Miljökonsekvensbeskrivning, Rångedal-Falskog.pdf
2010-10-27 Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraftverk Rångedala, Falskog i Borås kommun. MKB enligt 6 kap i miljöbalken För uppförande av vindkraftpark på fastigheterna Falskog 1:3, Falskog 2:2, Falskog 3:3, Rångedala-Bredared 1:12, Rångedala-Gravryd 1:10 och Rångedala-Gravryd 2:26 Upprättad av Mikael Henriksson, Eolus Vind AB 2010-10-27 på uppdrag av Borås Energi & Miljö AB 1 Denna miljökonsekvensbeskrivning, MKB, utgör en del av miljötillståndsansökan för miljöprövningen av projektet vindkraftpark Rångedala-Falskog i Borås kommun. Efter samråd med myndigheter har myndigheterna beslutat att projektet antas utgöra betydande miljöpåverkan. Enligt miljöbalken medför detta att en miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas för att redogöra för verksamhetens påverkan på människor och miljö. Borås Energi och Miljö AB söker i samband med upprättandet av denna MKB om tillstånd enligt 9 kap miljöbalken för uppförande av vindkraftverk på fastigheterna Falskog 1:3, 2:2, 3:3 samt Rångedala-Bredared 1:12, Rångedala-Gravryd 1:10 och Rångedala-Gravryd 2:26. Sökande: Borås Energi och miljö AB Kontaktperson: Per Karlsson Box 1713 501 17 Borås Telefon: 033-35 54 55 e-post: [email protected] Borås Energi och Miljö tar tillvara energiflöden i samhället och omvandlar energin i bl a avfall till fjärrvärme, fjärrkyla och biogas till kunderna. Företaget erbjuder sina kunder energi- och avfallstjänster och sköter avfallshanteringen i Borås. Företaget är ett ackrediterat kontrollorgan för att få utföra energideklarationer. Antalet anställda är ca 150 st och omsättningen är ca 670 mkr. Borås Energi och Miljö AB ingår i Borås Stadshus AB. Borås Stad har en vision om att skapa en fossilbränslefri stad i Borås. För Borås Energi och Miljö är vindkraften en viktig byggsten i arbetet med den fossilbränslefria staden. Vindkraft är en mogen och väl fungerande energiteknik för att producera förnyelsebar el. Borås Energi och Miljö samarbetar med Eolus Vind AB för att driva projektet från tillståndsansökan till byggnation. Eolus Vin AB bildades 1990 och är i dag en av Sveriges ledande vindkraftsprojektörer. Förutom projekteringsföretag knutna till viss tillverkare är Eolus Vind AB det bolag som etablerat flest vindkraftverk i Sverige. Eolus har medverkat vid etablering av ca 240 vindkraftverk av de ca 1 400 vindkraftverk som finns i Sverige. De flesta har sålts vidare nyckelfärdiga till kunder och drivs av dessa med god lönsamhet. Använt kartmaterial från Lantmäteriet: © Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/1368. 2 Innehåll 1 Sammanfattning ...................................................................................................................... 5 2 Miljökonsekvensbeskrivning .................................................................................................... 6 3 Avgränsningar .......................................................................................................................... 7 4 Miljömål ................................................................................................................................... 7 4.1 Nationella mål .................................................................................................................. 7 4.2 Miljökvalitetsmål ............................................................................................................. 8 4.2.1 Frisk luft ................................................................................................................... 8 4.2.2 Grundvatten av god kvalitet .................................................................................... 8 4.2.3 Levande sjöar och vattendrag.................................................................................. 8 4.2.4 Myllrande våtmarker ............................................................................................... 9 4.2.5 Hav i balans samt levande kust och skärgård .......................................................... 9 4.2.6 Ingen övergödning ................................................................................................... 9 4.2.7 Bara naturlig försurning ........................................................................................... 9 4.2.8 Levande skogar ........................................................................................................ 9 4.2.9 Ett rikt odlingslandskap.......................................................................................... 10 4.2.10 Storslagen fjällmiljö ............................................................................................... 10 4.2.11 God bebyggd miljö ................................................................................................. 10 4.2.12 Giftfri miljö ............................................................................................................. 10 4.2.13 Säker strålmiljö ...................................................................................................... 10 4.2.14 Skyddande ozonskikt ............................................................................................. 11 4.2.15 Begränsad klimatpåverkan .................................................................................... 11 4.2.16 Ett rikt växt- och djurliv.......................................................................................... 11 5 Projektbeskrivning ................................................................................................................. 12 5.1 Huvudalternativet .......................................................................................................... 12 5.1.1 Vindkraftverken ..................................................................................................... 13 5.1.2 Fundament ............................................................................................................. 14 5.1.3 Närbelägna vindkraftverk ...................................................................................... 15 5.1.4 Elanläggningar ........................................................................................................ 15 5.2 Utformningsalternativ ................................................................................................... 15 5.2.1 Nollalternativ ......................................................................................................... 16 5.2.2 Alternativ lokalisering ............................................................................................ 16 6 Nulägesbeskrivning ................................................................................................................ 18 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 6.7 6.8 6.9 6.10 Riksintressen .................................................................................................................. 18 Planförhållanden............................................................................................................ 19 Tidigare beslut ............................................................................................................... 19 Natur .............................................................................................................................. 20 Fåglar ............................................................................................................................. 21 Fladdermöss ................................................................................................................... 22 Övrigt djurliv .................................................................................................................. 22 Vattendrag ..................................................................................................................... 22 Övriga naturvärden ........................................................................................................ 22 Friluftsliv. ....................................................................................................................... 22 3 6.11 Kulturmiljö. .................................................................................................................... 22 6.12 Mark- och vattenförhållanden ....................................................................................... 23 6.13 Landskapsbild................................................................................................................. 24 6.14 Vindförhållanden. .......................................................................................................... 25 6.15 Vindmätmast.................................................................................................................. 26 7 Miljökonsekvenser ................................................................................................................. 26 7.1 Hälsa............................................................................................................................... 26 7.1.1 Buller ...................................................................................................................... 26 7.1.2 Rörliga skuggor ...................................................................................................... 27 7.1.3 Elektromagnetiska fält ........................................................................................... 29 7.1.4 Bebyggelse ............................................................................................................. 29 7.2 Utsläpps- och olycksrisker ............................................................................................. 30 7.2.1 Kemikalier .............................................................................................................. 30 7.2.2 Utsläpp till luft ....................................................................................................... 30 7.2.3 Olycksrisker ............................................................................................................ 31 7.3 Natur .............................................................................................................................. 31 7.3.1 Naturmiljö .............................................................................................................. 31 7.3.2 Fåglar...................................................................................................................... 31 7.3.3 Fladdermöss ........................................................................................................... 32 7.3.4 Växter och djur....................................................................................................... 32 7.4 Markanvändning och resurser. ...................................................................................... 34 7.4.1 Vägar och fundamentsplatser................................................................................ 34 7.4.2 Transporter ............................................................................................................ 36 7.4.3 Resurser ................................................................................................................. 37 7.4.4 Vatten .................................................................................................................... 37 7.5 Landskapsbild................................................................................................................. 38 7.5.1 Landskapspåverkan................................................................................................ 38 7.5.2 Hinderbelysning ..................................................................................................... 39 7.6 Kulturmiljö ..................................................................................................................... 40 7.7 Friluftsliv ........................................................................................................................ 41 7.8 Avveckling ...................................................................................................................... 41 8 Samråd ................................................................................................................................... 42 8.1 Informationsmöten ........................................................................................................ 42 8.2 Samråd med länsstyrelse och kommun ......................................................................... 42 8.3 Utökat samråd ............................................................................................................... 42 9 Samlad bedömning ................................................................................................................ 42 4 1 Sammanfattning Miljökonsekvensbeskrivningen beskriver vindkraftprojektet, Rångedala-Falskog i Borås kommun. Borås Energi och Miljö avser att, i samverkan med berörda fastighetsägare, etablera 6 vindkraftverk på fastigheterna Falskog 1:3, 2:2, 3:3 samt Rångedala-Bredared 1:12, Rångedala-Gravryd 1:10 och Rångedala-Gravryd 2:26. Närmaste tätorter är Rångedala, cirka 2 kilometer norr om, och Äspered cirka 2 km sydost om etableringsområdet. Projektet är beläget på ett höjdområde omkring 300 m.ö.h. mellan Rångedala och Äspered. Kortaste avståndet mellan kommungräns till Ulricehamn och vindkraftverk är ca 1,75km. Se översiktskarta nedan. Vindkraftverken placeras på sex fastigheter som även berörs av nya vägar. Förutom de 6 vindkraftverk som ingår i Borås Energi och Miljö projekt planeras även ett sjunde verk av annan exploatör i området varför miljöpåverkan kan komma att ske från 7 vindkraftverk. I ljud- och skuggberäkningar samt i fotomontage har påverkan från ett sjunde verket inkluderats. 5 km Projektområde Bild 1. Projektområdets lokalisering. Skogsmark med produktionsskog dominerar området och under 2008 öppnades en bergtäkt i områdets södra del. Borås Energi och Miljö anser att platsen är väl lämpad för vindkraft av följande skäl: Avstånd till bostäder är tillräckligt för att säkerställa att riktvärden för buller från vindkraftverken ej överskrids. Enligt vindkartering visar platsen goda vindförhållanden. Erforderlig infrastruktur som vägar och elanslutning kan skapas i området med förhållandevis små insatser. Inga idag kända värden av större allmän betydelse finns inom området. Området är redan påverkat genom trafiken på riksväg 40 och den bergtäkt som finns i området. Områdets norra del är upptaget i kommunens översiktsplan, -06, som vindutsatt område. 5 I området planeras i detta projekt sex stycken vindkraftverk med en maximal totalhöjd på 150m. Vindkraftverk av denna storlek har en tornhöjd på 100-110m och vingar med upp till 50m längd. Sedan tidigare finns ett annat vindkraftprojekt med bygglov för ett mindre vindkraftverk norr om detta projekt. Detta projekt arbetar med nytt tillstånd för ett större vindkraftverk. Utformningen av vindkraftsparken har gjort i samarbete med detta angränsande projekt. I beräkningar och fotomontage har det simulerats ett verk på denna fastighet med samma storlek och egenskaper som de sex övriga verken. Anläggningen kommer att medföra påverkan på landskapsbilden i området. Om denna påverkan uppfattas som positiv eller negativ är en subjektiv bedömning. Det är därför svårt att generellt beskriva hur människor kommer att uppfatta en ny vindkraftspark. En etablering av vindkraftverk, enligt det beskrivna huvudalternativet, förväntas ge upphov till en befintlig, men i sammanhanget liten, risk för påverkan på människors hälsa, natur och miljö. Denna påverkan består främst av förhöjd ljudnivå i området samt risken för att påverkas av skuggor från rotorbladen. Huvudalternativet innebär dock att vindkraftparken uppfyller de riktvärden kring ljud och skuggor som satts upp av Naturvårdsverket och Boverket. Markanspråk samt skogsavverkningar kommer att behövas för vägdragningar i området. Vid byggnation av varje verk kommer det att krävas en yta på ca 2000 m2 för uppförandet. Ytan utgörs dels av fundamentsplats på (300-400m2), hårdgjord uppgrusad yta för kranplats på ca 1000m2 samt skogfria yta för kranmontage och uppställning av materiel. För att nå vindkraftverken kommer även ca 5 meter breda vägar utan skarpa krön att krävas. Som infart till projektets 6 verk används befintlig uppfart till den bergtäkt som finns i området. Där skogsbilvägar finns kommer dessa förbättras och användas. Där nya vägar krävs kommer nyanläggning av väg ske. Idag bedrivs modernt skogsbruk på de berörda fastigheterna. Skogen befinner sig i olika tillväxtstadier. Vid ett genomförande bedöms inga bevarandevärda natur- eller kulturvärden påverkas. Utredningar som gjorts visar att det finns röjningsrösen i området som kräver speciell hänsyn vid byggnation av vägar och verk. I drift beräknas varje vindkraftverk producera mer än 5 miljoner kilowattimmar per år. Detta motsvarar hushållsel till ca 1000 villor eller elbehovet hos mer än 200 eluppvärmda villor. Sammantaget kommer elproduktionen från 6 vindkraftverk att motsvara 3-4% av Borås kommuns totala elbehov. Vindkraftverkens livslängd beräknas till 20-25 år. Efter denna tid kan verken monteras ner och platserna återställas så att marken går att bruka som tidigare. 2 Miljökonsekvensbeskrivning Denna miljökonsekvensbeskrivning, MKB skall vara en självständig handling som kan läsas separat från de övriga dokumenten i tillståndsansökan. Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning för en verksamhet eller åtgärd är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Miljökonsekvensbeskrivningen täcker både anläggnings-, drifts- samt avvecklingsfaser 6 av vindkraftverken. Konsekvenserna av etableringen skall bedömas i förhållande till det så kallade nollalternativet, vilket innebär att vindkraftverk inte etableras i det aktuella området. Sammantaget innebär detta att MKB:n skall fungera som beslutsunderlag vid prövning av verksamheten gentemot miljöbalken. Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar främst projektets lokala miljöpåverkan, men till viss del även regional och global miljöpåverkan behandlas i de fall där detta bedöms som projektrelevant. Den tidsmässiga begränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen omfattar anläggningsskedet till och med avvecklingen. Därför berörs inte påverkan på människor och miljö som kan uppkomma i samband med tillverkningen av vindkraftverken. Miljökonsekvensbeskrivningens berör främst etableringsområdet samt det närområde som bedömts som relevant med hänsyn till eventuell påverkan från projektet. 3 Avgränsningar De planerade vindkraftverkens livslängd beräknas vara 20-25 år. Sex fastigheter är direkt berörda av projektet. Med markägarna är sådana avtal tecknade att marken upplåts under längre tid om verken visar sig ha längre livslängd eller att platsen är lämpad för vindkraft även efter de planerade verkens livslängd. Det område som tas i anspråk begränsas av närheten till bostäder, topografiska och vindmässiga förutsättningar samt av upplåten mark för projektet. Områdets storlek har valts så att platsen på bästa sätt skall utnyttjas för vindbruk utan att överskrida riktlinjer för buller och skugga på bostäder. 4 Miljömål Som ett led i arbetet för en hållbar utveckling har riksdagen beslutat att den svenska energipolitiken ska ställas om från ett energisystem baserat på ändliga resurser till ett energisystem grundat på förnyelsebara energikällor.1 Tillsammans med andra förnyelsebara energikällor kan vindkraft skapa en svensk energiförsörjning som är säker och mer ekologiskt hållbar än dagens system som exempelvis innebär import av icke förnyelsebar energi. FN:s klimatpanel har konstaterat att koldioxidutsläppen måste minska med 50-85 % till 2050 för att begränsa den globala uppvärmningen till mellan 2 och 2,4° och att en snabb utbyggnad av förnyelsebara energikällor är en av de viktigaste åtgärderna2. 4.1 Nationella mål 2009 upprättades ett EU direktiv (2009/28/EG) med syfte att främja användningen av energi från förnyelsebara energikällor.3 I direktivet ställs bindande krav på att Sveriges andel av förnyelsebar energi skall, år 2020, uppgå till minst 49 %. Den svenska regeringen vill gå ännu längre och idag arbetar Sverige för att 50 % av den totala energianvändningen vid år 2020 ska härstamma från förnyelsebara energikällor. För att uppfylla detta har Sverige satt upp ett produktionsmål på 10 TWh till år 2015. Ett 1. 1 Regeringens proposition 2005/06:143 Miljövänlig el med vindkraft – åtgärder för ett livskraftigt vindbruk 2. 2 http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5713-8.pdf 3. 3 Regeringskansliet, Förnybar energi, http://www.sweden.gov.se/sb/d/2448 - Uppdaterad 2010-07-01 (Besökt 2010-10-11) 7 planeringsmål för vindkraft på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs är även upprättat med syfte att uppmärksamma vindkraften och dess potential i kommunernas fysiska planering. I slutet av 2009 var 1359 vindkraftverk uppförda i Sverige.4 Dessa producerar tillsammans årligen mer än 2,5 TWh el, vilket motsvarar cirka 1,9 % av Sveriges totala elproduktion. Sveriges riksdag har som sagt beslutat om en omställning till en mer långsiktigt hållbar elproduktion. En betydande del i denna omställning är att producera el genom vindkraft. 4.2 Miljökvalitetsmål Den svenska regeringen anger hållbar utveckling som ett övergripande mål för den samlade miljöpolitiken. Det innebär att alla politiska beslut ska utformas så att de tar hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser på lång sikt. Inom miljöpolitiken är målet att till nästa generation överlämna ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Som verktyg för att uppnå denna målsättning har riksdagen antagit 16 nationella miljökvalitetsmål5. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. En ökad satsning på vindkraft bidrar direkt eller indirekt till att uppfylla flertalet av de 16 miljökvalitetsmålen. Nedan finns därför de 16 nationella miljömålen redovisade, samt en kortfattad beskrivning kring hur projektet berör respektive mål: 4.2.1 Frisk luft När vindkraftverken väl är i drift så är elproduktionen från dessa helt fri från utsläpp. De ytterst marginella utsläpp som alstras i samband med driften härrör från de servicefordon som ett par gånger per år besöker anläggningen. Stor miljövinst, sett ur ett luftföroreningsperspektiv, uppstår ifall vindkraftverkens elproduktion ersätter elkraft från anläggningar som nyttjar fossila bränslen. Det leder till ett minskat utsläpp av bl.a. luftburna partiklar och kväveoxider. 4.2.2 Grundvatten av god kvalitet Genom att elproduktionen är helt utsläppsfri, påverkas inte vattenkvaliteten i grundvattnet negativt. Positiv påverkan på grundvattnet kan uppstå i det fall vindkraftverkens elproduktion ersätter elkraft från anläggningar som använder fossila bränslen. Försurningen av grundvattnet minskar då genom att utsläppen av försurande föreningar reduceras. Transformatorkioskerna innehåller oljor och fetter som potentiellt skulle kunna förorena grundvatten. Placeras transformatorerna i vindkrafttornen används som regel torrisolerade transformatorer utan isoleroljor. 4.2.3 Levande sjöar och vattendrag 4. 4 Energimyndigheten, Vindkraftsstatistik 2009 5. 5 http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/14/24/56/dca35b38.pdf 8 Elproduktion genom vindkraft är helt utsläppsfri och påverkar vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag indirekt positivt i det fall vindkraftverkens elproduktion ersätter elkraft från anläggningar som nyttjar fossila bränslen. Utbyggnaden av vindkraft kan också innebära att samhället inte behöver bygga ut motsvarande produktionskapacitet i våra få återstående fritt strömmande vattendrag för att producera el i vattenkraftverk. En mindre risk finns för att byggnation och förstärkning av vägar kan påverka sjöar och vattendrag negativt. 4.2.4 Myllrande våtmarker Genom att elproduktionen är helt utsläppsfri, påverkas inte vattenkvaliteten i våtmarker negativt. Om vindkraftverkens elproduktion ersätter elkraft från förbränningsanläggningar, kan en positiv påverkan på vattnet i våtmarker uppstå. Vindkraftverk anläggs ej i anslutning till våtmarker av dels byggnadstekniska och miljömässiga skäl. 4.2.5 Hav i balans samt levande kust och skärgård Vattenkvaliteten i hav och kustvatten påverkas inte negativt om vindkraftverken byggs, då elproduktionen från vindkraft är helt utsläppsfri. Någon fysisk påverkan i form av byggande i havet kommer inte att ske. Positiv påverkan på havet kan indirekt uppstå i det fall vindkraftverkens elproduktion ersätter elkraft från anläggningar som nyttjar fossila bränslen. Vindkraft kan uppfattas som en påtaglig negativ påverkan av landskapsbilden i denna typ av miljö. 4.2.6 Ingen övergödning Eftersom elproduktionen från vindkraft är helt utsläppsfri, ökar inte övergödningen av mark och vatten. Tvärtom kan övergödningen minska om vindkraftverken ersätter el som producerats i förbränningsanläggningar som använder fossila bränslen. Det leder till minskat utsläpp av kväveoxider som har en övergödande effekt i naturen. 4.2.7 Bara naturlig försurning Genom att elproduktionen är helt utsläppsfri, ökar inte försurningen av mark och vatten. Minskad försurning av våra vatten och marker kan uppstå i det fall vindkraftverkens elproduktion ersätter elkraft från förbränningsanläggningar anläggningar som nyttjar fossila bränslen. Det leder till minskat utsläpp av svaveldioxider och kväveoxider som är försurande. 4.2.8 Levande skogar Indirekta positiva effekter på skogsmark kan uppstå i det fall vindkraftverkens elproduktion ersätter elkraft från förbränningsanläggningar anläggningar som nyttjar fossila bränslen. Etableringen vid Falskog innebär att produktionsskog kommer att behöva tas i anspråk för anläggningsarbeten och etablering. 9 4.2.9 Ett rikt odlingslandskap En etablering av vindkraftverk kan innebära att ett odlingslandskap hålls fritt från bebyggelse, vilket torde kunna anses gynna odlingslandskapets fortlevande. 4.2.10 Storslagen fjällmiljö Vägdragningar till vindkraftverk kan orsaka en negativ påverkan på orörda fjällmiljöer. Etableringen i Falskog berör ej detta miljömål. 4.2.11 God bebyggd miljö Alla infrastrukturetableringar kan innebära ett intrång i eller störning av boendemiljön. Samtidigt som det finns ett samhällsintresse av att etableringen genomförs, uppstår i många fall lokala opinioner emot vindkraft. Därför är det viktigt att planeringen och utformningen av det tilltänkta projektet sker med omsorg och att hänsyn tas till närboendes livsmiljö. Den miljöpåverkan gentemot närboende som vindkraftsanläggningen kan ge upphov till består främst av ljud, skuggor samt förändrad landskapsbild. Genomförda ljud- och skuggberäkningar samt framtagna fotomontage ger en möjlighet att i ett tidigt skede fastställa huruvida uppkommen miljöpåverkan är att anse som rimlig med avseende på den bebyggda miljön. Denna MKB påvisar att bebyggelsemiljön inte kommer att skadas påtagligt av den planerade etableringen. 4.2.12 Giftfri miljö Genom att elproduktionen från vindkraft är helt utsläppsfri bidrar inte vindkraftverken till att ytterligare gifter sprids. Avfall från service och underhåll skall tas om hand med stor miljöhänsyn. Miljövinster uppstår om vindkraftverkens elproduktion ersätter kolkraft, då denna ger upphov till utsläpp av giftiga tungmetaller. Vindkraft kan också leda till minskat antal transporter av miljöfarliga ämnen jämfört med andra energikällor. 4.2.13 Säker strålmiljö Lägre utsläpp av växthusgaser bidrar till en mindre förtunning av ozonskiktet vilket i sin tur leder till färre hudcancerfall. Elektromagnetiska fält skapas när el produceras, transporteras och förbrukas. Magnetiska fält försvagas med kvadraten på avståndet till källan. Elektriska fält avskärmas eller försvagas av ledande föremål såsom träd och byggnader. Med hänsyn taget till de avstånd mellan vindkraftverk och fastigheter som måste hållas på grund av ljud och skuggor, påverkas inte en säker strålningsmiljö annat än i den absoluta närheten av transformatorkiosker och transformatorstationer. 10 4.2.14 Skyddande ozonskikt Elproduktion från vindkraft är utsläppsfri och har därför ingen negativ påverkan på ozonskiktet. Vindkraft minskar indirekt utsläpp av ozonnedbrytande växthusgaser. 4.2.15 Begränsad klimatpåverkan Stor indirekt miljövinst uppstår om vindkraftverkens elproduktion ersätter kolkraft eller annan fossilbaserad elproduktion. Varje kilowattimme el från vindkraftverken innebär minskade utsläpp av cirka 0,7 kg koldioxid då kolkraft ersätts med vindkraft, vilket för 6 verk ger cirka 20 000 ton mindre utsläpp till atmosfären per år. 4.2.16 Ett rikt växt- och djurliv Växter, djur och fåglar kan påverkas i viss omfattning av vindkraftsetablering. Av denna anledning bör särskilt känsliga ekologiska områden inte tas i anspråk för vindkraftsetableringar. Denna MKB samt genomförd naturinventering visar att påverkan på växt- och djurlivet kring Falskogprojektet inte påtagligt kommer att skadas av en etablering av vindkraftverk på längre sikt. Detta vindkraftprojekt har egenskaper som gör att den negativa påverkan blir relativt liten i jämförelse med de positiva effekterna. Platsen är således väl lämpad för etableringen. 11 5 Projektbeskrivning 5.1 Huvudalternativet Huvudalternativ består av sex vindkraftverk med vägar vars placering framgår av nedanstående karta. Projektområdet är valt som det bäst lämpade området för vindkraft i Borås kommun. Vindförhållandena är goda, området är påverkat från annan exploatering och tillräckligt stort för en grupp vindkraftverk, inga betydande motstående intressen finns, tillgång till vägar är fördelaktig och möjlighet till elanslutning finns Bild 2. Vindkraftverkens placeringar och föreslagna vägdragningar. Gula linjer symboliserar nyanläggning av väg och streckad linje symboliserar större ombyggnad/förstärkning av befintlig skogsväg. 12 Vindkraftverken är placerade på följande fastigheter och koordinater. Fastighet Ost Nord Markhöjd Totalhöjd m.ö.h. m.ö.h. Rångedala-Bredared 1:12 1 341 375 6 407 105 305 455 Falskog 3:3 1 341 538 6 407 607 305 455 Falskog 1:3 1 341 064 6 407 725 295 445 Falskog 2:2 1 341 706 6 408 080 310 460 Rångedala-Gravryd 1:10 1 341 950 6 408 697 310 460 Rångedala-Gravryd 2:26 1 341 599 6 409 126 305 455 Tabell1. Vindkraftverkens planerade lägen Projektet är orienterat i nord-sydlig riktning och verken är i formerade i utdragen form. Denna placering är fördelaktig ur produktionssynpunkt eftersom inbördes påverkan mellan verken i form av turbulenta vindar minimeras och produktionen i parken därmed optimeras. 5.1.1 Vindkraftverken För att på bästa sätt utnyttja platsen för vindbruk planeras sex vindkraftverk i detta projekt med maximal effekt av 3 MW/st, maximalt 100 meters rotordiameter och maximalt 110 meters tornhöjd. Dock en totalhöjd på maximalt 150 m. Den tekniska utvecklingen av vindkraftverk går dock snabbt framåt. Det är därför inte möjligt att i dagsläget med säkerhet avgöra fabrikat och modell för de vindkraftverk som kommer att etableras. Verk av typen Vestas V90 med 105m torn och 90m rotordiameter har använts i gjorda buller- och skuggberäkningar samt i fotomontage. Se bilaga 1 för exempel på vindkraftverk (Vestas V90) som kan bli aktuell i detta projekt. I anslutning till varje verk kan det även komma att placeras en mindre marktransformatorstation. Oavsett vilka vindkraftverk som slutgiltigt kommer att etableras, skall detta ske med beaktande av de gällande riktvärden och rekommendationer vad gäller exempelvis ljud-6 och skuggpåverkan7 samt påverkan på människans hälsa, natur och miljö i övrigt. I allmänhet är vindkraftverkens torn cylinderformade och konstruerade av stål eller en kombination av stål och betong. Maskinhuset är tillverkat av aluminium och glasfiberarmerad epoxi. Den trebladiga rotorn är i huvudsak tillverkad av kol/glasfiberarmerad epoxi. De synliga delarna av vindkraftverken har en gråvit färgton. Ytbeläggningen på torn och rotor är antireflexbehandlad. 6. 6 http://www.naturvardsverket.se/Documents/allmrad/ar_78_5.pdf 7. 7 https://www.vindlov.se/Global/Naturvardsverket/WEA-Schattenwurf-Hinweise.pdf 13 Bild 3. Vanliga vindkraftsbegrepp. Ett verk i planerad storleksklass beräknas producera mer än 5 miljoner kWh per år, vilket innebär en total årsproduktion på 30-35 miljoner kWh. Detta motsvarar 3-4% av elanvändningen i Borås kommun8, ca 6000 villors behov av hushållsel, eller elbehovet hos mer än 1200 direktelvärmda villor. Elproduktionen beräknas ske under mer än 85% av årets timmar och vindkraftverken uppnår sin maximal elproduktion vid en vindstyrka på 10-12 m/s Verk som motsvarar huvudalternativet har använts i fotomontage och de ljud- och skuggberäkningar som bifogas. 5.1.2 Fundament Fundamentet som gjuts i armerad betong har en bredd på ca 20m och grundläggs 3-4 m under markplan. Se bild 4. Fundamenten täcks med massor och jord där återväxt sker. Fundamentets utformning varierar med fabrikat på vindkraftverk och verkens storlek. Före byggnation görs en geoteknisk undersökning för att fastställa de geologiska förutsättningarna på den aktuella platsen. Fabrikanter kan i fall med godtagbara bergförhållande använda bergförankringar av tornen. På platser med svårare markförhållanden kan pålning krävas. Detta bedöms inte vara aktuellt i detta fall. 8. 8 http://www.h.scb.se/scb/mr/enbal/guide2/en_frame.htm 14 Fundament Jordtäcknin g 3-4 m 20m Bild 4. Schematisk bild av fundamentets uppbyggnad. 5.1.3 Närbelägna vindkraftverk Idag finns inga närbelägna vindkraftverk i området. Ett beviljat bygglov finns dock för ett vindkraftverk på fastigheten Holmen 1:5, norr om detta projekts verk. Bygglovsansökan gäller för ett ”mindre” verk med 70 meter torn och 60 m rotordiameter I beräkningar och fotomontage har ett verk på denna fastighet redovisats som ett verk i samma storleksklass som övriga sex verk. 5.1.4 Elanläggningar Vattenfall har informerats om projektet och ser positivt på möjligheterna att ansluta anläggningen till elnätet. Efter beställning av elanslutningen utformar Vattenfall elnätet. Normalt ansluts verken genom ett 11, 20 eller 36kV kabelnät. Kablarna förläggs normalt på 60-90 cm djup. Vindkraftverken ansluts till befintligt elnät i 40/10kV transformatorstation vid gamla riksvägen. Se bild 2, där transformatorstationens läge framgår. Stationen kommer sannolikt förstärkas för att kunna ta emot den producerade elen. Därifrån ansluts vindkraftverken genom jordkabel som, så långt som möjligt, förläggs längs befintliga och nya vägar. 5.2 Utformningsalternativ Det huvudalternativ som presenteras har som målsättning att på bästa sätt utnyttja platsen för vindkraft. Ett utformningsalternativ som inte begränsar utnyttjandet av platsen för elproduktion är placering av ett mindre antal av ”nya generationens” större vindkraftverk med högre effekt i området. Detta innebär vindkraftverk med en totalhöjd på upp till 180m. Dessa större vindkraftverk kräver längre inbördes avstånd varför antalet verk i området reduceras från 7 till 4. Se bild 5. Detta alternativ innebära således att villkoren för det sjunde verket som projekteras av annan exploatör påverkas. I och med ett högre källbuller från dessa maskiner blir det också svårare att inte överskrida riktvärdet för buller vid bostadshus söder och väster om projektet. Vägbyggnationen blir jämförbar men två verksplaceringar undviks. Produktionen från fyra större verk bedöms vara likvärdig med produktionen från 7 mindre. Om projektet legat längre fram i tiden kunde detta vara huvudalternativet. Med den tidplanering som finns är det dock osäkert om dessa verk kan levereras med rimlig säkerhet till förväntad byggstart. Ett problem som tillstöter i utformningsalternativet är att vindkraftverk som är högre än 150m skall förses med hinderbelysning i form av vitt blinkande högintensivt sken. Med denna form av hinderbelysning finns större farhågor för störning på omgivningen. 15 1000m Bild 5. Alternativ placering av fyra verk med upp till 180 m totalhöjd. 5.2.1 Nollalternativ Om vindkraftprojektet inte genomförs innebär det att verkens elproduktion ersätts på annat sätt. På kort sikt, och i ett europeiskt perspektiv, innebär det att produktionen från vindkraftverken under vissa tider ersätts med kolkondenskraft. Oavsett betraktelsesätt innebär nollalternativet att utsläppen av växthusgaser inte minskar så som de gör med ett genomfört projekt. För den lokala miljön innebär det att vindkraft inte etableras i området och påverkan från vindkraftverk uteblir. Vid nollalternativet ges även möjlighet att etablera annan verksamhet i området som normalt skulle förhindras av en vindkraftsetablering. 5.2.2 Alternativ lokalisering Borås Energi och Miljö har tidigare låtit Vattenfall Power Consultant utreda alternativa placering i Borås kommun. De har då föreslagit och studerat två områden som tillsammans rymmer samma antal verk som i huvudalternativet. De två områdena benämns Hällsjön sydöst och Hedared öst och är belägna i kommunens nordvästra delar, 20 resp. 25 km från huvudalternativet. Se bild 6 med aktuella områden inom röd markering. 16 5000m Bild 6. Karta som visar alternativa placeringar av projektet inom rödmarkerat område och Västergötlands ornitologiska förenings förslag på skyddsområde för fågelliv inom den svarta linjen. Inom området Hedared öst bedöms att 4 verk kan placeras och inom Hällsjön sydöst bedöms att 2 verk kan rymmas. För att uppnå samma produktion som i huvudfallet blir man således nödsakad att ta två etableringsplatser i anspråk. Vindförhållanden bedöms vara likvärdiga eller något sämre än huvudalternativet. Västergötlands Ornitologiska förening har pekat ut två områden inom Borås kommun som de anser bör undantas för exploatering för vindbruk, Viskans dalgång och området Hällered-Backabo-Ebbared-Bredared-Vängtorp-Vemmenhult9. Det senare området framgår i ovanstående karta. Hällsjön befinner sig 5-6 km från det utpekade fågelområdet. Hedared Öst befinner sig till övervägande inom det utpekade fågelområdet. Sannolikt kommer man därmed i konflikt med ornitologiska intressen vid en etablering i området Hedared Öst Båda placeringarna innebär intrång i områden som idag är mindre störda av annan verksamhet. Områdena är också relativt huvudalternativet svårtillgängliga och kräver mer vägbyggnation än huvudalternativet. I områdena som helhet finns en relativt stor andel av insprängda småvatten och våtmarker varför påverkan på naturmiljö bedöms bli betydlig större än i huvudalternativet. 9. 9 Västergötlands ornitologiska Förening (VgOF) 2009, Anderson Åke, Rapport sträckstudier Borås 2008-2009 17 6 Nulägesbeskrivning 6.1 Riksintressen I området för projektet finns inga Riksintressen med avseende på natur eller miljö. Se utdrag ur länsstyrelsens GIS-karta nedan. Närmst belägna riksintresse för naturvård är Rölle-Säggryd som ligger ca 6km från projektet och är ett bevarandevärt odlingslandskap. Ca 6 km nordväst om projektet ligger ett riksintresseområde för kulturmiljövården, Fristad-Gingri som är ett odlingslandskap med fornlämningsmiljöer och ett Riksintresseområde för naturvård, Gingri. Bild 7. Riksintressen. Utdrag ur länsstyrelsens GIS-karta. Projektområdet markerad som blå ellips. Projektområdet ligger inom beslutad korridor för Götalandsbanans sträckning mellan Borås och Jönköping10. Den planerade banan hävdas av Trafikverket som ett riksintresse för kommunikationer. Se synpunkter från Trafikverket i samrådsredogörelsen. Bild 8. Den korridor som banverket beslutat skall utgöra fortsatt utredningsområde för Götalandsbanan i området. Projektområdet markerad som blå ellips 10. 10 http://www.trafikverket.se/PageFiles/21721/Slutrapport_linkoping_Boras_lag.pdf 18 6.2 Planförhållanden I kommunens översiktplan ÖP0611 angränsar projektet till ett ”stort opåverkat område” öster om projektet. Projektet kommer delvis att sträcka sig in i vad som betecknas som ”vindutsatt område” i översiktsplanen. Se bild 9 nedan. Bild 9. Projektområdet markerat i kartan som anger planeringsförutsättningar i Borås kommuns översiktsplan ÖP06 Inom Borås kommun pågår ett arbete med att ta fram underlag för hur vindkraft skall hanteras i nästa översyn av översiktsplanen. Planen skall färdigställas under 2010. I övrigt finns inga kommunala planer som berör området. I Ulricehamns kommun mark- och vattenanvändningskarta som ingår i kommunens översiktplan12 definieras sjön Tolken och dess stränder som närmst belägna intresse. Tolken faller under rubrikerna ”Områden där nuvarande användning behålls och utvecklas samt utpräglade bevarandeområden” och ”Närströvområde och område för friluftslivet med inslag av lokala naturvärden och kulturvärden” 6.3 Tidigare beslut Tidigare har bygglov beviljats för ett vindkraftverk på fastigheten Rångedala-Holmen 1:5. Detta bygglov gäller ett vindkraftverk med 70meters tornhöjd och 60m rotordiameter. För närvarande pågår en prövningsprocess för ett vindkraftverk av samma storlek som verken i detta projekt. I beräkningar av buller och skuggor har därför ett verk motsvarande de övriga sex simulerats på denna fastighet. Länsstyrelsen fattade 2010-03-01 beslut om att projektet kan antas innebära betydande miljöpåverkan. 11. 11http://www.boras.se/forvaltningar/kommunledningskansliet/kommunledningskansliet/samhallsplanering/samhalls planering/oversiktsplan.4.82f0a312665003f0d80004266.html 12 http://www.ulricehamn.se/upload/miljo_bygg/planering/ÖP_Växtplats_2001/op_%202001_mark_vattenanvkarta.pdf 19 6.4 Natur Området där projektet planeras är i huvudsak skogsmark med inslag av mossar. I området bedrivs modernt skogsbruk och inga skyddsvärda områden eller biotoper finns redovisade i länsstyrelsens informationskarta13, se bild 10 nedan. Skogsbruksplaner för berörda fastigheter redovisas i bilagorna 2-7. Bild 10. Naturvärden. Utdrag ut länsstyrelsens GIS-karta. En naturvärdesbedömning av området har utförts, se bilaga 8. Området uppvisar tämligen låg variation i växtsamhället och består till största delen av produktionsskog. I området finns tre våtmarksområden och en alsumpskog som har viss betydelse som biotop för fåglar och andra djur. I övrigt är det i huvudsak produktionsskog i området. I den naturvärdesbedömning av våtmarker i Borås stad som antogs av Kommunstyrelsen i maj 2003, bilaga 9, beskrivs två av våtmarkerna som berörs av projektet, objekt 119 Fagerlund och objekt 120 Hagen Se bild 11. Objekt 119 Fagerlund beskrivs som Klass V – saknar särskilt naturvärde. Objekt 120 Hagen har givits klass IV – visst naturvärde. ”Nordväst om gården Hagen, norr om Äspered, finns en glest till tätt bevuxen mosse utan kända naturvärden” Objekt 119 Fagerlund har sedan inventeringen gjorts påverkats av den bergtäkt som finns i området. 12. 13 http://gis.lst.se/gisvg/htm/viewer.asp 20 Bild 11. Karta från naturvärdesbedömningen av våtmarker i Borås kommun som visar lokaliseringen av objekt 119 Fagerlund och objekt 120 Hagen. Enligt uppgift från lokal befolkning är det skogsbestånd som finns i området första generationens skog. Tidigare var området betesmark med riklig förekomst av större enbuskar med inslag av buskgranar. Spår av denna miljö ses idag i form av ett stort antal större döda enbuskar i platser med tät granskog. I områdets södra del finns en bergtäkt som öppnades 2008. Vid infart till området domineras intrycken av bergtäkten och den väg som anlagts till täkten. Se bilaga 10 för täckttillståndet och tillhörande karta över täktens utbredningsområde. 6.5 Fåglar Fågellivet kan påverkas av felaktigt placerade vindkraftverk. Främst är det termikflygande fåglar och vissa arter av sjöfågel som kan störas. Därför har Borås kommun i samband med sin vindkraftsplanering låtit Västergötlands ornitologiska förening (VgOF) genomföra en sträckfågelstudie i kommunen, bilaga 11. Denna studie visar att de viktiga fågelsträcksområdena genom kommunen troligen sker genom Viskans dalgång, inklusive Öresjö, och med omgivande höjdsträckningar från Seglora till Varnum. I tillståndsprocessen har den utförda sträckfågelstudien att beaktats. Dessutom pekades området begränsat av linjen Hällered-Backabo-Ebbared-BredaredVängtorp-Vemmenhult-Hällered ut som viktigt ur fågelsynpunkt och bör undantas från vindbruk. De utpekade områdena ligger ca 9 kilometer väster om det planerade vindkraftsverksområdet. Det planerade området betraktas i sträckfågelstudien som avsevärt mindre fågelkänsligt än de tidigare utpekade områdena. (VgOF; 2008-2009). För att ytterligare belysa projektets inverkan på fågellivet har en häckfågelinventering och en sträckstudie gjorts under vår och sommar 2010, bilaga 12. Dessa studier visar inte att skyddsvärda arter skulle hotas av projektet 21 6.6 Fladdermöss I området har förekomsten av fladdermöss utretts. Se bilaga 13. Utredningen har inom projektområdet inte funnit miljöer av särskilt värde för fladdermöss. Granskogen och hyggena där vindkraftverken planeras är fattiga på fladdermöss. Inga tecken finns på fladdermuskolonier i dessa miljöer. Minst sju arter förekommer kring projektområdet, varav nordisk fladdermus är mycket talrik (två kolonier). Inga rödlistade arter har påträffats. Enstaka individer av tre flyttande arter påträffades (stor fladdermus, dvärgfladdermus och gråskimlig fladdermus) vid inventeringen. 6.7 Övrigt djurliv I området bedöms djurlivet som det man normalt kan förvänta sig i denna typ av landskap. Jakt i normal omfattning förekommer. 6.8 Vattendrag Rångedalaån med mycket höga naturvärden rinner genom Gravryd längs med riksväg 40. Nord/nordöst om vindkraftsområdet rinner ”Algutstorpsbäcken” där höga naturvärden finns, bl.a. i form av alsumpskogar. Dessa objekt finns beskrivna i Vattendrag i Borås stad, naturvärdesbedömning, utdrag ut denna i bilaga 14. 6.9 Övriga naturvärden Väster om det projekterade området i slutningarna vid Gravryd-Rångedala finns klass I och II områden med höga naturvärden i form av blandlövskog och sällsynta kryptogamer. Här finns ett antal fridlysta arter som blåklocka, grönvit nattviol och Hasselmus 14. Området kommer inte att beröras av projektet då inga nya vägdragningar planeras genom området. Ca 4km öster om projektet ligger Sundholmens naturreservat. Reservatet består av ön Sundholmen och en sluttning upp från Tolkens västra strand. Vindkraftverken kommer inte vara synliga från denna plats. 6.10 Friluftsliv. Området utnyttjas för normalt friluftsliv. Främst av närboende för skogspromenader, svamp-, och bärplockning. På de skogsvägar som finns i området kan man finna spår efter hästar, cyklar, motorcyklar och under vintertid skidor. I området bedrivs jakt. Projektområdet redovisas i länsstyrelsens GIS-karta som bullerutsatt från motortrafik15. 6.11 Kulturmiljö. I länsstyrelsens GIS karta redovisas inga kulturella värden som påverkas av projektet. Se bild 12 nedan. I områdets utkanter finns rester efter tidigare bebyggelse. Placeringen av verken har gjorts med tanke på att få så långt avstånd som möjligt till dessa. 13. 14 Naturvårdsprogram för Borås Stad Naturdatabas 1995 14. 15 http://gis.lst.se/gisvg/htm/viewer.asp 22 Bild 12. Kulturvärden. Utdrag ur länsstyrelsens GIS-karta Inom de delar av området som kan bli berörda av utbyggnaden har arkeologiska/kulturhistoriska inventeringar att genomförts, bilaga 15 och 16. Inventeringarna har resulterat i att ej tidigare dokumenterade kulturlämningar i form av röjningsrösen och hålvägar dokumenterats. 6.12 Mark- och vattenförhållanden Området ligger som helhet inom tertiär skyddszon för Öresjö vattenskyddsområde. Delar av områdets våtmarker och vattendrag tillhör sekundär skyddszon för vattenskyddsområdet16. Se nedanstående bild med utdrag ur Borås Stads webbapplikationskarta för redovisning av Öresjös sekundära skyddszon. I kartan har de platser där vägar passerar genom den sekundära zonen inringats och huvudalternativets verksplatser markerats med stjärnor. Området består av berg och morän med inslag av mossmarker. Eftersom området är en höjdpunkt sker inga stora vattenrörelser. Avvattning sker i huvudsak till Rångedalaån. 15. 16 http://www.boras.se/forvaltningar/gatukontoret/gatukontoret/vattenavlopp/dricksvatten/vattenskyddsomrade/kartaor esjosvattenskyddsomrade.4.63fbc1fa126f45b1ad78000111135.html 23 Bild 13. Utdrag ur Borås Stads webapplikationskarta som redovisar Öresjös vattenskyddsområdes sekundära zon som gul markering. I kartan har de platser där vägar passerar genom den sekundära zonen inringats och verksplatser markerats med stjärnor. 6.13 Landskapsbild För att uppnå bästa produktion från vindkraftverken placeras vindkraftverk i allmänhet på högt belägna platser. Därför är området som valts en av Sjuhäradsbygdens höjder som är tillräckligt stor för att ge plats åt vindkraftverk. I ett större perspektiv är landskapet kuperat och har stora inslag av sjöar och mossar. Skogsbruk dominerar området och enbart mindre områden utgör odlad mark. Den aktuella höjden har fortsatt utbredning åt öster mot sjön Tolken och åt väst mot riksvägen mellan Ulricehamn och Borås. Landskapet närmare projektet är påverkat av moderna exploateringar i form av vägar, berg- och grustäkter. Ca en kilometer väster om projektet löper den relativt nybyggda motorvägen som på en högbyggd viadukt korsar Rångedalaåns dalgång. Dalgången i väster är i stora stycken påverkad av tidigare grustäkter och verksamheter kring den gamla riksvägen. Höjden där projektet planeras dominerar främst landskapsbilden västerifrån, från andra sidan Häljaredsåns dalgång. Mest markant framträder området från höjderna vid Falskogs by och vid färd på motorvägen från Borås mot Ulricehamn. Intrycket är då ett stor granskogsbeklätt höjdparti. Från dessa platser utgör idag den öppnade bergtäkten ett påtagligt inslag i landskapsbilden. Bergtäkten är periodvis en arbetsplats med rörelser av fordon som bryter, krossar och transporterar berg. 24 Bild 14. Vid färd på motorvägen mot Jönköping framträder tydligt höjdpartiet där vindkraftverken planeras. En vindmätmast står idag i området men monteras ner då vindmätningarna avslutas. Från väster syns även två master för radiokommunikation som står norr om området. Från bebyggelsen öster om projektet upplevs inte området som ett höjdparti eftersom bostäderna ligger på samma nivå som vindkraftverken. Området upplevs istället som ett skogsområde bortom den odlade marken utan att dominera landskapsbilden. Söder om området finns idag en kommunikationsmast som framträder tydligt från bostäder sydost om projektet. 6.14 Vindförhållanden. Enligt den vindkartering som gjorts av Uppsala universitet uppvisar området en medelvind beräknat 72m över nollplansförskjutningen på över 6,5 m/s. Område är ur vindsynpunkt och storleksmässigt ett av de bäst lämpade i Borås kommun. Se figur nedan. Beräkningen indikerar att vindstyrkan i området är tillräcklig för att ekonomiskt motivera vindkraftverk på platsen. Bild 15. Vindförhållanden, 72m över nollplansförskjutningen. Källa: Uppsala universitet Geocentrum i samarbete med Luft i Väst och Energimyndigheten. 25 6.15 Vindmätmast Under november 2009 rests en 100m hög vindmätmast i området. Masten kommer under minst ett år att dokumentera vindförhållanden på platsen. Insamlad vinddata kommer utgöra underlag för bedömning av vindturbulens och vindenergin på platsen. 7 Miljökonsekvenser 7.1 Hälsa 7.1.1 Buller Vindkraftverk alstrar två typer av ljud, dels mekaniskt ljud från maskinhus samt aerodynamiskt ljud från roterande rotorblad. I moderna vindkraftverk har det mekaniska ljudet till stora delar eliminerats tack vare användandet av ljuddämpande material i maskinhuset. Det aerodynamiska ljudet från rotorn har karaktären av ett bredbandigt brus där det mest framträdande frekvensområdet ligger mellan 63-4000 Hz. Ljudet upplevs vanligen som ett svischande ljud. I vindkraftverkens omedelbara närhet kan även ljud från kraftelektronik höras under drift. På avstånd som överstiger cirka 200 meter från verket hörs i praktiken enbart det aerodynamiska ljudet. Ljudnivåerna är beräknade enligt Naturvårdsverkets rapport 6241 ”Ljud från vindkraftverk” i dataprogrammet WindPro. Bullret som beräknas representerar ”värsta fall” som enligt den svenska beräkningsmodellen uppträder vid vindstyrkan 8 m/s på 10 meters höjd. Vid lägre vindhastigheter blir de alstrade ljudnivåerna från vindkraftverken lägre som följd av verkets mindre antal rotationer per tidsenhet När det blåser mer än 8 m/s döljs i regel ljud från vindkraftverken av det naturliga bakgrundsljudet som skapas av befintlig vegetation (ex. lövprassel, vindbrus)17. Moderna vindkraftverk med pitchreglering (programstyrd vinkling av rotorbladen) har dessutom den egenskapen att källbullret inte ökar linjärt i samband medvindstyrkan. Typisk karaktär för moderna verk är att källbullret ökar med vindhastigheter upp till omkring 8 m/s för att sedan plana ut och i vissa fall t.o.m. sjunka. Sannolikheten att störas av ljudet från vindkraft ökar om vindkraftverken syns tydligt.18 I kuperad terräng kan berg och höjder, vid vissa vindriktningar, skapa en lä-effekt för närboende vilket kan göra att bakgrundsljudet blir förhållandevis lågt och ett vindkraftverk då kan höras även vid högre vindstyrkor än 8m/s. Risken för sådana läeffekter för Falskogs etableringsområde bedöms, p.g.a. topografins utseende och motorvägens i väster som liten. I moderna verk kan verkens källbuller regleras genom att verkens styrdator reglerar vingarnas vinkel mot vinden genom olika program, s.k. mode. Källbullret kan på detta sätt sänkas med viss produktionsförlust. Det finns även möjligheter att reglera verk i olika ”mode” beroende på vindriktning. 16. 17 Wizelius, T. 2003. Vindkraft i teori och praktik, Studentlitteratur 17. 18 Naturvårdsverket, Människors upplevelse av ljud från vindkraftverk http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/Energi/Vindkraft/Vindval/Vindkraftenspaverkan-pa-manniskor/Manniskors-upplevelser-av-ljud-fran-vindkraftverk-/ Uppdaterad 2010-04-23 (2010-05-25) 26 Gräns för buller vid bostadshus är 40 dB(A) enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller19. Dessa riktlinjer används även för bedömning av buller från vindkraftverk. I bullerberäkningen har även planerat 7:e verk i angränsande projekt medräknats. Av bullerutredningen framgår att inga bostäder i området kommer att påverkas av buller som överskrider riktvärdet 40 dB(A). Se bullerberäkning i bilaga 17. En bullerberäkning har även utförts utan ackumulerad effekt från det sjunde verket som ej ingår i denna ansökan. Denna beräkning redovisas i bilaga 18. De bostäder som finns i Rångedalaåns dalgång har idag en betydande bullerpåverkan från befintlig motorväg. Förutom trafikbuller förekommer tidvis buller från befintlig täktverksamhet i området. Vindkraftverk ger även upphov till visst infra- och ultraljud. Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz, det vill säga ljud under människans hörselområde. Exponering av höga infraljudsnivåer kan påverka människor, främst genom ökad trötthet. Genomförda studier kring eventuell negativ påverkan på människor från lågfrekvent ljud från vindkraftverk har inte kunnat visa på något samband20. Ultraljud är ljud med frekvenser över 20 000 Hz, det vill säga ljud över människans hörselområde. Ultraljud kan vara störande för exempelvis hundar, som kan uppfatta högre frekvenser än människor. Det finns inte något dokumenterat fall där höga ultraljudsnivåer från vindkraftverk konstaterats.21 Även om de aktuella vindkraftverken skulle komma att alstra visst ultraljud, förefaller det mycket osannolikt att detta skulle kunna upplevas som störande för exempelvis hundar vid omgivande bostäder, med bakgrund av de förhållandevis stora avstånden till närliggande bostäder. De effekter som kan förutses, kopplat till ljudpåverkan, består huvudsakligen av det faktum att vindkraftverken kommer att bli ett nytt inslag i den ordinarie ljudbilden i området. Vindkraftverken kommer sannolikt att kunna höras från delar av den närmast belägna bebyggelsen under vissa yttre betingelser. Vidare innebär etableringen av vindkraftverken en inskränkning i den enskildes möjligheter att uppföra bostadshus i det område kring vindkraftverken där ljudpåverkan kommer att överstiga 40,0 dB(A). 7.1.2 Rörliga skuggor När solen står bakom vindkraftverkens rotor kan växlingarna mellan ljus och skugga uppfattas som störande. Fenomenet inträffar på de platser som soliga dagar skuggas av vindkraftverkens blad då vindkraftverket är i drift. I praktiken uppstår skuggeffekterna på närliggande bostäder när solen står lågt och skugga därmed kastas långt. Detta infaller under dagtid på vintern, respektive morgon/kväll under sommaren. Skuggan blir mer diffus ju längre avståndet är till vindkraftverket. Denna skuggning är normalt fördelad över ett stort antal dagar, vilket föranleder att den faktiska skuggtiden per dag är förhållandevis liten. Det finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk. Det har dock i praxis arbetats fram en rekommendation som ursprungligen kommer från Tyskland (förordningen WEA-Schattenwurf-Hinweise). Den innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. Ett 18. 19 Naturvårdsverket, 2009, http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/Buller/Buller-franvindkraft/Riktvarden-for-ljud-fran-vindkraft/ Uppdaterad 2009-04-21 (2010-05-25) 19. 20 http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2001/ljud_fran_vindkraftverk.pdf 20. 21 Rudolphi, 2001, Om infraljud och ultraljud från vindkraftverk. 27 tillståndsbeslut enligt miljöbalken kan villkoras enligt denna praxis. Tillsynsmyndigheten kan då besluta att verket ska stängas av vid vissa tider.22 Skuggberäkning har gjort i beräkningsprogrammet WindPro där förväntad skuggpåverkan beräknats. Påverkan från det sjunde verket i närliggande projekt är medräknad. Beräkningen är gjord för varje bostad i området där betydande påverkan förväntas och bygger på skuggpåverkan på ett 5x5m stort område vid bostaden (en tänkt uteplats). Se skuggberäkningar i bilaga 19. Genom att beakta den statistiska sannolikheten för molnfrihet, vindriktning och soltimmar i det aktuella etableringsområdet, erhålls förväntade värden på skuggeffekterna för bostadshus som kan beröras av skuggorna. Beräkningarnas uppgifter om soltimmar bygger på statistiskt underlag från mätstation i Göteborg. Skuggberäkningarna tar inte hänsyn till skog, höjder eller andra hinder som döljer vindkraftverken från beräkningspunkten och som vanligen reducerar de faktiska skuggeffekterna markant. För ett flertal bostäder innebär det att skuggpåverkan i praktiken inte kommer att bli så stor som beräkningarna visar. Beräkningarna visar att 6 bostäder kommer att utsättas för skuggpåverkan som förväntas blir större än 8 timmar per år om påverkan från angränsande verk inräknas. Beräknas påverkan från enbart detta projekts 6 verk överskrids 8 timmars förväntad skuggpåverkan på 2 bostäder. Fler fastigheter kan komma att utsättas för mer än 30 minuters skuggbildning per dygn. Etableringsområdet är beläget i ett skogsbeklätt, kuperat område med stora avstånd till närliggande bostäder. Risken för skuggpåverkan minskar därför. Fastigheter som kan drabbas av skuggpåverkan överskridande 8 timmar/år. Inom parentes anges värdet då enbart detta projekts 6 verk inräknas: A. Holmen 10:02 tim (3:55) C. Hagen 8:03 tim (7:25) F. Slättholmen 9:49 tim (8:48) AE. Rångedala-Gravryd 2:20 11:26 tim (9:49) AF. Rångedala-Gravryd 2:26 10:59 tim (7:13) AH. Rångedala-Gravryd 1:14 12:14 tim (7:38) För fastighet A härrör stor del av skuggpåverkan från det verk som hör till angränsande projekt. För fastigheterna AE, AF och AH inräknas även teoretiskt möjlig skuggpåverkan från verk 1, 3 och 4. I praktiken lär denna skuggpåverkan inte vara möjlig eftersom den skog och topografi mellan dessa fastigheter och vindkraftverken förhindrar skuggpåverkan. Visar det sig att skog eller kullar inte hindrar skuggstörningen kommer vindkraftverken förses med skuggautomatik som begränsar skuggpåverkan till gällande rekommendation. Detta innebär i korthet att det utifrån en teoretisk beräkning fastställs vid vilka tidpunkter varje enskild bostad riskerar att erhålla. En sådan grafisk ”skuggkalender” finns som bilaga 20. I ”skuggkalendern” framgår även vilka verk som skuggar respektive bostad. I skuggkalendern kan man således utläsa skuggpåverkan från det sjunde verket som inte ingår i detta projekt. Därefter kan vindkraftverkens styrdatorer programmeras för att stänga av vindkraftverken då de yttre betingelserna är sådana att dylik risk föreligger. Dessa yttre betingelser, exempelvis vindriktning, solinstrålning och tidpunkt på dagen, behandlas kontinuerligt i en installerad dator på respektive vindkraftverk. Genom tillgången till skuggautomatik kan det således säkerställas att rekommenderade värden avseende skuggeffekter inte överskrids eller att uppkomna skuggeffekter inte ger 21. 22 http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2009/Vindkraftshandboken.pdf 28 upphov till orimligt obehag för närboende. Om skuggtiderna vid en annan typ av verk än de som utgjort underlag för beräkningarna skulle förändra skuggpåverkan kommer skuggautomatiken anpassas efter dessa förutsättningar. Idag är reflexerna från vindkraftverkens vingar obetydliga eftersom problemen lösts genom ytbehandling av vingarna. 7.1.3 Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält skapas varje gång elektricitet alstras, transporteras eller förbrukas. Fältet består av en elektrisk och en magnetisk del som har olika egenskaper och möjligen har olika biologiska effekter. Magnetiska fält försvagas med avståndet till källan medan elektriska fält avskärmas eller försvagas av ledande föremål såsom träd och byggnader. De viktigaste källorna till elektromagnetiska fält i vår omgivning är mobiltelefoner och basstationer, kablar samt olika typer av elektriska apparater. 23 I fallet med vindkraftverk bedöms endast påverkan på strålmiljön uppstå i den absoluta närheten av uppförda transformatorstationer samt till viss del även kring nedgrävda kablar. Samtliga materiel kommer vara utformade enligt gängse praxis för att säkerställa en säker strålmiljö. De elektromagnetiska fält som förväntas uppstå är mycket små. Sammantaget bedöms inte uppkomsten av dessa små elektromagnetiska fält innebära någon skada för närmiljön som människor kan vistas i. 7.1.4 Bebyggelse Avstånd till bostäder i området redovisas i nedanstående tabell. De bostäder som får kortast avstånd till Borås Energi och Miljös vindkraftverk är bostäder söder om verken där avståndet blir ca 550m. Inga andra byggnader finns närmre vindkraftverken i detta projekt Tabell 2. Avstånd från vindkraftverk till närliggande bostäder. 22. 23 Elforsk 1998, Kraftledningar, hälsa och miljö. Forsknings- och kunskapsläge 29 7.2 Utsläpps- och olycksrisker 7.2.1 Kemikalier Aktuella vindkraftverk innehåller i storleksordningen 600 liter olja, varav 295-400 liter i växellådan och ca 200 liter i hydraulsystemet. Om Vestas V90 med 105m torn byggs tillkommer 900 liter olja i en svängningsutjämnande tank. Oljeläckage förorsakar automatiskt driftsstopp av vindkraftverk och besök av servicepersonal. Oljor byts med cirka fem års intervall. Vissa mekaniska delar i verken smörjs med fett. Mängden fett uppgår till i storleksordningen 29 kilo per verk. I genomsnitt pumpas ca 8 kg fett i verket vid service var 6:e månad. I varje vindkraftverk sitter ett antal helkapslade batterier av blysyra typ. Dessa byts med cirka sex års intervall. I tabell 3 finns dessa uppgifter redovisade. Normalt tecknas ett serviceavtal med det företag som levererar vindkraftverken, som då sköter all service. Ägaren till verket är skyldig att kontrollera att företaget har tillstånd att transportera farligt avfall, vilket kan bli aktuellt exempelvis vid oljebyte. Annars är alternativet att ägaren av verket själv tar hand om avfallet. Enligt Avfallsförordningen krävs det inget tillstånd, men dock en anmälan om tillfälligt tillstånd, om den som bedriver verksamheten själv transporterar högst 400 liter oljeavfall per år. Kommentar Volym Oljmängd i växellåda Oljemängd i hydraulsystem Broms Vridaxel Batterier Fett Transformator 295-400 liter Bytesintervall efter anmärkning på oljeprov (4-7 år) 200 liter Ingår i hydrauliksystemet Ca 36 liter 6 pennlampsbatterier, 2st LC-R 127R2PG, 12V/7,2 Ah Ca 29 kg i verket när det lämnar fabriken I maskinhuset: torrisolerad, innehåller inte olja Bytesintervall ca 8 år Pennlampsbatterier byts 1 gång/år vid huvudservice Ca 7,7 kg fett pumpas i vid service var 6:e månad. I Huvudalternativet är transformatorn placerad i maskinhuset. I alt. med transformatorn placerad antingen i tornet eller utanför vindkraftverket kan dessa vara fyllda med 800 l olja. Tabell 3. Förteckning över typiska kemikalier i ett vindkraftverk. 7.2.2 Utsläpp till luft Under driftskedet förorsakar vindkraftverket i stort sett inga luftföroreningar. Vindkraft kan ersätta elproduktion baserad på fossila bränslen som bl.a. ger upphov till utsläpp av koldioxid, svaveloxider och kväveoxider. Varje producerad kWh från vindkraft medverkar därför till en minskning av utsläpp till luft av dessa föreningar. Etablering av vindkraftverk i Rångedala-Falskog är således positivt för klimatet då det medverkar till en minskad klimatpåverkan. Under byggskedet kommer trafik med tunga transporter att förekomma och under driftskedet kommer service- och personaltransporter att ske. Detta kan ge upphov till utsläpp av miljöfarliga ämnen. Denna påverkan bedöms som marginell i förhållande till den positiva inverkan anläggningen har genom bidraget till klimatneutral energi. 30 7.2.3 Olycksrisker Vindkraftverk kan utgöra en säkerhetsrisk. Is kan släppa från vingarna, brand kan uppstå i en generator och rotorblad lossna. Övervakning och regelbunden service gör dock sannolikheten för olyckor liten och så vitt känt har ingen olycka med personskador på tredje man förekommit vid Sveriges cirka 1400 st. vindkraftverk. Viss aktsamhet bör visas vid risk för isbildning på samma sätt som vid högre radiomaster. Skyltar som varnar för fallande is sätts upp runt vindkraftverken. Vindkraftverken är dock placerade i skogsmark med långa avstånd till bostäder och allmänna vägar varför risken för allmänheten bedöms som begränsad. De kemikalier som hanteras i vindkraftverket är beroende av verkstyp. Störst volymer av kemikalier finns i verk med växellåda. Det handlar då om smörjolja för växellåda, smörjfett för lager, hydraulolja för reglering av vingar och bromsar, antifrysvätska för kylsystem och rengöringsmedel för underhåll av vindkraftverket. Elsäkerhetsrisker finns som vid alla elanläggningar. Elanläggningarna byggs och underhålls enligt gällande säkerhetsföreskrifter. 7.3 Natur 7.3.1 Naturmiljö En naturvärdesbedömning av området har utförts, se bilaga 8. Denna utredning visar att de markområden som tas i anspråk för föreslagna vägar och verksplatser inte besitter högre naturvärden. De områden som har viss betydelse som biotop för fåglar och andra djur och kan kräva försiktighet vid vägdragning är tre våtmarksområden och en alsumpskog som finns beskrivna i naturvärdesbedömningen. 7.3.2 Fåglar Borås kommun har i arbetet med sin vindbruksplanering låtit Västergötlands ornitologiska förening utreda förekomsten av sträckfågel i kommunen. Inga av de viktiga fågelytorna, termikytorna eller fågelstråken i kommunen antas passera över exploateringsområdet i Rångedala Falskog. De utpekade huvudområdena för fågelintressen ligger i kommunens västra del drygt åtta kilometer väster om lokaliseringen för den planerade vindkraftsparken. I samband med ansökan har en häck- och sträckfågelstudie gjort i området. Undersökningen redovisas som bilaga 12. Utredningen drar följande slutsatser om hur ett vindkraftprojekt skulle påverka fågellivet: Ur fågelsynpunkt bedöms planerad verksamhet inte medföra några stora negativa konsekvenser för fågelfaunan i området eller på regional nivå. Häckfågelfaunan i området uppvisar kvalitéer som påträffas i de allra flesta av våra skogar där mer eller mindre rationellt skogsbruk bedrivs. De sträckrörelser som sker under vår och höst bedöms inte heller i någon större omfattning påverkas av planerad verksamhet. Sträcket i området tycks inte uppvisa några stora koncentrationer vare sig under vår eller höst. Det sträck som trots allt rör sig förbi området tycks välja att passera i dalgången nedanför planerade vindkraftverk. Under häckfågelinventeringen observerades totalt 42 arter vilket kan betraktas som förhållandevis stort i denna typ av miljö. Artsammansättningen på de mest allmänt påträffade arterna bjuder inga överraskningar utan representerar i stort vad som kan förväntas i den miljö som området utgör. Vid ett tillfälle vardera observerades törnskata som är upptagen i fågeldirektivet och göktyta som är rödlistad. De fåtaliga observationerna gör det svårt att säga om de häckade i området eller bara befann sig 31 där tillfälligt. Vid studier av vårsträcket kan man, med det källmaterial som finns att tillgå, se indikationer på att individförekomsten av trana och ljungpipare är större över området än i Borås kommun i allmänhet. Ser man till antalet observation utjämnas denna skillnad för tranor eftersom observationer av större grupper gjorts över Falskog. Analysen som gjorts i utredningen indikerar sammantaget att vårsträcket i Falskog, sett till individantal och observationstillfällen, är av mindre omfattning än för Borås kommun som helhet för de flesta i analysen ingående arter. Enligt VGoFs utredning av sträcket 2008-2009 föreföll detta gå på bred front och utan tydliga koncentrationer en bild som till stora delar överstämmer med bilden av vårsträcket under 2010. Vid studier av observationer av höststräcket framkommer att det främst är sånglärka som passerar Falskog i större antal än förväntat i förhållande till områdets areal. Baserat på utförd analys bedömer utredningen att det vid höststräcket i urvalsområdet Falskog passerar rödlistade arter och arter upptagna i fågeldirektivet i ungefär samma omfattning som i övriga delar av Borås kommun. 7.3.3 Fladdermöss En fladdermusutredning har gjorts i området med avsikt att utröna förekomsten av fladdermöss och de arter som finns i området. Se bilaga 13. Utredningen visar inga miljöer av särskilt värde för fladdermöss som skulle hotas av detta vindkraftprojekt. Vid utredningen har minst sju arter påträffats, varav nordisk fladdermus är mycket talrik (två kolonier). Inga rödlistade arter påträffades i projektområdet eller dess närhet. Däremot observerades enstaka individer av tre migrerande arter (stor fladdermus, dvärgfladdermus och gråskimlig fladdermus). Inget tyder på projektet skulle få negativa konsekvenser för de stationära fladdermusarterna. Däremot är det möjligt att migrerande fladdermöss följer dalen (eller höjden) under flyttning. Utredaren föreslå därför ett kontrollprogram för att undersöka om flyttande fladdermöss påverkas av uppförda vindkraftverk. Visar det sig att sådan negativ påverkan finns kan man reglera driften av berörda verk genom att stoppa verken vid specificerade driftförhållanden då risk för skador på fladdermöss finns. 7.3.4 Växter och djur Inom ramen för ansökan har en naturvärdesbedömning utförts, bilaga 8. Utredningen sammanfattar området på följande sätt: Det aktuella området i Rångedala uppvisar tämligen låg variation i växtsamhället och består till största delen av produktionsskog. De strukturer eller element som beskrivs i texten ovan, och som tillsammans ger en indikation på höga naturvärden, finns inte i någon större utsträckning och variationsgraden är låg. Inget av de aktuella områdena där vindkraftverk planeras har därmed bedömts innehålla höga naturvärden Tre mindre våtmarksområden med viss betydelse som biotop för fåglar och andra djur finns i området. Längs en sträcka av vägen mellan de två norra verken växer ett mindre bestånd alar i ett vått område. Dessa områden kan vara värdefulla för känsliga organismgrupper och försiktighet kommer beaktas vid eventuella vägdragningar i närheten av dessa. Naturvärdesbedömningen visar inte att speciellt känsliga biotoper eller skyddsvärda arter hotas av projektet. 32 Bild 16. Mellan de två norra verken planeras förstärkning av befintlig väg genom ett sankt område. Från tidigare projekt har det visat sig att vilt snabbt vänjer sig vid uppförda vindkraftverk. Dock kan vilda djur störas under byggskedet då stor aktivitet råder i området. Under driftskedet tyck dock varken vilda eller tama däggdjur störas av vindkraftverk.24 Mossarna Fagerlund och Hagen befinner sig inom exploateringsområdet och har klassats med naturvärde V, Saknar särskilt naturvärde, respektive IV, Visst naturvärde. (2003, miljöskyddskontoret Borås Stad). Mossarnas naturvärde bedöms inte påverkas av exploateringen p.g.a. närheten till bergtäkten och att aktivt skogsbruk redan bedrivs i området. Området är idag bullerpåverkat från riksväg/ bergtäkt och har inte en orörd karaktär. Huvudalternativet innebär en bättre hushållning med mark och resurser genom att etablera vindkraftverk i ett område som redan är påverkat, jämfört med de alternativa lokaliseringarna där konflikter med naturvårdsintressen finns. På senare tid har frågan om fragmentering av landskapet i samband med vindkraftprojekt aktualiserats. I sammanhanget handlar det då om att vägarna kan utgöra en barriär som olika djurarter djur har svårt att passera. Fenomenet är inte studerat i den omfattning att man kan dra säkra slutsatser om dess betydelse. En lindrande effekt för vägar avsedda enbart för transporter till vindkraftverken är att de används frekvent i byggfasen men därefter sparsamt varför en betydande återväxt kan förväntas på vägen och i dess kanter. 23. 24 Lägesrapport december 1998 från VINDKRAFTSUTREDNINGEN SOU 1998:152 33 7.4 Markanvändning och resurser. 7.4.1 Vägar och fundamentsplatser Vägdragningar utgör vanligen den största enskilda påverkan på miljön vid anläggande av vindkraft. Ett markområdes hydrologi kan genomgå förändringar vid framförallt vägpassager över och anslutning till våtmarker. Detta kan i sin tur detta leda till förändrade förutsättningar för floran och faunan i området. Samtidigt finns en risk för påverkningar på områden längre bort från vägarna. Bearbetning av mark vid väg- och ledningsdragning är oundviklig och kommer att kräva schaktning och fyllning av massor. Till följd av markanspråk finns en uppenbar risk för habitatförlust och viss fragmentering av livsmiljöer för djur och växter. Någon påtaglig förändring av områdets fauna är dock inte att vänta till följd av vindkraftsprojektet. Bild 17. Exempel på vägbyggnation i annat vindkraftprojekt. De två bilderna visar samma väg före (övre bild) och efter (nedre bild) förstärkning för vindkraftsbyggnation. Projektet är fördelaktigt ur vägsynpunkter eftersom man i samband med öppnandet av bergtäkten anlade en väg som i fyller kraven för transport av vindkraftverk. För infart till projektet kan sannolikt befintlig väg till bergtäkten användas utan andra åtgärder än breddning av bro över Rångedalaån. 34 Bild 18. Befintlig väg till bergtäkten som används som infart till projektet. Bild 19. Befintlig vägbank mellan verk 2 och 3 där skogsbilväg förstärks Närmast vindkraftverken kommer nya vägar anläggas. För transporter krävs en vägbredd på ca 5 meter och frånvaro av skarpa krön och kurvor, vid snäva kurvor större vägbredd. Se bild 2, där tänkt vägsträckning framgår. I kartan symboliserar heldragen 35 gul linje nyanläggning av väg och streckad gul linje större ombyggnad/förstärkning av befintlig skogsbilväg/skogsväg. Befintlig väg (röd) från bergtäkten förbi verk 3 och över vägbanken in mot övriga verksplatser kommer förstärkas till den standard som krävs för transporterna. Vid verken kommer en kranuppställningsplats på ca 25x40m att anläggas. Kranuppställningsplatsen kommer finnas kvar efter att verkets byggs och kommer således inte kunna använda för skogsbruk. Se bilaga 21 för exempel på ytor som krävs vid anläggningsplats vid byggandet av en Vestas V90 med 105 m torn. Vägbyggnation inom parken samordnas i regel med kabelförläggning för elnätet inom vindkraftsparken. På detta sätt görs minst markintrång. Föreslaget vägnät är fördelaktigt eftersom det inte finns några bostäder i omedelbar närhet till vägsträckningen och påverkan på närboende under byggnadsskedet kan därmed minimeras. Totalt bedöms omkring 900 m skogsbilväg förstärkas, 1300 meter befintlig skogsväg byggas om eller kraftigt förstärkas och omkring 1400 meter väg nyanläggas. Totalt uppskattas 3 hektar skogsmark tas i anspråk för vägar och anläggningsplatser. Det vägar som byggs kan användas för skogsbruket som därmed kan bedrivas effektivare. Massor som krävs för bärlager i dessa vägar uppskattas till 15000 ton. Till detta kan tillkomma grövre material för utjämning m.m. där man eftersträvar att använda flyttning av material inom området. 7.4.2 Transporter Transportbehov för ett 2-3 MW vindkraftverk, med en navhöjd av ca 100 meter, uppgår till: - Maskinhus: 1 trailerbil. - Rotorblad: 3 trailerbilar. - Rotornav: 1 trailerbil. - Tornet: 5 trailerbilar, vid ståltorn. Ytterligare 30 vid betongtorn. - Kablar- och kontrollutrustning: 1 trailerbil. - Kran, 18 transporter. - Betong till fundament ca 80 betongbilar. - Vägbygge ca 1 bil per 3 meter väg. Transporter till och från projektområdet kommer att vara märkbar under byggtiden. Till detta ska också läggas transporter för byggandet av fundamentet, vägar och elnätsmaterial. Massor från den bergtäkt som är lokaliserad i nära anslutning till etableringsområdet är planerad att användas för bl.a. anläggning av vägar. Detta medför mycket korta transporter av massor med minimal störning på omgivningen. Anläggningstiden kommer dock att innebära intensiv trafik i området, när anläggningen väl är färdigställd kommer transportfrekvensen att reduceras avsevärt och endast förekomma vid reparationer och servicebesök. Etableringsfasen omfattar cirka 8 månader där huvuddelen av tiden innefattar förberedande arbeten såsom anläggandet av tillfartsvägar och kranplatser, gjutning av fundament etc. Resandet av vindkraftverken bedöms vid ståltorn ta 2 dagar per verk. Enda väganslutningen till projektet är den nyanlagda väg som idag används för den nyöppnade bergtäkten. Från bergtäkten kommer de befintliga skogsvägar som används att breddas och förstärkas. 36 7.4.3 Resurser Projektet visar god hushållning av resurser. Infrastrukturen är väl utbyggd i området varför det krävs relativt små insatser för vägbyggnation och anslutning till elnät. En stor fördel ur resurssynpunkt är att befintlig bergtäkt i området kan användas för material till väg- och fundamentsbyggnad. Vi studier på vindkraftverk i storlek som är aktuella i detta projekt beräknas att den energi som åtgått för uppförandet beräknats producerad av verket inom 8 månader25 . Man kan därför anta att verken i detta projekt har producerat den energi som åtgått för uppförandet inom ett år från driftstarten. 7.4.4 Vatten Vid infart till området vid gamla riksväg 40 (se blå ring i bild 20) krävs att befintlig bro över ån breddas för att möjliggöra infart med fordon som transporterar verk. Anmälan av denna vattenverksamhet är gjord i separat handling, bilaga 22 Inom etableringsområdet finns fem platser där det kan bli aktuellt att förlänga vägtrummor i vägar när dessa breddas och förstärks. Platserna är inringade med röda ringar i nedanstående karta. Markeringen vid bergtäkten visar en bäckkorsning i direkt anslutning till en sedimenteringsdamm som anlades vid öppnandet av bergtäkten. Denna bäckkorsning ligger inom täcktområdet för bergtäkten. Området ligger i huvudsak inom tertiärt skyddsszon för Öresjös vattenskyddsområde, se bild 13. Mindre områden ligger inom sekundära skydsdzonen. En verksplacering kan också komma att hamna på gränsen eller innanför sekundär skyddszon. Detta förhållande är känt och under byggnation och drift kommer skyddsföreskrifter för vattenskyddsområdet26 att uppfyllas. 25 http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-8281-7.pdf 24. 26http://www.boras.se/forvaltningar/miljokontoret/miljokontoret/foretagareochfastighetsagare/vattenskyddsomrade n/skyddsomradefororesjo.4.7243a9a4125d5ad4db1800021399.html 37 1000m Vägbank Bild 20. Kartan visar planerade vägsträckning och passage över befintliga vägtrummor markerade med röd cirkel. Varken allmänna eller enskilda intressen bedöms påtagligt skadas genom denna verksamhets inverkan på vattenförhållandena. 7.5 Landskapsbild 7.5.1 Landskapspåverkan Liksom för alla större byggnader är påverkan på landskapsbilden oundviklig vid vindkraftsetableringar eftersom vindkraftverken placeras där det blåser bra, d.v.s. på öppna ytor och gärna på höjder i landskapet. Om vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden upplevs som positiv, negativ eller saknar betydelse är till stora delar en subjektiv bedömning där åsikterna går kraftigt isär. Åsikter om vindkraft och upplevelser av vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden är föränderlig, med tiden vänjer sig människor ofta och ser inte längre vindkraftverken som främmande inslag i landskapet. Hur väl ett vindkraftverk framträder i landskapet beror på många olika faktorer så som landskapets karaktär, väderlek, verkets storlek, betraktaravstånd till verket, omgivande bebyggelse samt, som tidigare nämnts, attityder till vindkraft. Ett vindkraftverks visuella påverkan krymper snabbt med ökat avstånd från verket. Vedertaget är att inom ett avstånd på ca 10 ggr navhöjden, i detta fall ungefär 1-1,5 km, uppfattas ett vindkraftverk 38 som ett dominerande inslag i landskapet.27 På ett avstånd av ca 3-7 km syns i regel vindkraftverk tydligt men upplevs inte som dominerande i landskapet. Dagens större vindkraftverk har den fördelen att rotorbladen inte roterar lika fort jämfört med de äldre verken med mindre rotordiameter. En långsammare rotationsrörelse har visat sig skapa ett lugnare intryck i landskapet och i mindre grad dra till sig människors uppmärksamhet. Vindkraftverk från 1980-90 talen kan rotera upp till 60 varv per minut medan moderna verk roterar ca 12-17 varv per minut.28 Det aktuella etableringsområdet är beläget i ett förhållandevis kuperat skogslandskap vilket delvis kommer att fungera avskärmande. Terrängen som omgärdar etableringsområdet är varierande med i huvudsak inslag av skog men även med inslag av jordbrukslandskap. För att ge en uppfattning om hur verken kommer att se ut i landskapet bifogas fotomontage från 8 platser kring verken. Se bilaga 23. I fotomontagen har använts verk som kan bli möjliga i huvudalternativet. 7.5.2 Hinderbelysning Ur flygsäkerhets- och landskapsbildssynpunkt kommer vindkraftverken att utrustas med hinderbelysning i enlighet med Transportstyrelsensstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (TSFS 2010:155). Hinderbelysningen monteras på maskinhusets tak och skall lysa 360°. För anläggande av vindkraftverk med en totalhöjd som ej överstiger 150 meter ska verken utrustas med medelintensivt blinkande ljus. Enligt TSFS 2010:155skall det medelintensiva ljuset uppgå till 2000 candela (cd) +-25 % under dager samt skymning/gryning, se bild 21. Under nattetid dimras ljuset ner till 200 cd. Bild 21. Schematisk bild av vindkraftverks hinderbelysning. 25. 27 Naturvårdsverket, Människors upplevelse av ljud från vindkraftverk http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5956-9.pdf 26. 28 Wizelius, T. 2003. Vindkraft i teori och praktik, Studentlitteratur 39 7.6 Kulturmiljö I länsstyrelsens GIS-karta redovisades inga kända kulturminnen som skulle påverkas av projektet. Arkeologiska studier, bilaga 15 och 16, som gjorts visar däremot att det finns kulturlämningar i form av röjningsrösen och äldre vägar i området. Inga platser där vindkraftverken placeras förväntas påverka dessa kulturlämningar. Däremot innebär föreslagen vägdragning att påverkan på kulturlämningar riskeras om vägbyggnad inte sker aktsamt. Ett sådant område är den väg som går från bergtäkten in mot verksplats 3. Här går befintlig väg genom ett röjningsröseområde, (benämnt som nr 2, arbets-ID A i kulturinventeringen bilaga 15). Vägprojektering av denna sträcka konstaterar att den vägbredd som krävs på platsen ryms inom det vägområde där marken redan är bearbetad. Vägen kan här breddas inom det område som bearbetats då massor samlats längs vägen för att skapa befintlig vägkropp. I bild 22 markerar stagkäppar erforderlig vägbredd som inte kommer sträcka sig utanför nuvarande vägområdet. Bild 22. Stagkäppar markerar den vägbredd som krävs vid breddning av väg genom röjningsröseområde vid infart från bergtäkten. Som en följd av gjorda utredningar föreslås en alternativ vägsträckning väster om verk 5. Vägalternativet innebär att nybyggd väg förläggs sydväst om det ursprungliga förslaget. Med denna vägsträckning undviks det avgränsade röjningsröseområdet. Se bild 23, som är ett utsnitt ur karta 4 från den kulturhistoriska inventeringen, bilaga 16, där alternativ vägdragning framgår. 40 Bild 23. Förslag på alternativ vägdragning förbi röjningsröseområde vid verk 5. 7.7 Friluftsliv Området utnyttjas idag främst för vardagsrekreation. Det friluftsliv som bedrivs idag bedöms fortsätta som tidigare. I och med vägar som byggs i området kommer rörligheten för friluftslivet att underlättas Den jakt som bedrivs i området bedöms fortsätta på samma sätt som tidigare. 7.8 Avveckling Vindkraftverkens livslängd beräknas till cirka 20-25 år. Livslängden kan förlängas genom att vissa komponenter såsom rotorblad, växellåda och generator byts ut eller uppgraderas. Eventuellt kan vindkraftverken komma att bytas mot en ny generation vindkraftverk då de tjänat ut. Om så inte är fallet skall vindkraftverken demonteras. De delar av torn och maskinhus som består av stål och aluminium kan återvinnas. Rotorbladen samt de delar av maskinhuset som består av glasfiberarmerad epoxi kan energiåtervinnas. Betongmaterialet i fundamenten kan återanvändas som fyllnadsmassor efter att armeringen separerats. De kaviteter som uppstår i marken efter ett avlägsnande av ett fundament kan återfyllas för att marken återigen ska kunna brukas som tidigare. Att forsla bort betong är ett mycket energikrävande arbete. Det är därför troligt att miljöpåverkan blir större vid ett borttagande av fundament än om betongen lämnas kvar i marken. Transformatorstationer avlägsnas och markförlagda kablar grävs upp. Metall och isolering i kablarna kan återvinnas. Det är också möjligt att låta kablarna ligga kvar i marken. Kablarna tätas i ändarna och kan då återanvändas vid framtida behov. I de arrendeavtal som slutits med markägaren åligger det arrendatorn att efter det 20:e produktionsåret säkerställa en säkerhet i dagens penningvärde om 100 000kr per torn av stål och 300 000kr per torn av betong. Sammantaget bedöms därmed kostnaderna för återställningsåtgärder motsvaras av vindkraftverkens skrotvärde. Därmed bör rimligen finansieringen för att återställa etableringsområdet efter avveckling vara säkrad. 41 8 Samråd 8.1 Informationsmöten Informationsmöte med fast boende och fritidshusägare inom ett avstånd av ca 1 km från tidigare planerade verksplaceringar hölls i Rångedala bygdegård den 29 januari 2009. Inbjudan lämnades i brevlådor inom 1km från planerade verk. På mötet presenterades ett förslag med de fem sydligaste verken med ljud- och skuggberäkningar. Fotomontage visades som visade visuell påverkan. Till mötet kom 28 personer från ett 60-tal inbjudna hushåll. Ytterligare ett informationsmöte med samma inbjudna hölls den 7 september 2009 i Rångedala Bygdegård. På detta möte informerades om att ett sjätte verk planerades i projektets norra del samt att Borås Energi & Miljö nu ägde projektet. Till mötet kom 14 personer. 8.2 Samråd med länsstyrelse och kommun Samråd med länsstyrelse och kommun genomfördes den 28 oktober 2009. 8.3 Utökat samråd Inom ramen för det utökade samrådet hölls ett samrådsmöte enligt miljöbalken i Rångedala bygdegård den 31 mars 2010. Mötet var utlyst genom annonseringar i Borås och Ulricehamns tidningar, genom brev till fastighetsägare med fastigheter inom 1,5 km från planerade verk och genom utskick till berörda organisationer. 66 personer deltog. Projektet har samråtts med Försvarsmakten, Luftfartsverket, radiooperatörer myndigheter, organisationer. Trafikverket vill informeras om projektets framskridande. Telenor har synpunkter på en placering som ligger 200m från ett radiolänkstråk (Telenors generella skyddsavstånd är 300m). En grupp kringboende och en enskild person har invändningar mot projektet. Se samrådsredogörelse bilaga 24 a-c. För fullständig redogörelse av samrådet se samrådsredogörelsen, bilaga 24 a-c. 9 Samlad bedömning I nedanstående tabell görs en samlad bedömning av vindkraftparkens påverkan på respektive intresseområden. Miljökonsekvenserna för de aspekter som tas upp i MKB:n har bedömts utifrån skalan obetydlig – liten – begränsad – betydande - stor. Obetydlig påverkan – bedömningen att den planerade vindkraftparken saknar betydelse för bedörd aspekt. Liten påverkan - bedömningen att den planerade vindkraftparken i stort saknar betydelse för berörd aspekt. Begränsad påverkan - bedömningen att den planerade vindkraftparken påverkar berörd aspekt i begränsad omfattning och att vindkraftparken kan anläggas utan risk för skada på eller olägenhet för miljö eller människors hälsa. Betydande påverkan – bedömningen att den planerade vindkraftsparken påverkar berörd aspekt och kan innebära risk för skada eller olägenhet av betydelse för miljö eller människors hälsa. Stor påverkan – bedömningen att den planerade vindkraftsparken påtagligen påverkar berörd aspekt och kan innebära risk för skada eller olägenhet av stor betydelse för miljön eller människors hälsa. 42 Riksintressen Buller Skuggor Kemikalier Eletromagnetiska fält Utsläpp till luft Säkerhetsrisker Avtånd till bostäder Naturmiljö Fåglar Fladdermöss Markanvändning Samlad bedömning Påverkan på riksintressen och skyddade områden bedöms som begränsad. Det riksintresse som främst berörs är Götalandsbanans korridor som beslutats som fortsatt utredningsområde. Trafikverket har meddelat att man enbart vill informeras om projektets utveckling. I övrigt bedöms påverkan på riksintressen och skyddade områden som obetydlig. Sammantaget bedöms konsekvensen som begränsad. Ljud från vindkraftverk uppträder främst utomhus i vindkraftverkens direkta närhet. Gällande värden för ljud 40, dB(A), kommer att innehållas för samtliga närliggande bostäder. Vindkraftverkens buller kan styras genom drift i olika ”mode” eller genom ”sektorisering”. Reducering av bullernivåerna kan således göras till priset av något minskad elproduktion Sammantaget bedöms påverkan som begränsad. Gällande värden för tillåten skuggpåverkan på maximalt 8 timmar per år eller 30 minuter per dag kan överskridas på ett fåtal bostäder. De verk som kan orsaka skuggeffekter på bostäder förses med skuggautomatik som anpassar driften. Gällande värden för skuggpåverkan kan således innehållas för samtliga bostäder. Sammantaget bedöms påverkan som begränsad. Läckage av oljor och kan inträffa men bedöms som mycket liten eftersom oljorna hanteras i slutna system. Driften övervakas kontinuerligt och avvikande från normal drift innebär att verken stoppas automatiskt. Påverkan bedöms som obetydlig. Vindkraftverken står i områden där människor inte vistas normalt och ger inte upphov till större elektromagnetiska fält än andra elanläggningar. Liten påverkan. Utsläpp till luft är att betrakta som obefintlig under driftskedet. Mindre mängd vid uppförandet i form av arbetsmaskiner. Påverkan bedöms som begränsad. Ispåbyggnad på vingar registreras som obalans i övervakningssystemen och verken stoppas. Däremot kan is och snö falla från fasta delar av verket. Skyltar sätts upp kring verken som varnar för detta förhållande vintertid. Påverkan bedöms som liten till begränsad. Inga byggnader finns inom parken. Närmast belägna byggnad i Borås Energi & Miljös projekt ligger ca 550m söder om projektets södra verk. Gällande värden för skuggor och buller kommer att hållas för samtliga bostäder. Bedöms som liten. En naturvärdesbedömning har genomförts. Inga höga naturvärden har påträffats inom området. Vägar har planerats för att undvika våtmarker. Påverkan bedöms som begränsad. Enligt den fågelutredning som gjorts bedöms inga hotade eller rödlistade arter påverkas av projektet. Området rymmer inte mer fågelliv än genomsnittet i denna typ av skogsmiljö. Påverkan bedöms som begränsad. En fladdermusutredning har gjorts. Denna ger ingen misstanke om att rödlistade arter skulle påverkas av projektet. Driften av verken kan styras så att påverkan uteblir om sådan befaras. Bedöms sammantaget som liten. I huvudsak används befintliga vägar som förstärks eller byggs om. Väg kommer också att nyanläggas. Total för projektet bedöms omkring 3 hektar skogsmark tas i anspråk för projektet. De nya vägarna gynnar skogsbruket på 43 Transporter Resurser Vattenpåverkan Landskap Kultur Friluftsliv Avveckling fastigheterna. Bedöms sammantaget som liten. Transporterna sker i huvudsak i byggskedet. Transporterna minimeras eftersom befintlig bergtäkt i området kan användas massor till projektet. Efter byggnation är transportbehovet litet. Bedöms som obetydlig. Projektet bör betraktas som positivt ur resurssynpunkt då det tillvaratar energi som annars går förlorad i mångdubbelt större omfattning än vad som krävs för uppförandet. Bedöms som litet. Vattenrörelserna är små i området. Inga vårmarker bedöms påverkas . På de platser där vattendrag passeras iakttas försiktighet Bedöms som begränsad. På längre avstånd kommer verken uppfattas som en del av det storskaliga landskapet. På nära avstånd framträder verken tydligt. Påverkan bedöms som liten. Arkeologiska utredningar har utförts där vägar och vindkraftverk placeras. Alla kulturminne är således dokumenterade och hänsyn tas till dessa vid etableringen. Bedöms som liten. Friluftslivet bedöms kunna fortsätta i samma omfattning som tidigare. Upplevelsen av området förändras. Bedöms som liten. När tillståndet för vindkraftsparken löpt ut avvecklas parken och områdes kan återställas. Bilagor 1. Exempel på vindkraftverk, Vestas V90. 2. Skogsbruksplan Rångedala-Bredared 1:12 3. Skogsbruksplan Rångedala-Gravryd 2:26 4. Skogsbruksplan Rångedala-Gravryd 1:10 5. Skogsbruksplan Falskog 2:2 6. Skogsbruksplan Falskog 1:3 7. Skogsbruksplan Falskog 3:3 8. Naturvärdesbedömning, Rångedala-Falskog. Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB. 20100927 9. Våtmarker i Borås, Naturvärdesbedömning. Miljöskyddskontoret maj 2003 10. Tillstånd bergtäkt 11. Västergötlands ornitologiska Förening (VgOF) 2009, Anderson Åke, Rapport sträckstudier Borås 2008-2009. 12. Sträck- och häckfågelinventering. Kyrkander & Örnborg, 2010-10-13. 13. Fladdermusinventering. Jens Rydell. 2010-10-15. 14. Utdrag ur Vattendrag i Borås, naturvärdesbedömning. Miljöskyddskyddskontoret aug 2007 15. Kulturhistorisk inventering. Västergötlands museum. Rapport 2010:19 16. Kulturhistorisk inventering. Västergötlands museum. Rapport 2010:20 17. Bullerberäkning, huvudresultat, inkl. det sjunde närliggande verket. WindPRO 18. Bullerberäkning, huvudresultat, exkl. det sjunde närliggande verket. WindPRO 19. Skuggberäkning, huvudresultat, WindPRO 20. Skuggkalender, WindPRO 21. Exempel på anläggningsplats, Vestas V90 22. Anmälan av vattenverksamhet, Rångedalaån 23. Fotomontage 24.a. Anteckningar från samråd med Länsstyrelse och kommun. Beslut betydande miljöpåverkan 24.b Utökat samråd. 24.c Samråd med allmänheten. 44 Referenser: Regeringens proposition 2005/06:143 Miljövänlig el med vindkraft – åtgärder för ett livskraftigt vindbruk. Naturvårdsverkets rapport 5713, Maj 2007. FN:s klimatpanel 2007: Åtgärder för att begränsa klimatförändringar Informationskartan GIS Västra Götaland http://gis.lst.se/gisvg/ Energimyndigheten, Vindkraftsstatistik 2009 Borås kommun, Översiktplan Öp-06. Borås Stads webbapplikationskarta för redovisning av Öresjös sekundära skyddszon. http://www.boras.se/forvaltningar/gatukontoret/gatukontoret/vattenavlopp/dricksvatten/vattenskyddsomrade/kart aoresjosvattenskyddsomrade.4.63fbc1fa126f45b1ad78000111135.html Banverket, Götalandsbanan delen Linköping – Borås. Slutrapport 2010-03-17 Naturvårdsverket. Råd och riktlinjer 1978:5. Riktlinjer för externt industribuller Länderausschuss für Immissionsschutz. Hinweise zur Ermittlung und Beurteilung der optischen Immissionen von Windenergieanlagen. 13.03.2002 SCB. Energiöversikt för kommun, län och rike. http://www.h.scb.se/scb/mr/enbal/guide2/en_frame.htm Naturvårdsverket, Människors upplevelse av ljud från vindkraftverk, Rapport 5956. April 2009. Wizelius, T. 2003. Vindkraft i teori och praktik, Studentlitteratur Elforsk 1998, Kraftledningar, hälsa och miljö. Forsknings- och kunskapsläge Lägesrapport december 1998 från Vindkraftsutredningen SOU 1998:152 Boverket, 2009, Boverket handbok, Vindkraftshandboken – Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden. Naturvårdsprogram för Borås Stad Naturdatabas, ”komprimerad rapport för lokal”. Miljöskyddskontoret Borås Stad. Våtmarker i Borås Stad – naturvärdesbedömning. Antagen av Kommunstyrelsen i maj 2003. Naturvårdsverket, 2006, Vindkraftverk på land, Utgåva 2 Branschfakta Naturvårdsverket, 2001, Ljud från Vindkraftverk, Boverket-EnergimyndighetenNaturvårdsverket, rapport 6241 ……………… 45
© Copyright 2025