjligheter med yrkesmässig och geografisk
rörlighet
Ska en majoritet av deltagarna uppleva att servicenivån ökat i projektets deltagande
myndigheter
Ska en majoritet uppleva ett förbättrad psykiskt och fysiskt välbefinnande genom
deltagande i projektets olika delar
Indikatorer
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Antalet somaliska företagare i Skåne ska öka med minst 200%
Antalet företagsrådgivningar ska uppgå till minst 100 per år
Fördelningen mellan kvinnor och män ska vara 50% vardera.
Förbättrad hälsa bland somalier och därmed minskade hälso- och
sjukdomskostnader for somalier i Skåne
Ökad sysselsättning bland somalier i Skåne genom egenföretagandet och
anställningar
Öka affärskontakter mellan somalier i Skåne och andra länder
Ökad framtidstro och samhällsdelaktighet bland somalier i Skåne
Ökade attitydförändringar hos somalier mot det svenska samhället och vise
versa.
Etablerandet av förebilder för somaliska ungdomar i Skåne
Minskad kriminalitet och missbruk bland somaliska ungdomar
Bättre skolresultat för somaliska barn och ungdomar
Ökat antal somalier som väljer att läsa vidare på universitet och högskolor
Öka mottagligheten bland arbetsgivare av kompetens som målgruppen besitter
genom attitydpåverkande åtgärder.
Fler tillvaratar somaliska individers kompetens och medvetandegör det
faktiska arbetskraftsutbudet genom privat, offentlig och ideell sektor.
Nuvarande arbetsgrupp
Fotograf: Andreas Ragnarsson
[email protected]
Philip Sandberg, projektledare (halvtidstjänst)
Jag har sökt, riggat och drivit flera EU-projekt inom såväl offentlig som idéburen sektor. I
januari 2003 grundade jag vad som nu är biståndsorganisationen Tamam där ca 1 000 barn i
5 länder nås av stödinsatserna. Jag har även varit medförfattare till rapporten ”Företagarnas
flykt” och har jobbat nära somaliska ungdomar på boende för ensamkommande flyktingbarn.
Har även drivit eget företag och arbetat i inkubatorsmiljöer av sociala företag. Kommer att
vara pappaledig från 1/2 till 30/6.
Fozia Slone, biträdande projektledare (heltidstjänst)
Jag har studerat Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER) och Globala Politiska
Studier(GPS) på Malmö Högskola och har arbetat på verksamhet för ensamkommande och
asylsökande på Röda Korset i Malmö och Catholic Cross Cultural Services (CCS) i Canada.
Under mina studier har mitt examensarbete handlat om somaliers integration på
arbetsmarknaden och identitetsfrågor.
Per Brinkemo, vikarierande projektledare (halvtidstjänst)
Har jobbat som journalist sen 1994 för både tidningar och tv. Är särskilt intresserad av
integrationsfrågor och av somalisk kultur. Innan jag blev journalist studerade jag
religionsvetenskap och har en teol kand vid Lunds Universitet. Jag har skrivit ett par böcker
varav DUMPAD – den sanna historien om Ahmed Hassan Ali är den mest kända. Boken finns
översatt till danska och heter då Efterladt. Sen juni 2009 arbetar jag i en somalisk förening i
Rosengård, Malmö och numera som vikarierande projektledare på SIBC.
Zahra Abdi Mohamed, samhälls- och hälsokommunikatör (halvtidstjänst)
Jag jobbar samhälls- och hälsokommunikatör anställd av Länsstyrelsen och ger
samhällsorientering i Malmö, Kristianstad och Eslöv.
Benny Carlson, utvärderare och forskare (15% tjänst)
Jag är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet och har i 6-7 år av och till ägnat sig
åt att inhämta (via statistik, litteratur och intervjuer) och sprida (via skrifter, artiklar, turnéer
och föreläsningar) kunskap om somaliers ekonomiska integration – läs sysselsättning och
företagande – i ett jämförande perspektiv, närmast jämförelser mellan Sverige, England och
USA. Jag arbetar för närvarande med ett par projekt som handlar om såväl somaliernas
situation i Sverige som en fördjupning av det jämförande perspektivet.
Nasra Abdi Ali, projektassistent (timanställd)
Jag är 23 år gammal, studerar statsvetenskap, arbetsvetenskap och ekonomi just nu på James
Cook University i Australien- där det också finns en somalisk diaspora. Jag har arbetat extra
på Arbetsförmedlingen i Malmö med bl.a. somaliers etablering samt har en hel del egna
erfarenheter. Jag flyttade från Örebro till Malmö år 2009. På Högskolan i Örebro har många
somaliska ungdomar börjat studera. Jag har jobbat med projektet främst under hösten 2011.
Arwaah Daahir Abdi, informatör (75% tjänst )
Jag är 26 år gammal och kom till Sverige ifrån Somalia för 8 år sedan. Jag har tidigare
arbetat bl.a. som stationsvärd och har ett stort nätverk bland somalier i Eslöv. Jag är
serviceinriktad och gillar att arbeta med människor. Sedan mars 2012 arbetar jag på Somali
Information and Business Centre.
Mubarik Abdirahman, samhälls- och hälsokommunikatör (halvtidsanställd)
Jag jobbar samhälls- och hälsokommunikatör anställd av Länsstyrelsen och ger
samhällsorientering i Malmö, Kristianstad och Eslöv.
Mohamud Ahmed Nasir, informatör (halvtidsanställd)
Jag arbetar främst med hemsidan, informationsmaterial och marknadsföring gentemot den
somaliska gruppen.
Fooziya Abdullahi Maalin, informatör (75% tjänst)
Jag jobbar främst med administration, bokningar, lokalvård samt organisering av
kvinnogruppen.
Asad Ibrahim Diriye, informatör (halvtidsanställd)
Jag jobbar mestadels med enkäter, kundbemötande och administration samt håller i delar av
företagsrådgivningen i Kristianstad och Malmö.
Nuvarande styrgrupps sammansättning:
Ingemar Jeppsson, föreståndare, Herbert Felix Institutet
E-post: [email protected]
Katarina Carlzén, utvecklingsansvarig, Länsstyrelsen i Skåne län
E-post: [email protected]
Jan Lindelöf, utvecklare, Avdelningen för regional utveckling, Region Skåne
E-post: [email protected]
Benny Carlsson, professor i ekonomisk historia, Lunds Universitet
E-post: [email protected]
Gunilla Sweger, handläggare, Svenska ESF-rådet
E-post: [email protected]
Gunnar Bergström, utredningssekreterare, Avdelning för integration och arbetsmarknad, Malmö Stad
E-post: [email protected]
Gert Åhlund, regional samordnare, Arbetsförmedlingen
E-post: [email protected]
Helena Johansson, avdelningschef Introduktion och Matchning, Arbete och Välfärd, Kristianstad kommun
E-post: [email protected]
Håkan Andersson, enhetschef, Arbete och Försörjning, Eslövs kommun
E-post: [email protected]
Ola Knutsson, flyktingsamordnare, Svalövs kommun
E-post: [email protected]
Aktiviteter vid Somali Information and Business Centre
Företagsrådgivning: Somali Information and Business Centre erbjuder individuell rådgivning
kring nyföretagande utan kostnad samt handledning under tiden företaget utvecklas. Vi
anordnar även utbildningar på somaliska kring att starta egna företag. Klienten kan få hjälp
med allmän rådgivning kring att starta företag, expandera, diskutera affärsidéer, upprätta
affärsplan och budget, registrera företaget samt information om myndigheter och tillstånd.
Jobbsökarträffar: Somali Information and Business Centre arrangerar s.k. jobbsökarträffar på
somaliska i samarbete med Arbetsförmedlingen och ger utbildning i olika metoder att
profilera sig, ansöka om tjänster, sociala koder, arbetsmarknadssituation, bristyrken, m.m.
Samhällsinformation: Länsstyrelsen tillhandahåller samhälls- och hälsoorientering på
somaliska på Somali Information and Business Centre. Metoden bygger på dialog och
förhåller sig till de nyanländas faktiska behov och förutsättningar. Samtliga ansvariga
myndigheter och organisationer har medverkat i att ta fram det material som används i
programmet och har också medverkat i utbildningen av kommunikatörerna. Verksamheten
kvalitetssäkras fortlöpande bland annat genom ett samarbete med Malmö Högskola och Lunds
Universitet stödjer verksamheten genom en speciellt framtagen universitetsutbildning som
samtliga samhälls- och hälsokommunikatörer genomgått.
Forskning: Forskning bedrivs på Somali Information and Business Centre av professor i
ekonomisk historia Benny Carlson på Lunds Universitet och publikationer ges ut kring
somaliskt entreprenörskap. I april 2011 gavs rapporten ”Företagarnas flykt” ut med intervjuer
av somalier som bott i Sverige och flyttat till Storbritannien för att utveckla sitt företagande. I
juni 2012 intervjuades somalier som bor i Eastleigh och Kibera i Nairobi i Kenya. De kommer
att flytta till Sverige genom anhöriginvandring och syftet med rapporten som ska skrivas är att
förbereda kommunernas mottagande bättre. Genom intervjuerna får vi en bättre bild över
vilka erfarenheter och förväntningar målgruppen har för att kunna styra insatserna bättre vid
ankomst till Sverige. Professor Benny Carlson deltar även i regeringens framtidskommission
för att belysa frågor kring etablering av somalier i Sverige.
Resultat
Företagsrådgivning, jobbsökarträff och samhällsinformation
4 personer som stått utanför arbetsmarknaden är självförsörjande med olika anställningsstöd
från Arbetsförmedlingen via Somali Information and Business Centre. De betalar tillsammans
över 100 000 kronor i skatt till Malmö Stad årligen.
40 företagscoachingar har genomförts på somaliska med 34 unika individer. De har kunnat gå
på upprepade coachningstillfällen och fått se sina företagsidéer växa och utvecklas.
Studiebesök har gjorts på SIBC från bl.a. Svenskt Näringsliv, USA:s ambassad, Somali
Development Services i Leicester, Migrationsverket i Göteborg, Regionförbundet Södra
Småland, Almi, Yallatrappan, Amaan Care, Uppstart Malmö, Skatteverket, Sensus, projektet
Myllan och Somalilandföreningen.
Allt fler företag, myndigheter och organisationer i behov av somalisktalande personal har hört
av sig till SIBC för att anställa personal. Genom SIBC förmedlades t.ex. fyra tjänster under
januari månad (2013). SIBC kontaktades även av Yallatrappan för att förmedla sökande till
deras tolkutbildning i somaliska.
Grupp kring invandrares företagande. Samverkanspartnern Region Skåne bjöd in Somali
Information and Business Centre till att medverka i en grupp kring utlandsföddas företagande
inför det nya programmet kring utrikes födda företagare som just nu är under uppbyggnad.
Förfrågningar om föreläsare om somalisk kultur kommer i allt större utsträckning till SIBC.
Personer SIBC rekommenderat är bland annat Nur Ali Nur, Zamzam Abshir Hassan, Mubarik
Abdirahman, Per Brinkemo, Yassin Ekdal, Qalinle Dayib, Fozia Slone och Nasra Abdi Ali.
Två somaliska ungdomar deltog i Centrum för Publikt Entreprenörskap och British Councils
projekt Enpowering European Citizens. De fick utbildning i entreprenörskap och
projektledning samt fick möjlighet att nätverka med ungdomar från andra delar av Europa.
Inspirationsföreläsningar har hållits för somaliska ungdomar, bl.a. på Somalilandföreningen.
Forskning
Forskaren Benny Carlson genomförde en studieresa ”Somalier i svenskbygd – vad kan vi
lära?” till Minneapolis 1 – 8 oktober i samarbete med Harald Fredriksson på Regionförbundet
södra Småland och Hussein Samatar från African Development Center med 30 deltagare till
stor del från allmännyttiga bostadsbolag (två från MKB) och Växjö kommun.
Arbete med rapporten ”Somalier på arbetsmarknaden – har Sverige något att lära?” till
regeringens framtidskommission, lanserad 5 november.
Turné på temat ”Somalier i Birmingham och Leicester – vad kan etniska organisationer göra”
tillsammans med Jawaahir Daahir, grundare och ledare av Somali Development Services i
Leicester, till Malmö, Växjö, Göteborg och Stockholm 6 – 9 november.
Redigeringsarbete med boken ”Somalier i Sverige – mellan förtvivlan och hopp” i vilken fyra
somaliska författare analyserar somaliernas situation i Sverige. Forskare Benny Carlson har
också skrivit merparten av inledningen och ett kapitel om somaliska familjeanknytningar i
Nairobi som bygger på studieresan till Nairobi 3 – 10 juni. Boken lanseras på Fores 5 februari
i år.
Arbete med en rapport om ”Somalis in Malmö” inom projektet ”Somalis in European Cities”
som bedrivs av den internationella stiftelsen Open Society Foundations. Ett första utkast har
levererats. Arbetet kommer att fortgå under våren och en publicering är planerad till hösten av
forskare Benny Carlson.
Statistik
Under 2012 hade SIBC 1533 deltagare varav 651 i Malmö, 120 i Eslöv, 257 i Kristianstad och
505 i andra kommuner runtom i landet. 40 företagsrådgivningar hölls varav med 34 unika
individer medan 88 personer deltog i jobbsökarträffarna som bedrivs i samverkan med
Arbetsförmedlingen. SIBC Malmö och SIBC Kristianstad öppnade i september 2012 medan
SIBC Eslöv i mars 2012. Under sommarmånaderna juni-augusti var det begränsad aktivitet på
centret med många på semester. Företagscoachen på SIBC slutade sin tjänst 2012-09-30 och
ny företagscoach tillsattes 2012-11-12. I oktober månad kunde således inga
företagsrådgivningar på somaliska genomföras. I statistiken nedan finns även evenemang som
antingen arrangerats av SIBC eller där SIBC medverkat aktivt. Det handlar om t.ex. Öppet
Hus, möten i somaliska föreningar, konferens eller seminarium.
SIBC- statistik antal deltagare 2012 Dec
Nov Okt Sep Aug Jul Jun Maj Apr Mar
Företagsrådgivning Malmö
2
3
1 1
1
Företagsrådgivning Eslöv
14
Företagsrådgivning Kristianstad
2
3
1
2
1 5
2
2
Företagsrådgivning Svalöv
Jobbsökarträffar Malmö
18
8 12
12
17
Jobbsökarträffar Kristianstad
11
Jobbsökarträffar Eslöv
2
8
Samhällsinformation Malmö
34 160 104
Samhällsinformation Kristianstad
40
43 40
40
40
Evenemang Malmö
104
30 27
83
15
9
4
6
Evenemang Eslöv
28
42
8
3 15
Evenemang Kristianstad
21
4
Evenemang annan kommun
89
280
16 120
Totalt Malmö
651
Totalt Eslöv
120
Totalt Kristanstad
Totalt andra kommuner
Totalt alla kommuner
257
505
1533
Enkät ställd till målgruppen
Under perioden 2012-10-01 till 2011-11-16 gjordes en enkät bestående av 11 frågor kring
företagande bland somalier i Malmö, Kristianstad och Eslöv. Samtliga tillfrågade är somalier
själva och enkäten gjordes av personal från Somali Information and Business Centre som
ställde frågorna på somaliska. Enkäten gjordes på Malmö Centralstation, Rosengårds
Centrum, Gamlegården, centrala Kristianstad och centrala Eslöv. SIBC fick sammanlagt 89
svar varav 65 män och 24 kvinnor. 62 av dem som svarade bodde i Malmö, 22 i Kristianstad,
3 i Eslöv och 2 på övriga orter i Skåne. Vi vill betona att underlaget är relativt litet, i
synnerhet för Eslövs del vilket gör det svårt att analysera svaren ingående. Enkäten är
ovetenskaplig, men ger dock viss information av intresse för projektet och dess
samarbetspartners.
Diagram 1.1. Funderingar kring egenföretagande uppdelat på kön
Har du funderat på att starta företag?
70
60
50
40
30
20
10
0
Män
Ja
45
Nej
20
Totalt
65
Kvinnor
14
10
24
Diagram 1.2. Funderingar kring egenföretagande uppdelat på bostadsort
Har du funderat på att starta företag?
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Ja
Malmö
42
Kristianstad
14
Eslöv
2
Övrigt
1
Nej
20
8
1
1
Diagram 1.3. Funderingar kring egenföretagande uppdelat på planerad företagsnisch
Om ja, vilken typ av företag?
29%
36%
Kläder
Livsmedel
Restaurang
10%
4%
Frisör
21%
Annat
Diagram 2.1. Betydelsen av att få stöd på somaliska språket
Vill du att informationen ges på somaliska?
Nej
29%
Ja
71%
Diagram 3.1. Självupplevda behovet av stöd för att starta eget företag
Skulle du vilja ha hjälp att starta företag?
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Män
Ja
42
Nej
3
Totalt
45
Kvinnor
14
0
14
Diagram 4.1. Kunskap om var det går att få stöd vid nyföretagande
Vet du var kan få hjälp att starta företag?
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Ja
Malmö
20
Kristianstad
3
Eslöv
1
Övrigt
2
Nej
42
19
2
0
Diagram 4.2. Kunskap om var det går att få stöd vid nyföretagande
Var kan man få hjälp att starta företag?
2%
4%
4%
3%
3%
3%
Ej svar/ Vet ej
Arbetsförmedlingen
10%
Kommunen
Nyföretagarcentrum
71%
SIBC
Skatteverket
Förening
Annat
Diagram 5.1. Kännedom om Somali Information and Business Centre
Har du hört talas om SIBC?
35
30
25
20
15
10
5
0
Ja
Malmö
31
Kristianstad
7
Eslöv
3
Övrigt
1
Nej
31
15
0
1
Diagram 5.2. Kännedom om Somali Information and Business Centre
Om ja, var då?
2%
12%
12%
Internet
10%
Vänner/familj
2%
TV/tidningar
Arbetsförmedlingen
62%
Kommunen
Annat
Analys av enkätsvaren
Även om svaren på enkäterna som inkommit är relativt få i antal för att få en djupgående
analys av somaliers benägenhet att starta företag samt kännedom om befintliga stödstrukturer
ser vi några intressanta mönster i de svar vi mottagit:
-
-
-
-
Det är en relativt hög benägenhet att starta företag. 66,3% säger sig ha funderat på
att starta ett eget företag.
Det är procentuellt sett något fler män än kvinnor som har funderat på att starta
företag (69,2% respektive 58,3%)
Det är ungefär lika stor benägenhet att starta företag i Malmö och Kristianstad (67,7%
respektive 63,6%).
De vanligaste företagsidéerna sammanfaller med traditionellt somaliskt företagande i
t.ex. Birmingham och Leiceister, d.v.s. kläder och livsmedel. Nästan en tredjedel vill
dock starta andra typer av företag inom t.ex. elektronik eller pengaöverföring.
För näsan en tredjedel är det av mindre vikt att företagsrådgivning ges på somaliska
språket, för över två tredjedelar är språket viktigt.
I stort sett samtliga som är intresserade av att starta företag behöver stöd (94,9%).
En majoritet av de svarande vet inte var det går att få hjälp med
företagsrådgivning. Mest sticker Kristianstad ut där endast 13,6% vet vart de ska
vända sig. I Malmö är siffran 32,2%. Bland dem som vet var man kan få hjälp med att
starta företag nämner de flesta Arbetsförmedlingen (10% anser att man kan få hjälp
där). Endast 4% av de svarande nämner SIBC som möjlig stödorganisation.
Samtidigt som ovanstående punkt visar att endast 4% nämner SIBC som en möjlig
plats för företagsrådgivning visar svaren att 50% i Malmö känner till SIBC och
31,8% i Kristianstad. I Eslöv känner 100% av de som svarat till verksamheten.
En klar majoritet av dem som känner till SIBC har fått reda på det genom vänner
och/eller familj (62%).
Ovanstående punkter visar att många somalier vill starta företag men att få vet var man
kan få denna hjälp. Den visar även att relativt många har hört om SIBC, men samtidigt är
det få som känner till att man kan få företagsrådgivning på SIBC. Siffrorna visar även att
det är färre som känner till projektet i Kristianstad än i Malmö och Eslöv. Vår slutsats är
att många känner till oss, men fortfarande inte vet med säkerhet vad vi gör. Många tror att
vi är ytterligare en somalisk förening. Vi arbetar intensivt för en bättre kommunikation
med målgruppen så att det blir välbekant att SIBC inte är en traditionell somalisk
förening, utan ett resurscentrum för somaliers entreprenörskap. Satsningar har därför
gjorts på marknadsföring, bl.a. besök i ett tiotal somaliska föreningar i Malmö,
information om oss på välbesökta somaliska hemsidor, annons i studieförbundet Ibn
Rushds tidskrift, seminarium kring företagande, inspirationspersoner som bjuds in (t.ex.
årets företagare i Stockholms län 2011 Karima Tice som startat företaget Amaan Care
samt VD på Somali Development Services i Leicester i Storbritannien- Javaahir Daahir),
besök hos samtliga somaliska företagare i Malmö samt att SIBC deltagit på
samhällsinformation för samtliga nyanlända.
Utvärdering och uppföljning
PLAN ENLIGT MODELL 5 R KOMMER ATT TILLÄMPAS VID UTVÄRDERING AV PROJEKTET.
1. Ramar
Utgångsläge utifrån ansökan, beviljade medel, personal och lokaler. En fråga som måste besvaras är
hur projektmålen ska betraktas mot bakgrund av att endast en del av de ansökta ESF-medlen
beviljades. Med hur många procent ska de kvantitativa målen skrivas ner? Målsättningen att centret
efter projektperioden ska kunna bli självbärande är inte realistisk mot bakgrund av att ESF skalade
bort den projektdel som främst skulle generera inkomster (utbildningspaket för politiker och
tjänstemän).
2. Rykte
Snabbenkät efter ett år med slumpmässigt utvalda Malmö-, Kristianstads- och Eslövsbor (somalier)
för att ta reda på om de hört talas om centret och i så fall vad de har hört och varifrån de fått
informationen.
3. Rekapitulation
Observationer från styrgruppsmöten och från verksamheten under resans gång: samhällsinformation, jobbsökarträffar och (om möjligt) personlig företagsrådgivning.
4. Resultat
Uppföljning i några omgångar av ett antal personer som fått rådgivning kring samhällsinformation,
föreningsarbete, jobbsökning och företagande. Till dels baseras uppföljningen på de enkäter som
enligt projektansökan ska göras med deltagarna.
Till dels fokuseras den genom samtal/intervjuer med fokusering på ett urval av dem som fått
företagsrådgivning. Hur fick de information om och kontakt med centret? Har de startat företag eller
inte?
a) De som har startat företag: Har de haft kontakt med centret hela vägen? Har de på något
stadium lämnats över till någon annan aktör? Vilken betydelse för utfallet hade den rådgivning
de fick på centret?
b) De som inte startat företag: Fick de den hjälp de förväntade sig på centret? Varför blev det inget
företag? Kan man identifiera några tydliga hinder som skulle ha kunnat övervinnas med rätt
hjälp?
c) Personal: Synpunkter på deltagare som startat eller inte startat företag. Orsaker till att det i
enskilda fall gick si eller så. Möjligheter att hålla kontakt med och följa upp deltagarna.
Målsättningar som kan följas upp kvantitativt är (före eventuell nedskrivning, se punkt 1) att antalet
rådgivningar ska uppgå till minst 100 per år, att könsfördelningen bland deltagarna ska vara jämn, att
samtliga deltagare ska utforma en affärsidé (man får förmoda att det handlar om dem som fått
företagsrådgivning efter att 4 V-modellen sållat bort sådana som inte har någon allvarlig ambition att
starta företag), att en majoritet av dessa deltagare ska starta eget företag, att antalet somaliska
företagare i Skåne ska öka med 200 procent till 2014 (åtta i utgångsläget ska bli 24) och att
sysselsättningen bland somalier i Skåne ska öka. När det gäller ökat företagande och sysselsättning
kan man via samtal/intervjuer få en uppfattning om vilken roll centret spelat.
5. Retrospektion
Intervjuer inför målgång med nyckelpersoner i styrgrupp, projektledning och personal för att höra
hur de ser på projektets utveckling.
FLÖDESANALYS
Man kan också ta fasta på flödet genom organisationen (vilket kan sorteras in i de fem facken i
ovanstående plan).
A. Signalering:
Vilka signaler når omgivningen och genom vilka kanaler? Hur påverkas potentiella deltagare av
signalerna? Enkätfrågor till slumpmässigt utvalda invånare (punkt 2 ovan).
B. Mottagning:
Vilka förväntningar har de som kommer till centret? Hur fungerar service och registrering vid
”fronten”? (Deltagarnas upplevelse av mottagningen är erfarenhetsmässigt av stor betydelse för
deras fortsatta inställning till verksamheten.) Observation och samtal med anställda och deltagare
(punkt 3 och 4 ovan).
C. Genomförande:
Får deltagarna en hjälp som leder dem på rätt spår? Observation och samtal med anställda och
deltagare (punkt 3 och 4 ovan).
D. Exit:
Vad händer med deltagarna i slutändan? Hur följs de upp? Samtal med anställda och deltagare och
kvantitativa uppgifter (punkt 4 ovan).
En flödesanalys bör normalt se upp med följande potentiella problem:
-
Köer – kan alla få hjälp omedelbart eller måste de ställas i kö?
Läckage – försvinner deltagare ur hanteringen (före planerad exit)?
Felallokering – sorteras deltagare in på rätt spår (jfr 4 V-modellen).
Konflikter – var uppstår konflikter och vad handlar de om?
En viktig fråga (apropå konflikter inom organisationen) är hur samverkan bland de aktörer
(myndigheter) som står bakom centret och med andra organisationer (nyföretagarorganisationer,
arbetsförmedling, somaliska föreningar) fungerar. Den frågan kan tolkas i termer av optimering
(fokusering på deltagarnas bästa) kontra suboptimering (revirtänkande).
Projektet kan också studeras som en läroprocess. Det normala torde vara att projekt å ena sidan
förbättras allt eftersom ledning och medarbetare får ökad erfarenhet, å andra sidan riskerar att
försämras allt eftersom den inledande entusiasmen svalnar.
METOD OCH MATERIAL
De metoder och material som kan användas är, som i huvudsak framgått ovan:
-
Granskning av centrets lägesrapporter och enkäter.
Summering av diskussioner i styrgrupp.
Observation av vissa moment i verksamheten (t ex mottagning, information, rådgivning).
Samtal/intervjuer med styrgruppsmedlemmar, projektledare, anställda och deltagare.
Snabbenkät med slumpmässigt utvalda (somaliska) invånare.
Sammanställning av statistik utifrån centrets rapporter och eventuella andra källor (att få siffror
på sysselsättning och företagande bland somalier i Skåne från SCB lär dock inte vara möjligt
förrän något år efter projektets målgång).