Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD hos vuxna Utvecklingsrelaterade störningar i uppmärksamhet och aktivitetskontroll. Göteborg 18 november 2011 Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning. AD(D) eller HD eller kombinerad form (ADHD). Lena Nylander LenaNylander2011 1 ADHD – diagnoskriterier/DSM-IV Funktionsnedsättningen skall vara kliniskt signifikant, dvs av sådan grad att den hindrar personen från att fungera på förväntat sätt. Symtomen skall inte kunna förklaras bättre av någon annan psykisk störning (t ex manisk/hypoman fas av bipolär sjukdom, begåvningshandikapp, drogpåverkan, PTSD, sköldkörtelsjukdom). LenaNylander2011 4 Diagnoskriterier (symtom) hos vuxna: UPPMÄRKSAMHETSSTÖRNING I diagnosförteckningarna formulerade för barn, men finns numera också i en vuxenversion (WHO). Frågeformulär: Adult-ASRS (ADHD Symptom Rating Scale); kan användas för bedömning av svårighetsgrad/behandlingsresultat, men INTE för att diagnostisera ADHD! LenaNylander2011 3 ADHD - diagnoskriterier 2 ADHD - diagnoskriterier 6 /av 9/ kriterier för uppmärksamhetsstörning (AD). 6 /av 9/ kriterier för hyperaktivitet/impulsivitet (HD). Symtom skall ha förelegat före 7 års ålder. Funktionsnedsättningen skall visa sig inom minst två områden (skola, hem, relationer, arbete, fritid). LenaNylander2011 LenaNylander2011 5 Svårt att koncentrera sig vid direkt tilltal. Svårt att slutföra detaljerna i ett projekt när de mest krävande delarna är klara. Svårt att få ordning inför uppgifter som kräver organisation. LenaNylander2011 6 1 Diagnoskriterier (symtom) hos vuxna – forts. UPPMÄRKSAMHETSSTÖRNING Diagnoskriterier (symtom) hos vuxna – forts. UPPMÄRKSAMHETSSTÖRNING Slarviga misstag när man arbetar med ett svårt eller tråkigt projekt. Svårt att upprätthålla uppmärksamheten när man arbetar med en långtråkig eller repetitiv uppgift. Undviker eller skjuter upp att börja på uppgifter som kräver mycket tankeverksamhet. LenaNylander2011 7 Diagnoskriterier (symtom) hos vuxna HYPERAKTIVITET LenaNylander2011 LenaNylander2011 Avslutar meningarna åt andra som talar med en. Svårt att vänta på sin tur i situationer där detta krävs. Avbryter/inkräktar på andra när de är upptagna. LenaNylander2011 10 ADHD Känner sig överaktiv eller tvungen att göra saker, som driven av en motor. Pratar för mycket i sociala situationer. Lämnar sin plats vid möten eller andra situationer där man förväntas sitta kvar. 9 Diagnoskriterier (symtom) hos vuxna IMPULSIVITET 8 Diagnoskriterier för vuxna – forts. HYPERAKTIVITET Känsla av rastlöshet/oro. Svårt att lugna ner sig och koppla av på fritiden. Svårt hålla händer eller fötter stilla när man sitter en längre stund. LenaNylander2011 Förlägger eller har svårt att hitta saker. Lättdistraherad av aktiviteter eller ljud i omgivningen. Svårigheter att minnas tidbokningar eller åtaganden. 11 Funktionshindrande störning av uppmärksamhet och/eller reglering av aktivitet och impulser. Varaktigheten, svårighetsgraden, mängden och frekvensen (snarare än arten) av symtom är funktionshindrande. (Brister i uppmärksamhet och aktivitets-/impulskontroll uppträder i samband med många andra tillstånd/sjukdomar, men har då ej funnits ända sedan barndomen) LenaNylander2011 12 2 Attention Deficit Disorder (ADD) DAMP Funktionshindrande störning av uppmärksamheten, som funnits sedan barndomen. Dagdrömmerier, svårt hänga med, tänker på annat, frånvarande, distraherbar, glömsk, ”sänkt vakenhet”. ”Sluggish cognitive tempo”/Barkley Kanske vanligare hos flickor/kvinnor? Sämre effekt av medicin? LenaNylander2011 13 Förekomst av ADHD LenaNylander2011 ADHD 3 - 5% av alla skolbarn (DSM-IV). 5.3% (metastudie 2007, n=170000). Studier från många länder. Fler pojkar i alla studier. Uppföljningsstudier: (30 - )50% har symtom kvar i /ung/ vuxen ålder. Flera studier: 3 – 4% av vuxna. Äldre (65+). Var 5:e pat i vuxenpsykiatrin? LenaNylander2011 LenaNylander2011 16 Hjärnan vid ADHD Vissa studier: Strukturella förändringar i nätverk som innefattar pannloberna. Vissa studier: Nedsatt funktion i bl a pannloberna. Castellanos 2002: Mindre hjärnvolym vid ADHD. NIMH: Tunnare hjärnbark, mest uttalat i pannloberna. Volkow 2009: Bristande tillgång till dopamin i hjärnans belöningscentrum. LenaNylander2011 Genetiska faktorer – risken ökar 5 – 8 ggr om förälder har ADHD. Sannolikt polygent. Mycket låg födelsevikt – 20 – 40%. Viss toxisk påverkan under graviditet – rökning, alkohol, droger. Annat? Ex färgämnen, miljögifter…. 15 Hjärnan vid ADHD 14 Riskfaktorer för ADHD Dysfunction of Attention, Motor control and Perception/ Dysfunktion av Avledbarhet, Motorik och Perception. DAMP = ADHD + DCD (tidigare kallat MBD). Två funktionsnedsättningar samtidigt. DCD = Developmental Coordination Disorder (DSM-IV). DAMP verkar vara ett svårare, mer kroniskt funktionshinder. 17 Avvikelser hos en del personer med ADHD vad gäller vissa gener med anknytning till dopamin. DAT- genen och DRD-4 (dopamin-4-receptorn). LenaNylander2011 18 3 Olika typer av ”resttillstånd” hos vuxna (alla förutsätter att ADHD förelegat i barndomen!) Kognitiv dysfunktion ”bakom” ADHD: Brister i exekutiva funktioner Syndromnivå - kriterier för syndromet fortsatt uppfyllda. Symtomnivå - kriterier för syndromet ej uppfyllda, men funktionshindrande symtom finns kvar. Funktionsnivå – få/inga aktuella symtom, men nedsatt funktion som effekt av att ha haft syndromet. LenaNylander2011 19 LenaNylander2011 Fyra exekutiva funktioner som utvecklas stegvis. Varje funktion förutsätter att de tidigare fungerar. LenaNylander2011 21 Utveckling av exekutiva funktioner Icke-verbalt arbetsminne Verbalt arbetsminne Internalisering av känslor och motivation Rekonstruera och generalisera LenaNylander2011 22 ADHD enligt Barkley Från yttre till inre (mentala, privata) uttryck. Från yttre kontroll till självkontroll. Från nuet till den föreställda framtiden. Från omedelbar till fördröjd behovstillfredsställelse. LenaNylander2011 20 Stegvis utveckling av fyra exekutiva funktioner / Barkley Utveckling av exekutiva funktioner /R. Barkley EF = Förmågan att upprätthålla en väl vald strategi för att uppnå ett senare mål. ”Paraplyterm” för en mängd funktioner. Förmågan att styra sitt beteende, ”en VD i huvudet”. Har att göra med hjärnans pannlober. 23 Bristande inhibition, dvs bristande förmåga till inre, ändamålsenlig och energisnål styrning av beteendet. LenaNylander2011 24 4 ADHD, en ”motor disorder”? Problem vid ADHD hos vuxna Utförandet fungerar inte – man vet hur man skall göra, men man gör det inte. LenaNylander2011 25 Problem vid ADHD hos vuxna LenaNylander2011 27 För höga och/eller dåligt anpassade krav leder till tidig utslagning – mognads- och ansvarsåldern ca 2/3 av kronologisk ålder! Söker sig till marginaliserade grupper. Ökad risk för trafikolyckor. Ökade krav i samhället medför att fler med funktionsnedsättning får funktionshinder. ”Ribban höjs”. LenaNylander2011 28 ADHD hos vuxna 29 Mobbning Svårigheter på arbetsmarknaden Relationsproblem Dålig självkänsla Psykiska problem som pålagring eller kompensation Missbruk, kriminalitet LenaNylander2011 Problem vid ADHD hos (unga) vuxna 26 Problem vid ADHD hos vuxna Svårt att sköta ekonomi Svårt att passa tider Glömska, ”slarvighet” Här och nu-tänkande Kort stubin, dålig affektkontroll Impulsivitet, risktagande LenaNylander2011 Koncentrationssvårigheter Tröttnar, blir uttråkad, gör inget färdigt Igångsättningssvårigheter Organisationssvårigheter Inre oro, rastlöshet, svårt koppla av Välbegåvade kan klara sig bra under gynnsamma förhållanden, men når ofta inte upp till förväntad prestationsnivå. Kreativitet, idérikedom, entusiasm, kontaktskapande, spontanitet, ej långsinthet. ”Entreprenörer”? ADHD överdiagnostiseras hos lågbegåvade, underdiagnostiseras hos högbegåvade. ADHD är underdiagnostiserat i psykiatrin! LenaNylander2011 30 5 Samtidiga sjukdomar/problem (differentialdiagnostik?) Samtidiga problem som ger sämre prognos (differentialdiagnostik?) Ångesttillstånd. Depression;bipolär sjukdom. Tics/Tourettes syndrom. Tvångssyndrom (OCD). Inlärningsproblem. Ätstörningar. Sömnproblem. Trotssyndrom (barndom) uppförandestörning (tonår) Kanske: Autismspektrumtillstånd, ffa hos barn (ADHD ingår INTE i autismspektrum!). 31 LenaNylander2011 Personlighetsavvikelser antisocial personlighetsstörning (Vuxen ålder - stor risk för kriminalitet och/eller missbruk). Andra personlighetsstörningar – borderline! LenaNylander2011 32 Missbruk vid ADHD Paranoid 100 Schizoid Schizotyp 80 Uppförande Störning Antisocial 60 %utfall i DIP-Q DSM IV Borderline Histrionisk 40 Narcissistisk Fobisk 20 Osjälvständig 0 Tvångsmässig 1 2 LenaNylander2011 76 AD/HD/DAMP (1=42 män, 2=34 kvinnor) 33 Kriminalitet vid ADHD LenaNylander2011 50% av intagna i svenskt fängelse hade haft ADHD som barn; 25% hade fortfarande symtom (Dalteg & Levander; kriminalvårdsstyrelsen). Mycket brottsintensiv grupp. Ofta också dyslexi. 22% av RPU-pat i Göteborg hade ADHD (Söderström). LenaNylander2011 34 Vad kan man göra? Impulsivitet Sensation seeking ”Självmedicinering” – för att känna sig ”normal” 20% av personer med alkoholmissbruk har/har haft ADHD 30% av personer med blandmissbruk har/har haft ADHD. 35 ADHD är för närvarande mycket uppmärksammat internationellt! Mycket forskning pågår. Kunskapen ökar! TÄNK PÅ ADHD som möjlig bidragande bakgrund till psykosocial problematik; missbruk; våldsamhet; kriminalitet! ADHD kan finnas bakom psykisk ohälsa – när behandlingen inte hjälper. Bedömning/utredning/behandling. LenaNylander2011 36 6 Utredning av ADHD inom psykiatrin Utredning – forts. Genomgång av journaler, särskilt från BUP. Noggrann sjukhistoria, ända från småbarnsåldern. Skolanamnes. Intervju av anhörig (objektiv beskrivning). Neuropsykologisk bedömning av ffa uppmärksamhet, uthållighet, impulskontroll i relation till begåvningsnivån. Förankra hos patienten! TYDLIGA RAMAR – inom dem kan man göra det som situationen kräver. LenaNylander2011 37 Frågeformulär Frågeformulär kan användas som DEL i utredningen, men är INTE diagnostiska i sig!! Frågeformulär bör valideras genom diskussion av svaren med patient/anhörig. LenaNylander2011 38 Hur stort funktionshindret blir beror inte bara på individens funktionsnedsättning, utan också i hög grad på omgivningen – vilka krav som ställs, vilka hjälpmedel och stödinsatser som ges, attityder och bemötande! LenaNylander2011 40 Behandling vid ADHD/DAMP Är beteendediagnoser (liksom t ex Parkinsons sjukdom). Har sin grund i avvikande hjärnfunktion, som kan kartläggas med neuropsykologiska test. Inget test är ”diagnostiskt”! Diagnostiken skall vara grundlig, och dokumenteras noggrant! Personer med ADHD är olika, och ADHD tar sig olika uttryck hos olika personer. LenaNylander2011 39 ADHD (eller DAMP) Lab-prover, hjärnavbildande undersökningar, EEG el dyl behövs ej för ADHD-diagnos, men bör förstås göras/rekommenderas om misstanke om annan behandlingsbar åkomma, t ex epilepsi, sköldkörtelsjukdom m fl. ADHD (och givetvis mycket annat..) LenaNylander2011 41 Utredningen är ofta en behandling i sig – ”korttidspsykoterapi”. Diagnosen kan ha ett terapeutiskt värde. Information till pat och anhöriga – om diagnosen och dess innebörd, om litteratur och förening (Attention). Träffa andra, grupper. LenaNylander2011 42 7 Behandling vid ADHD Behandling vid ADHD Samtalsstöd – självförtroende, relationer, sociala färdigheter. Anpassat! Miljöåtgärder – arbetsterapeutiska insatser, hjälpmedel. ADHD blir mer funktionshindrande i olämplig miljö, eller i avsaknad av hjälpmedel. Livstidsperspektiv! Coaching = stödkontakt, ”korsettfunktion”. LenaNylander2011 44 Verkningsmekanism: Ökning av tillgängligt dopamin. Förbättrar uppmärksamhet, impulskontroll, aktivitetskontroll. Ej toleransutveckling, ej ökad risk för missbruk. Små doser, ca 5% av missbruksdoser eller mindre. LenaNylander2011 46 Bemötande Minnesstöd av olika slag (”do it now or write it down”). Färgkodning; organisation av kök, badrum, arbetsplats etc. Utestängande av distraktion. Använd fantasin! LenaNylander2011 LenaNylander2011 45 Hjälpmedel (arbetsterapeut) Behandling av ev missbruk. Behandling av ev depression, ångest etc. Läkemedel med effekt på ADHD-symtomen – centralstimulantia, atomoxetin, ev andra. Centralstimulantia Amfetamin, metylfenidat (Ritalin, Concerta, Equasym m fl). God eller mycket god effekt hos ca 70% av behandlade barn (ca 200 kontrollerade studier, använt sedan 30-talet). Vuxna: några studier, god effekt hos 50 – 60%. LenaNylander2011 43 Centralstimulantia 47 Lugnt och vänligt – det är ingen idé att bli arg. Glömska, slarvighet, dålig tidspassning, kort stubin, ouppmärksamhet mm beror på bristande förmåga. Tillsägelser/tjat hjälper inte! Personen kan ha svårt att sitta stilla länge, blir lätt trött och uttråkad: Korta pass, få lov att röra på sig, kaffe/cig, försök väcka intresse och engagemang. Undvik distraktioner! LenaNylander2011 48 8 Bemötande Tankar om ADHD….. Använd papper och penna, bilder, text. Ge minnesstöd inför nästa möte. Många med ADHD har bristande skolunderbyggnad, några har dyslexi. Här & nu-tänkande – bli inte förvånad över bristen på reflektion. Dålig uppmärksamhet ger dåligt minne. LenaNylander2011 49 ….och i annan sjukvård? LenaNylander2011 Kroniska smärttillstånd – 18% ADHD? Primärvård?? LenaNylander2011 50 Utöver sjukvården…. ADHD är vanligt – 2 - 3% av alla vuxna? ADHD är troligen ibland bakgrund till ”vanliga psykiatriska/psykosociala problem” – under det vi ser finns kognitiva svårigheter (också annat än ADHD!) som behöver kartläggas och förstås. Pojkar med ADHD: BUP. Kvinnor med ADHD: Vuxenpsykiatrin. Studie i Lund: 21% av allmänpsyk pat hade ADHD. 51 Personer med ADHD finns bland missbrukare. Personer med ADHD finns bland kriminella. Personer med ADHD finns bland arbetslösa, skuldsatta, bidragsberoende. …och några finns bland framgångsrika! LenaNylander2011 52 9
© Copyright 2025