fulltext - DiVA Portal
CAMPUS BTH - ett gestaltningsförslag och en studie av begreppet campus Fysisk Planering FM 1402 Examensarbete kandidat 15hp Emily Lidman 2010-‐07-‐ 20 0 Campus BTH -‐ ett gestaltningsförslag och en studie om begreppet campus Emily Lidman FM 1402 Examensarbete kandidat 15hp Program för Fysisk Planering 2010-‐07-‐20 Handledare: Mårten Dunér Extern handledare: Kent Gustavsson, Kruthusen AB 1 Sammanfattning Detta arbete besvarar frågorna vad ett campus är, hur begreppet campus har uppkommit och hur det används idag, och hur Blekinge Tekniska Högskolas (BTH:s) campus kan utformas utifrån platsens förutsättningar och de slutsatser som dras från fallstudier på Chalmers tekniska högskola och Karlstads universitet. Syftet med fallstudierna är att få en inblick i deras campus för- och nackdelar. Detta resulterar slutligen i en tolkning av hur Blekinge Tekniska Högskolas campus kan planeras. Ett campus är området där en högskola eller ett universitet och omkringliggande byggnader är belägna. Begreppet campus betydde till en början fält och uppkom i Amerikanska universitet till följd av deras utformning av universitetsområden. Idag har innebörden förändrats något och syftar mer allmänt på universitetsområden. Utvärderingen av Campus BTH resulterar i att en fortsatt utbyggnad och utveckling av campus i och kring dess nuvarande läge, Gräsvik, är den bästa möjliga lösningen. Abstract This text answers the questions how do we define what a campus is, how the concept of the campus came to exist and how it is used today, and how the Blekinge Institute of Technology (BTH) campus can be designed according to site conditions and the conclusions drawn from case studies at Chalmers University of Technology and Karlstad University. The purpose of the case studies is to gain insight into their campuses advantages and disadvantages. This finally results in an interpretation of how the Blekinge Institute of Technology campus can be planned. A campus is the area of land on which a college or university and its surrounding buildings resides on. Campus as a concept meant a field at first, it later evolved at American universities due to their design of college campuses. Today the meaning has changed slightly and is more generally aimed at college campuses. Evaluation of Campus BTH results in that a further expansion and development of the campus in and around its current location, Gräsvik, is the best possible solution. 2 Innehållsförteckning 1 Program.............................................................................................................................. 4 1.1 Inledning ................................................................................................................................5 1.11 Syfte...................................................................................................................................................... 5 1.12 Frågeställning och problemformulering....................................................................................... 5 1.2 Metod, teori och avgränsning..........................................................................................7 1.21 Metod .................................................................................................................................................... 7 1.22 Planeringsförutsättningar............................................................................................................... 8 1.24 Avgränsning av uppgiften ............................................................................................................... 8 2 Litteraturstudie ...............................................................................................................10 2.1 Campusidéns uppkomst och innebörd ..................................................................... 11 2.2 Universitets- och campusformer................................................................................ 12 2.21 Universitetet.....................................................................................................................................12 2.22 Universitas och kollegium .............................................................................................................14 2.23 Institutionsuniversitet...................................................................................................................15 2.24 Campus...............................................................................................................................................16 2.25 Externa universitet ........................................................................................................................18 2.3 Begreppet campus användning idag.......................................................................... 20 2.4 Studiemiljö.......................................................................................................................... 21 2.41 Flexibilitet .........................................................................................................................................21 2.42 Tillgänglighet ....................................................................................................................................21 2.43 Närhet ................................................................................................................................................22 2.44 Möjlighet - Studiemiljö utanför skolans portar.........................................................................22 2.45 Möjlighet - Ett mer livligt campus................................................................................................22 3 Fallstudie..........................................................................................................................24 3.1 Olika campus i Sverige.................................................................................................... 25 3.11 Göteborg/ Chalmers ........................................................................................................................25 3.12 Karlstad .............................................................................................................................................27 4 Från teori till praktik ......................................................................................................29 4.1 Vald plats och varför? ..................................................................................................... 30 4.2 Bakgrund............................................................................................................................ 33 4.3 Inventering ......................................................................................................................... 34 4.4 Placering av området. ..................................................................................................... 38 5 Analys & Slutsats ...........................................................................................................44 5.1 Analys och inventering av nya Campus BTH.......................................................45 5.12 Mina tankar kring Campus BTH............................................................................... 48 5.2 Slutsats ................................................................................................................................. 49 6 Källförteckning ...............................................................................................................52 6.1 Litteratur............................................................................................................................. 53 6.2 Tryckta ................................................................................................................................. 53 6.3 Fallstudie............................................................................................................................. 54 6.4 Möten .................................................................................................................................... 54 6.5 Bilder .................................................................................................................................... 54 7 Bilagor ..............................................................................................................................56 7.1 Bilaga I – Inventering över Gräsvik ......................................................................57 7.2 Bilaga II – Inventering nya Campus BTH .................................................................. 58 7.3 Bilaga III - Plankarta och Planbestämmelser..…………………………………………..59 7.4 Bilaga VI - Illustrationsplan över Campus BTH………………………………………….60 7.5 Bilaga V - Fotopunkter för illustrationsbilderna………………………………………..61 3 1 Program 4 1.1 Inledning 2008 beslutade Blekinge Tekniska Högskola att flytta sitt huvudcampus till Karlskrona. Med anledning av detta beslutades att bygga två nya byggnader, en entrébyggnad och en byggnad för kontor och föreläsningssalar, på högskolans område, Gräsvik. Dessa kommer att vara klara för invigning hösten 2010. Gräsvik är ett sjönära område som ligger relativt centralt i Karlskrona. Läs mer om Gräsvik nedan. 1.11 Syfte Med anledning av nyetableringen av huvudcampus till Karlskrona har jag valt att som kandidatarbete inventera områden och hitta en lämplig plats i eller runt Karlskrona för att utveckla och expandera Blekinge Tekniska Högskolas, BTH:s campus. Jag kommer också att reda ut begreppet campus, hur det har uppkommit, hur det har utvecklats, klargöra i vilka former detta begrepp förekommer och hur det används idag. Jag skall göra fallstudier på två universitet i Sverige för att inventera och analysera hur de har valt att bygga sina campus. Mina nya teoretiska kunskaper skall slutligen resultera i en plankarta, med planbestämmelser och ett gestaltningsprogram med illustrationer som visar hur ett campus i Karlskrona kan utformas. Detta kommer att redogöras i kapitel tre. 1.12 Frågeställning och problemformulering I mitt kandidatarbete vill jag besvara frågorna: • Vad är ett campus? Hur uppkom begreppet och hur tillämpar vi det idag? • Hur planerar jag bäst campus BTH utifrån platsens förutsättningar och de slutsatser som jag drar från fallstudierna? De första frågorna kommer kunna besvaras med hjälp av historisk dokumentation och litteratur om campus. Det finns begränsat med material i ämnet vilket försvårar mitt arbete. 5 Den andra frågan är en tolkningsfråga vilket gör att frågan kommer att besvaras med min subjektiva tolkning. 6 1.2 Metod, teori och avgränsning 1.21 Metod Som nämnts tidigare så kommer mitt arbete innehålla tre delmoment: • En litteraturstudie • En fallstudie om olika campus i Sverige • Ett gestaltningsprogram I Litteraturstudien kommer jag att använda mig av litteratur och historisk dokumentation för att reda ut campusbegreppets innebörd och svara på de frågor som ställt i 1.12 "Frågeställning och problemformuleringen". Jag kommer att söka efter lämplig litteratur på internet samt på skolans bibliotek och stadsbiblioteket. Fallstudien innebär att jag ska inventera och analysera två campus i Sverige. Jag avser att ta fram likheter och olikheter mellan dessa två campus och sätta in dessa i de förhållanden som råder i Karlskrona. Jag kommer att hålla möten med professorer, studenter och personal från kommunen, för att få fram olika vinklar av vad de uppfattar som deras campus för– och nackdelar. Under dessa möten kommer jag att ställa öppna frågor så att de intervjuade kommer att få berätta om deras uppfattning utan att jag påverkar de tillfrågade. I avsnittet "Från teori till praktik" ska läsarna kunna följa mina tankar och tillvägagångssätt . Man ska också kunna följa inventeringen av de valda områdena samt campus BTH:s fortsatta expansion. Lokaliseringen och placeringen av campusområdet kan utläsas i denna del av arbetet. Jag kommer använda mig av de datorbaserade programmen Autocad och Sketchup för att ta fram plankarta och illustrationer. Vissa illustrationer kommer att ritas för hand alternativt illustreras med hjälp av fotografier. 7 1.22 Planeringsförutsättningar Gräsviks gamla lokaler byggdes åt Kungliga Karlskronas Grenadjärregemente och övertogs av BTH efter nedläggningen av regementet. Gräsvik är en havsnära tomt med närhet till bad, motionsspår, bostäder och närbutiker. Området ligger 2,7 km från Karlskronas centrum, 500 meter från Bergåsa station och Blekinge sjukhus. Från Bergåsa station går regional buss- och tågtrafik samt lokal kollektivtrafik. Det finns bra gång- och cykelvägar i och till området. Det var ursprungligen tre byggnader samt en stor kaserngård när BTH startade sin verksamhet på området. Fyra nya byggnader har tillkommit, en receptionsbyggnad, en biblioteksbyggnad och de två nya byggnader som invigs hösten 2010. På den övre, nordvästra delen av Gräsvik, ligger en företagarpark med verksamhet inriktad mot IT, Telenor och tre hus med studentlägenheter. Tanken var att företagen skulle ha ett samarbete med högskolan men detta samarbete förekommer endast i mycket liten omfattning. En inglasad dansbana, Rotundan, är BTH:s kårhus. Kårhuset har flyttats ner från den övre delen av Gräsvik för att placeras mellan vattnet och kaserngården. Kårkvällarna vid Rotundan har medfört att grannar till studentområdet klagat på ljudet från kårhuset. Det är främst grannar från ön Arnö, som ligger på den motsatta sidan om sundet, som klagat över oljudet. Se karta över Gräsvik på sidan 36. 1.24 Avgränsning av uppgiften Som nämnts tidigare kommer arbetet att innehålla tre delar; litteraturstudie, fallstudie och ett gestaltningsprogram. Dessa delar är också min avgränsning. I litteraturstudien kommer avgränsningen att utgöras av de frågeställningar som tidigare fastställts. Jag kommer att reda ut begreppen campus och universitet, hur de har uppkommit och hur vi använder dem idag. Till min hjälp kommer jag att ha litteratur om begreppen. Begränsningen i uppsatsen kommer att bli den mängd litteratur som finns att tillgå om campus- och universitetsbegreppen. 8 I fallstudierna kommer avgränsningen att bli två campusområden i Sverige. Campusområdena skall visa skillnader mellan olika former av campus. Begränsningen av fallstudierna är att det är en översiktlig inventering av campusområdena. Jag kommer inte att gå in på detaljer då en mer noggrann inventering skulle bli allt för omfattande för detta arbete. Inventeringen görs för att bringa klarhet i hur campusformer används idag samt vilken form jag sedan ska tillämpa för att gestalta campus Karlskrona. Detta skall slutligen resultera i en stadsdel som jag kallar Campus Blekinge Tekniska Högskola. Den tredje och sista delen som kommer att bli ett praktiskt moment där jag planerar den nya stadsdelen, Campus BTH. Detta kommer att redovisas i en gestaltning av området och en plankarta med planbestämmelser. För att inte delmomentet ska bli för omfattande kommer det att avgränsas av att planerna hålls på en översiktlig nivå. 9 2 Litteraturstudie 10 2.1 Campusidéns uppkomst och innebörd ”Genom att samla lokalerna i sammanhängande campusområden kan gemensamma resurser för utbildning och forskning utnyttjas flexibelt. Det är möjligt att skapa en attraktiv yttre och inre miljö för studier, forskning och socialt liv. Vi har stora och strategiskt belägna markområden i våra fastighetsbestånd och kan medverka till en fortsatt utbyggnad av campusområden.” skriver Claes Caldenby i sin bok Universitetet och staden. Under de senaste åren har universitet och högskolor i vårt land fått en friare ställning eftersom ansvaret för budgeten läggs lokalt och byggandestyrelsens starka ställning har ersatts av modeller med efterfrågestyrning. Detta har resulterat i större konkurens mellan skolorna och kravet på studiemiljön har ökat markant. Miljön som helhet är en viktig fråga för att universitetets attraktion ska öka bland studenter, lärare och forskare. Efter 1970-talet har de äldre skolorna sett över sina byggnader och börjat komplettera genom förnyelse och företätning, istället för att bygga nytt. Detta kan bero på att våra äldsta skolor ligger inne i stadskärnor och vilket gör att det kan vara svårt att hitta en lämplig plats att exploatera. Istället har det skett ett generationsskifte bland universitets- och campusområden, där de nyare universiteten byggs i utkanten av städerna där man fått tillgång till stora markområden. Begreppet campus kommer från USA där det gradvis har vuxit fram. Innebörden av ordet har utvidgats och formats av de krav som har ställts på universitetens studiemiljö genom åren. Begreppet hade funnits i USA under en lång tid innan vi började använda det på den här sidan av Atlanten. 1 1 Caldenby, Claes muntlig intervju 11 2.2 Universitets- och campusformer För att sammanfatta något av komplexiteten i universitetet/campus rumsliga dimensioner skulle det vara möjligt att kunna diskutera det utifrån fem historiska byggnadstyper och deras utformning i staden som kan vara: samlat – utspritt i staden – externt hel livsmiljö – specialiserad utbildning flexibilitet – fixering autonomi – avhängig De fem olika byggnadstyperna är universitet, universitas och kollegium, institutionsuniversitet, campus och externa universitet. Dessa olika typer beskrivs ingående nedan. 2.21 Universitetet Långt tillbaka på 1200-talet hittar vi födseln av uttrycket universitet. Det är inte lätt att besvara frågan vad ett universitet är. Efter kyrkan är universitetet en av de äldsta fortfarande levande institutionerna i det västerländska samhället. Under nio sekler har universitet formats till en mycket komplex och sammansatt institution. Varje sekel har lämnat sitt spår genom historia och traditioner i våra universitet.2 Precis som kyrkan har universitet fäst stor vikt vid att använda sin byggnation för att förstärka bilden av sig själv. I detta arbete kommer universitetets byggnader, utformning samt deras plats i staden vara det centrala intresset. Samtidigt hänger arkitekturen samman med institutionens verksamhet, dess ideologi och normsystem. Det finns än idag två viktiga traditioner när man pratar om universitetets och stadens relation till varandra; integration och identitet. Integration syftar på att ta hand om de externa relationerna och identitet fokuserar på de interna relationerna.3 2 Jfr den inledande diskussionen i Liedman, Sven-‐Eric & Olausson, Lennart(red) (1988) Ideologi och institution, s 10 3 Larsson, Bo (2008) The university–city interface, s.33 12 Interna relationer behandlar atmosfären av ett gemensamt sökande efter mer och ny kunskap och sanning, kritisk granskande av omvärlden samt ett reserverat avstånd från den, en intellektuell tradition med egen historia. Den externa relationen syftar på ett starkt växande ansvar för samhällsutvecklingen och mest på konsekvenserna av den teknologi som utvecklas i universitets- och högskolemiljöer. Sådana skolmiljöer skall vara placerade mitt i staden eller samhället för att gynna samhällsutvecklingen.4 I en artikel i tidskriften Arkitektur visar Henrik O Andersson på liknande sätt att se vad en universitetsbyggnad är: 1. Ett bildningsideal inriktat på personlighetsutveckling som han kopplar till kollegie- och campustraditioner från England och USA, som sedan har blivit en nordisk modell med statligt styrda universitet. 2. Den andra är mer specialiserat, kunskapssamlande och inriktat på vetenskap. H O Andersson menar att livsmiljön handlar om sammansatta platser för ostört enskilt arbete, tankeutbyte i mindre och större grupper, rekreation, måltider, fester, idrott etc. Han menar också på att miljön ska innehålla boende och kommunikationer. 5 Även Sven-Eric Liedman och Lennart Olausson har försökt definiera vad ett universitet/campus är. I deras definition är det ”vetenskaplig högskola eller högre forsknings och läroanstalt”6 De vill se universitetet som tre kretslopp: 1. Det första kretsloppet är det största, som fylls av studenter från olika håll i världen som söker sig till ett lärosäte för att få utbildning i vissa områden och sedan går ut i samhället eller stannar kvar på universitetet för att själva undervisa, och därmed sluter kretsloppet. 2. Ett mindre kretslopp av lärare och forskare som ser institutionen inifrån. 3. Det sista kretsloppet har att göra med samhällets krav på vetenskapens nytta, vilken kan vara materiell eller ideologisk, samt akademikernas status i samhället. 4 Caldenby, Claes (1994) Universitetet och Staden, s 11 5 Andersson, Henrik O (1988) ”I historiskt perspektiv” i Arkitektur 6/1988 6 Liedman & Olausson (1988), s 11 13 Liedman och Olausson drar precis som Andersson paralleller med att universitetet är som en hel livsmiljö. Däremot betonar Liedman och Olausson särskilt att vad som förenar de tre kretsloppen är materiella ting så som arbetsrum och lokaler. Universitetet är samlat i några gemensamma byggnader eller är utspritt på lokaler i skilda stadsdelar eller området där universitetet är beläget.7 2.22 Universitas och kollegium Universiteten i Paris och Bologna är de äldsta och förebilderna för västerländska universitet. Båda uppstod genom sammanslutningar av lärare i opposition mot kyrkans och stadens censur och styrning av undervisning som bedrevs av katedralskolor och liknade inrättningar på 1200-talet. På medeltiden var ”universitas” en allmän benämning för självstyrande andlig gemenskap i ett gille eller skrå. Det fanns inga undervisningsinstitutioner eller fasta lokaler utan magistrar och studenter vandrade runt från stad till stad och tog endast med sig sina boksamlingar. På slutet av 1200-talet började städerna förstå fördelarna, både statusmässigt och ekonomiskt, med ett universitet. Universitetet fick så småningom fastare former och studenter från hela Europa tillvandrade och erbjöds stöd på olika sätt. Så småningom började universitetets fakulteter söka sig till samma områden och helst samma gata, som ofta kallades Skolgatan eller Bokgatan. På 1300-talet började skolorna köpa sina egna byggnader, gärna i ett centralt läge intill en kyrka eller andra offentliga byggnader så att man kunde använda dessa under stora högtider eller större samlingar. Inte förrän 1400-talet kom de första egna byggnaderna och på 1500-talet vill man ge en samlad bild av universitetet genom att uppföra representativa huvudbyggnader för förvaltning, aula och hörsalar. Hospicium, som är campusmodellens föregångare, var ett hus där de fattigaste studenterna eller en grupp studenter hyrde ett rum och sedan delade på hushållet. Även sjuka, gamla och fattiga hade försörjningsinrättning på hospicium, detta har påverkat våra universitets bebyggelsemönster starkt. 7 Liedman & Olausson (1988), s 11 14 Sorbonne, Collegio Di Spagna och New College är de allra första kollegium som grundades av stiftelser med pengar från rika människor utanför universitetet. kollegiet bodde I både lärare och studenter till skillnad från hospicium. De hade sina egna krav, statuter, på en klosterlik livsföring. Precis som kloster hade kollegium en kringliggande bebyggelse med en stängd klosterliknande innergård. 8 ”The identity as a university is very clear and the interface between university and city is controlled” Dessa universitet har en väldigt stark identitet men de är däremot inte särskilt välintegrerade med staden då gränsen mellan de båda är strikt. 9 Bild 2 Såhär kan ett Hospicium se ut. Detta är i Spanien. 2.23 Institutionsuniversitet Universiteten blev allt större under 1500-& 1600-talet och man blev därför tvungna att bygga större anläggningar. Detta skedde genom att stiftelserna köpte in byggnader som låg nära universitetsområdet och öppnade där ny verksamhet eller som vi idag säger, en ny institution. Institutionsuniversiteten blev allt vanligare på 1800-talet. Det var de snabbväxande naturvetenskapliga institutionerna som behövde nya och speciellt utformade lokaler. Dessa bröt sig ofta loss från de ”gamla” universiteten. Institutionerna var specialiserings- och yrkesinriktade. Dagens tekniska högskolor är spår av denna utveckling. Det första ämnet som fick speciellt utformade lokaler var astronomi. Detta skedde i Tyskland. Instutitionerna för kemi, fysik och fysiologi fick snart också egna byggnader. 10 8 Caldenby, Claes (1994), s 15-‐17 9 Larsson, Bo (2008), s.33 10 Kristensson, Hjördis (1990) Vetenskapens byggnader under 1800-talet, s 20 15 Institutionsuniversiteten etablerades under de nya ekonomiska och politiska förutsättningar som rådde i huvudstäderna. Exempel på detta är Helsingfors, München, Oslo och Aten. 2.24 Campus ”Last week to show our patriotism, we gathered all the steward’s winter store of tea, and having a fire in the Campus, we there burnt near a dozen pounds, tolled the bell and made many spirited resolves” skriver en student på Princeton 1774. Detta är troligen första gången vi kan se begreppet campus användas med innebörden universitetsområde, tidigare hade begreppen yard och ground använts. Forskare inom ämnet tror att begreppet fått sin födelse och inspiration från Rom genom exercisfältet Campus Martius. Sedan har det tagit sig över Atlanten och spritt sig över USA efter revolutionen. På 1800-talet användes begreppet flitigt bland en majoritet av universiteten. Det var nästan bara de katolska universiteten som inte använde sig av detta begrepp. Termen kunde också dyka upp i samband med radikala demonstrationer av studenter mot kolonialmakten i England, ett land där begreppet hade sina rötter, främst i den engelska collegetraditionen samt kollegiet som byggnadstyp. De första immigranter som kom till USA från England tog med sig sina tankar och krav på campusområdena samt stora krav på utbildningarna. De engelska förebilderna, Oxford och Cambridge, låg långt före det fattiga och glesbefolkade landets universitetsområdesutveckling. Amerikas svar på de engelska campusområdena finns i den lilla staden Newtowne strax utanför Boston som idag är ett välkänt och klassiskt campus – Harvard. Universitetet har fått sitt namn efter John Harvard som skänkt ett bibliotek och halva sin förmögenhet till universitetet. Universitetet började sin undervisning i professorernas hus som var ett trevåningsträhus, där studenterna även fick husrum. Union College i Schenectady är den första riktiga campusplanen. Den är gjord 1813 i New York av den franske arkitekten Joseph Jacques Ramée. Planen är en rationalistisk neoklassicism med en serie paviljonger sammanbundna av öppna arkader som tillsammans bildar en stor gård. Planen beskrivs som ett avslut på de klosterlikt slutna college som tidigare funnits. En annan campusplan som är mer känd än Ramées plan är Thomas 16 Jeffersons plan över University of Virginia och staden Charlottesville. När Jefferson skapade University of Virginia var målet att skapa en ”akademisk by”. Han har även försökt sig på att sammanfatta den amerikanska campustraditionen. Det amerikanska universitetet är ett eget samhälle, en stad i staden, även om den tar upp samma mönster och förebilder från Europa hade de ändå format och utvecklat sina universitet så att man kan skilja dem från de europeiska campusområdena. Han påstår att institutionell tradition har tagit fram en arkitektonisk tradition. Det engelska kollegieidealet, enligt typisk Oxfordtradition, är att studenterna kan få bostäder på själva campusområdet. På de kontinentala europiska universiteten överlåts boendefrågan till studenterna själva.11 De amerikanska universiteten är alltså mycket större än de europeiska. De amerikanska kollegierna låg ett och ett, de följde inte förebilderna Oxford och Cambridge som låg mer samlat. De hade inte den klosterliknade gården utan istället hade amerikanerna fristående byggnader runt ett stor grönt fält – ”ett campus” menar Paul Venable Turner. De amerikanska campusområdena var oftast utplacerade i naturen, alldeles för sig själva, campus var en stad i miniatyr .12 Le Corbusier uttryckte sig ”varje college eller universitet är en stadsenhet för sig … Det amerikanska universitetet är en värld för sig.” efter sin resa till USA13 Under 1800-talet fick universiteten i USA och Europa en stark tillväxt av studenter. I USA tredubblades studenterna på 30 år, 1870-1900. Under denna tid skapades viktiga reformer i demokratisk riktning. Skolorna försökte med samundervisning med både kvinnor och män. Detta fungerade ej så speciella kvinnliga college fick införas.14 11 Richard P Dober (1918) Campus Planning , s 22 12 Turner, Paul Venable (1984) Campus an American Planning Tradition, s 4 13 Le Corbusier (1937) Quand les cathedrales etaient blancs 14 Turner, Paul Venalbe (1984), s 47 17 2.25 Externa universitet På 1960-talet ställdes samhället återigen inför problemet med växande studentkullar, som löstes ”desperat” och ”exempellöst”.15 denna utbildningsexplosion industrialiserade världen. var nästan densamma Lösningen på i hela den Det var många faktorer som bidrog till att skolorna var tvungna att expandera. Bland annat var det babyboomen från andra världskriget som hade blivit tillräckligt gamla för högskola/universitet. Det var även kravet på högre utbildning i arbetslivet som gjorde att allt fler valde att studera samt expansionen av forskningsverksamheten, inte minst inom naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Myndigheterna fick snabbt ta fram lämpliga områden avsedda att anlägga universitet på. Man behövde både nyetableringar och expansion av existerande universitet. Lärare och studenter började ställa allt fler och högre krav på skolmiljön och eftersom skolan blivit en konkurrensutsatt marknad blev lösningen att lägga campusområden utanför staden. Där var marken billigare och man hade stora möjligheter att expandera eftersom det fanns gott om mark. Med den snabba utbyggnaden av universitet följde också kraven på väl tilltagna utrymmen kring byggnader vilket var ett av skälen att lägga universiteten utanför staden. Ett annat skäl var att ett flexiblare byggsätt var önskvärt. Det ledde till planeringsteknisk sortering av lokaler med olika förändringsbehov. Resultatet blev att en hel generation studenter möttes av isolerade, halvfärdiga utbildningsfabriker som hade byggts upp under en mycket kort tid. En annan effekt av detta var att en funktionsseparering i staden genom att utbildningen låg långt utanför stadens centrum där boende och övrig service låg. Det kom tidigt kraftig kritik mot de nya universiteten och dess placering. Vid något tillfälle ska det ha påståts att skälet till utplaceringen var att kontrollera de 15 Dober, Richard P (1918), s 23 18 besvärliga studenterna.16 Externa universitet är en utveckling av och bort från institutionsuniversiteten genom en fortsatt specialisering för allt större skolor. Externa universitet har heller inga bostäder utan studenterna förväntas bo i staden, vilket gör att det skiljer sig från campusuniversiteten. Henrik O Andersson pratar om det externa universitet som ett ”blockuniversitet”17 Frågan är om denna typ av universitet kunde ha lagts i anslutning till staden eller i stadskärnan. De flesta påstår att den snabba tillväxten samt de stora ytorna som dessa universitet har tagit, skulle inte fått plats i de centrala delarna.18 Bild 3 Umeås Universitet 16 Birks, Tony (1972) Building the New Universities, s 16 17 Andersson, Henrik O (1988) 18 Caldenby, Claes (1994), s 60 19 2.3 Begreppet campus användning idag Campusområden är som ”halvslutna heterogenitet” skriver Claes Caldenby. ”Halvsluten” menar han är balansgången mellan den egna identiteten och integrationen i samhället och staden – ett kretslopp mellan universitetet och dess omvärld. Precis som alla kretslopp måste det finnas gränser, gränssnitten och mötena är viktiga menar Caldenby. Han vill gärna sammanfatta det med begreppet Univercity. ”Heterogenitet” innebär att våra universitets- och campusområden skiljer sig från staden, de skiljer sig i allt från traditioner och viljor till byggnadsmönster. De är multiversitet menar Caldenby.19 Dagens universitet/campus är en av samhällets mest viktiga och dynamiska institutioner. Det är viktigt för de städer som har universitet att utnyttja förmånen som detta innebär. Många kommunpolitiker är beredda att göra mycket för att locka till sig fler studenter och därigenom skapa tillväxt i staden. Livsmiljön i staden är också viktig för universitetet/campus. Skolan skulle aldrig ensamt klara av att uppfylla kraven på god livsmiljö för både studenter och lärare. En annan viktig effekt är återanvändandet av befintliga byggnader som kan användas till studentbostäder eller för andra universitetsändamål. Det komplexa nätet av relationer och samverkan har många rumsliga dimensioner. Enligt Caldenbys studie betyder ordet ”campus” fält. Han menar att universitetet och staden gemensamt ska se över sina akademiska hus samt att de ska ses i ett större sammanhang. Ett universitet är undervisningsbyggnaderna medans campus avser hel universitetsområdet. Det kan innehålla gräsmattor, studentbostäder, caféer och butiker. 19 Caldenby, Claes (1994), s 101 20 2.4 Studiemiljö En stor del av en students tid är dedikerad till studier. Därför är det viktigt att det finns goda studiemiljöer inom campus som studenten har tillgång till och kan utnyttja. När det pratas om en god studiemiljö finns det ett antal ledord, några av dessa är; flexibilitet, tillgänglighet, närhet och möjlighet. Där möjlighet delas upp i två underrubriker – studentmiljö utanför skolans portar och ett mer levligt campus. ”What does a world-class study environment look like, then? … opening hours, study and learning environments, ICT-supported spaces, laboratories and the involvement of students. You might also mention libraries, lecture halls, canteens, collections or meeting places”20 2.41 Flexibilitet Ett bra exempel på en flexibel studiemiljö är från Copenhagen Business School. Där har det skapats informella studieplatser med hjälp av att (bland annat) integrera eluttag i trappor och liknande. Detta för underlätta för studenter att själva bestämma var de vill sitta. 2.42 Tillgänglighet Möjligheten att sitta och studera på campus under kvällar och helger är något som belyses i boken Campus and study environment. ”The modern university is open when people need to use it.”21 Detta kan ske i form av att biblioteket har kvällsöppet och till och med öppet under helger, men även att andra Bild 4 Tillgängligheten på arbetsplatser är viktigt för studenterna. 20Samsøe, Mikala Holme(red) & Schimdt, Cathrine(red) (2009) CAMPUS AND STUDY ENVIRONMENT physical framework for universities of the future, s. 171 21 Samsøe, Mikala Holme(red) & Schimdt, Cathrine(red) (2009), s 159 21 byggnader inom campus hålls öppna för studenter under dygnets alla timmar. En vision är att ett campus ska vara öppet 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Detta är oftast inte praktiskt genomförbart, utan de tider studenterna tycker är viktigast får prioriteras. Exempel på detta är att ha långa öppettider veckan innan en tentaperiod. 2.43 Närhet ”The relative proximity among different university functions enhances the sence of a true identity-creating space.”22 I avsnitt 2.21 Universitet påpekade jag att ett universitets identitet är uppbyggt av de interna relationer som existerar på skolan. För att möjliggöra dessa relationer så är det viktigt att avstånden mellan olika funktionella byggnader på campus inte är för stora. Med stora avstånd mellan universitetets byggnader försakas det naturliga flödet av människor mellan byggnaderna och studiemiljön försämras. 2.44 Möjlighet – Studiemiljö utanför skolans portar Ett förslag för att skapa en god studiemiljö utanför skolans portar men fortfarande inom campus gränser är med så kallade studenthubbar. ”Students hub, a modern student house with reading places, learning lounge and café open 24/7, which is to gather student activities and render them more visible. The students are to inspire each other by buzzing together.”23 Målet med en sådan hubb är att skapa en samlingsplats för studenter men även öppna upp för en naturlig integration med stadens övriga invånare och företag. 2.45 Möjlighet – Ett mer livligt campus Genom att planera för ett levande campus där studiemiljön spelar en central roll i planeringen, kan studiemiljön förbättras. Ett exempel på när detta inte har fungerat är på MIT där de anlitar kända arkitekter för att rita enskilda byggnader. Eftersom arkitekterna endast är anställda för att rita 22 Samsøe, Mikala Holme(red) & Schimdt, Cathrine(red) (2009), s. 127 23 Samsøe, Mikala Holme(red) & Schimdt, Cathrine(red) (2009), s. 165 22 sitt hus och inte behöver ta hänsyn till ytorna runt byggnaderna så har detta lett till att de flesta ytor mellan byggnaderna inte går att utnyttja. Därför krävs det en övergripande plan som ser till att studiemiljön bevaras och helst förbättras vid införandet av nya byggnader inom campus.24 24 Samsøe, Mikala Holme(red) & Schimdt, Cathrine(red) (2009), s. 121 23 3 Fallstudie 24 3.1 Olika campus i Sverige. De två universitet som ska studeras utifrån hur städerna som de är lokaliserade i har tillämpat campusidén är Chalmers i Göteborg och Karlstads universitet. Jag har intervjuat studenter, kommunpersonal och professorer samt studerat litteratur för att få förståelse och kunskap om hur deras campus fungerar, hur boende upplever platsen och för- och nackdelar med campusområdet. Jag har valt att studera dessa campus för att Göteborg har ett så kallat citycampus och Karlstad för det är ett externt campus och har gemensamma nämnare med Karlskrona. Städerna är ungefär lika stora. Båda skolornas campus växer kraftigt. Dessutom har Karlstad nyligen byggt ut sitt campus. 3.11 Göteborg/ Chalmers Göteborg är beläget på Sverige västkust där Göta Älv mynnar ut havet. Staden är Sveriges näst största stad och den femte största i Norden. Staden anlades i början av 1600-talet på initiativ av Gustav II Adolf. Göteborg har smeknamn som Nya Amsterdam, Lilla London och Sveriges framsida. Göteborg har under årens lopp vuxit samman med de omkringliggande kommunerna Partille, Mölndal och Härryda. I centrala delarna av Göteborg bor det drygt en halv miljon invånare men i ”stor Göteborg” finns 900 000 invånare. I Göteborg finns två campus; Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Nedan kommer en kortare historia om Chalmers och sedan en övergripande inventering av campusområdet. Chalmers grundades 1829 i en lokal på Norra Larmgatan i Göteborg. Skolan har fått sitt namn från den svenska köpmannen William Chalmers som donerat pengar till skolan. Skolan har bytt namn fyra gånger vilket också speglar dess utveckling. 1829 – 1882 Chalmerska slöjdskolan, 1882 1914 Chalmers tekniska lärosäte, 1914 – 1937 Chalmers tekniska institut och slutligen har det varit Chalmers tekniska högskola sedan 1937. Idag finns skolan på Johanneberg och Lindholmen i Göteborg. Lindholmen är det nya campusområdet som Chalmers köpt in. Tidigare fanns skolan bara 25 på Johanneberg, men eftersom det är en central tomt finns det dåligt med plats att expandera på och skolan valde att bygga ett nytt campus på Lindholmen. När Lindholmen byggdes valde universitetet att öka sitt urval av utbildningar, med bland annat IT – universitet och sjöfartshögskola. Campus Johanneberg Som nämnt ovan är Johanneberg en central stadsdel, bara 5-10 minuters gång från Götaplatsen på Avenyn. På skolan studerar 8 500 heltidsstudenter och det bedrivs forskningsverksamhet. Chalmers studentbostäder och Stiftelsen Göteborgs Studenthem äger tillsammans 3500 studentbostäder på och intill campus. Skolan lever även i symbios med en företagspark och inkubatorsverksamhet som ligger i och omkring campusområdet. På campusområdet finns ett 30- tal byggnader som bildar en egen stadsdel. Byggnaderna skapar olika rum och platser, till exempel finns kemigården i direkt anslutning till kemibyggnaden. Som nämnts i avsnitt 2.23 Institutionsuniversitet har nästan alla ämnen på campusområdet sina egna institutionsbyggnader som Arkitekthuset, tekniskfysik och data- och informationsteknisk. På området har man även namngett gatorna som nämnts i 2.22 Universitas och kollegium. Gatan som skär rakt igenom området, från huvudentrén till Gibraltargatan, heter Chalmers tvärgata. Skolans huvudentré och reception vid Aschebergsgatan, där spårvagnen vid stannar Chalmersplatsen, skapar en tydlig gräns till campusområdet. Med hjälp av byggnadernas placering och entrén, görs Gibraltargatan Bild 5 Huvudentrén på Chalmers. Foto taget från Chalmers platsen till en baksida av skolan. 26 På campusområdet finns stor variation av luncherbjudande, nästan varje institutionsbyggnad har sitt eget matställe med studentpriser. I studentkåren som ligger bredvid huvudentrén finns allt ifrån kiosk, och restaurang till biosalong och bokhandel. Här kan studenterna leva, bo och utbildas. Campusområdet är en trivsam miljö, byggnaderna varierar från 3 – 6 våningar och det finns många små skulpturer som gör att miljön känns ombonad. Bild 6 Plan över campus Johanneberg, Chalmers Trots att Chalmers område har många hårda ytor finns det ändå många träd och mycket vegetation som ”mjukar upp” platsen. 3.12 Karlstad Karlstad är en svensk mellanstor stad och Värmlands residensstad. Kommunen har 84 000 invånare och ligger vid Vänerns norra strand. Karlstads högskola grundades 1843, och 1999 fick högskolan sin universitetsstatus och bytte namn till Karlstads universitet. Under 1960talet såg Sveriges byggnadsstyrelse över sina statliga verk och ett av dem var Karlstads universitet. Först var det tänkt att universitet skulle ligga på stadsdelen Klara, en mycket central tomt, men efter heta diskussioner samt påtryckningar från försvarsmakten tog dessa över den tänkta tomten. 27 Universitet som skulle slås samman med lärarhögskolan fick istället läggas i Kronoparken – ett miljonsprogramsområde sju kilometer från centrum. Kronoparken har under åren, precis som de flesta områden byggda under miljonprogramsepoken haft svåra sociala problem.25 En av anledningar till att man placerade skolan här var att höja områdets status enligt Kristina Berg på Karlstads kommun. Det nya universitetet som började byggas 1974 skulle vara en filial till Chalmers. Skolans arkitektur är präglad av den tidens behov av massproduktion av bostäder och lokaler. Mycket har hänt sedan byggnadsstyrelsen placerade skolan i Kronoparken. Från 1991 till 2010 har skolan mer än fördubblas, från 3600 till 7500 studenter. Skolans LOA har ökat från 24 000m2 till 61 000m2. Kommunen har en vision om att bygga ut skolan ytterligare. De senaste åren har campusområdet expanderats med studentbostäder, universitetsbebyggelse, större utbud på service. Under våren 2010 öppnade ICA kvantum 1 – 2 km från skolans huvudbyggnad. Det har också byggt en station för regionaltågen vid universitetet. Campus Karlstad är en egen stad i staden. 26 De tillfrågade studenterna på universitetet är nöjda med campusmiljön. De tycker att det är en lugn och stillsam plats med tillgång till gröna öppna ytor och goda rekreationsmöjligheter. Det som de skulle vilja förbättra är kollektivtrafiken och gång- och cykelvägarna till och från centrum. Den vägen som finns i dag mellan skolan och centrum är motorvägen, E18, vilket gör att det känns längre mellan platserna än vad det är. ”De befintliga gång – och cykelvägarna går genom många otrygga områden” uttrycker Emma Mossfeldt, student på universitet. Bild 7 Huvudentrén på Universitetet 25 Karlstad kommun (2000) Universitetet i Staden – Vision 2010 26 Karlstad Kommun (1999) Översiktsplan Kronoparken – samrådshandlingar 1999 28 . 4 Från teori till praktik 29 4.1 Vald plats och varför? Som nämns i 1.23 Planeringsförutsättningar ligger Bleking Tekniska Högskola på Gräsvik. Tomten ligger 2.7 km från Fredrikskyrkan och de centrala delarna av Karlskrona. För 20 år sen bestämdes det att skolan skulle läggas på Gräsvik och att nyinflyttade Boverket från Stockholm skulle få den centrala tomten på Sparre. Detta var ett klokt beslut då skolan växer och behöver mer plats än vad Sparreområdet har tillgång till. En annan plats som Nättraby skulle vara tänkbar för BTH är Trolle, där har sin militären verksamhet. dagens Lyckeby Gräsvik Med nedläggningar inom försvarsmakten skulle dessa Sparre Trolle kvarter kunna bli lediga i en Bild 8 Flygfoto över Karlskrona kommun framtid. Det går dock inte att förespråka något som ännu inte är bestämt. Bristen på stor och central mark gör att det inte går att bygga ett cityuniversitet i dagens Karlskorna. Det spekuleras att om 20 år kommer stadens centrum att ha flyttats, eftersom det saknas mark på och kring Trossö. Detta blivande centrum skulle kunna ligga i Lyckeby där Karlskrona har ett externt köpcentrum som växer varje år. Om man skulle bygga ett externtuniversitet precis som i Karlstad så skulle Nättraby vara en lämplig plats. För att stärka BTH:s identitet för Karlskronas befolkning anser jag att skolan bör placeras så centralt som det är möjligt. Jag förordar därför att man bygger en högskola som kan utvecklas till ett cityuniversitet. Därför kommer jag inte jobba vidare med Nättraby. 30 Jag har valt att jobba vidare med Gräsvik för att denna plats är mest lämpad på grund av dagens etablering och expansion av skolan, samt tomtens läge i förhållande till centrum, kollektivtrafik med både buss och tåg och havets närhet samt att det finns mark runt området som möjliggör en fortsatt utbyggnad. Jag kommer härefter att fokusera på att skapa en egen stadsdel för campus BTH Karlskrona, med tillgång till studentbostäder, sociala aktiviteter som caféer, kiosk och bokhandel, samt möjligheter för ett nära samarbete med företag. De tomter som är lämpligast för exploatering av högskolan är: 1. Västra Mark 2. Gräsvik 3. Tomten spårvägen 9, mittemot Gräsviks kiosken 4. Tomten nordström 15, bredvid tullskolan 1 2 3 4 Bild 9 Flygfoto över tänkta tomter. 31 Jag föreslår att skolan forsätter att bygga föreläsningsbyggnader på nedre Gräsvik och att den övre delen kommer att bli ett område för studenterna, med bostäder och tillgång till service. Jag kommer arbeta med cityuniversitet eftersom Karlskrona stad växer in mot fastlandet. Det gör att Gräsvik får en central plats i staden. 32 4.2 Bakgrund Blekinge Tekniska Högskola, BTH, grundades under 1980-talet i Svängsta utanför Olofström/Karlshamn. Sedan 1989 har skolan funnits i Karlskrona och under mitten av 1990 bestämdes dagens placering av skolan på Gräsvik. Sedan dess grundande har skolan hunnit flyttat 4 gånger. Högskolans studenter har ökat från 14 studenter som började ute i Svängsta till dagens 8 000 registrerade studenter. Idag har BTH tre högskoleområden, Karlskrona, Ronneby och Karlshamn. Hösten 2010 etableras ett huvudcampus för Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona, dit Ronneby skall flytta sin verksamhet. På grund av de senaste årens ökning av både personal och studenter har det lett till att två nya byggnader uppförts på högskoleområdet, entrébyggnad öppnas hösten samt en som 2010 en högskolebyggnad med kontor och föreläsningssalar. Bild 10 Illustrations bild på den nya byggnaden som invigs 2010 Målet med mitt kandidatarbete är att få campus BTH att bli en stadsdel för både studenter, personal på skolan och näringslivet men också att bli en integrerad del av den övriga staden. I kandidatarbete inventerar jag stadsdelens nuvarande utformning som redovisas på nästa sida. 33 4.3 Inventering I inventeringsmomentet har jag använt mig av en inventeringsteknik som Kevin Lynch, stadsplanerare och professor vid Massachusetts Institute of Technology, har utvecklat. Lynch belyser olika moment under inventeringen, så som stråk, gränser, områden och knutpunkter.27 Under inventeringen kommer jag använda mig av stråk, gränser, knutpunkter och ytor. Momenten kommer att betecknas med olika symboler för att göra det lättare att förstå dagens problematik i området. Denna inventering kommer att hjälpa mig att få en förståelse för hur människan rör sig på Gräsvik samt de för– och nackdelar som finns. Jag kommer lättare kunna ta med mig fördelarna och förbättra de brister som finns. Stråk – En förbindelse mellan två platser/punkter. Till exempel gång- och cykelvägar längs kajen, till skolan eller mellan två gator, dessa kommer att betecknas med orangea streck. Gränser – Linjer som skiljer områden/ytor eller stadsdelar från varandra. Till exempel vägar, kanaler och järnvägsspår. Beteckningen av dessa består av linjer med lila streck. Knutpunkt – En strategisk plats där människors färdväg möts eller där stråk korsas, till exempel en busshållsplats eller ett övergångställe. Dessa knutpunkter kommer att betecknas med en ring. Ytor – Platser med vissa betydelser, funktioner eller former kan definieras som olika ytor. Till exempel parkeringsplatser, bostadsgårdar och torg. De ytor som betecknas med grönt avses vara vegetation och de ytor som betecknas med grått avser vara hårdgjorda ytor. 27 Westholm, Helena (2005) Nattens ljus- belysningsstrategier i tätort- från vision till verklighet, s 11-‐ 21 34 Bild 11 Flygfoto över Gräsvik, den röda ringen är för nedre Gräsvik och orange för övre Gräsvik Jag har delat upp området i två mindre områden, övre och nedre Gräsvik Inventerings kartorna kan ses i billaga I 35 Övre Gräsvik Bild 12 Inventering av övre Gräsvik Stråk – Det finns tydliga stråk mellan skolan och företagsparken. Gränser – I området finns många olika gränser. Det är många hårdgjorda ytor och platser med varierad markanvändning. Nivåskillnaderna mellan övre och nedre Gräsvik skapar en naturlig gräns mellan de båda områdena. Knutpunkt – Villa Oscar och Telenor är Bild 13 Problematiken på övre Gräsvik. Korsningen där fotgängare möter biltrafiken. de största knutpunkterna i dag men det finns även en knutpunkt där gångvägen från länken möter vägen uppe på kullen. Där får ofta fotgängare stanna till för att invänta korsande bilar. Idag finns inget övergångställe. Ytor – det finns olika typer av ytor i detta område. De ytor som är markerade med grönt är grönska och vegetation. De ytor som är markerade med grått är hårdgjorda ytor med asfalt eller grus/sten beläggning. De gråa ytorna dominerar i området. Den huvudsakliga användningen av området är väg och parkering. Bild 14 hårdgjorda ytor på övre Gräsvik 36 Nedre Gräsvik Bild 15 Inventering av Nedre Gräsvik Stråk – I och med de nya byggnaderna som ska invigas nu till hösten kommer man att försöka skapa ett tydligt stråk från Valhallavägen till den nya entrébyggnaden. Cyklister och fotgängare rör sig oftast längs husväggarna på byggnaderna C och G. Gränser – Eftersom man idag har valt att ha parkering och bilar på skolområdet blir det en tydlig gräns mellan bil, cykel och fotgängare. Bild 16 flygfoto över nedre Gräsvik Knutpunkt – mellan byggnad C och G finns en tillbyggnad som kallas Länken, byggnad D. I den finns skolans matoch kioskutbud. Där träffas många människor under lunchtid. Intill byggnad C ligger en busshållsplats som är ett exempel på knutpunkt. En annan knutpunkt är kårhuset som ligger vid vattnet. Ytor – Som nämnts i Gränser har man parkering på nedre Gräsvik. Detta resulterar i många hårdgjorda ytor. Under den pågående ombyggnationen har man valt att bygga en parkering med armerat gräs för att lätta upp dessa ytor. Idag består de öppna ytorna av vegetation eller asfalt, sten eller plattbeläggningar. 37 4.4 Placering av området. Efter litteraturstudien och fallstudien har jag lärt mig mycket om campusområden och dess utformning. När jag ritar mitt förslag till hur BTH kan fortsätta sin utformning av campusområdet kommer jag dra kopplingar och liknelser till de båda studierna som jag gjort samt att jag kommer utforma campuset utifrån mina tankar om campusområden. Under inventeringen av Chalmers och Karlstads universitet fångades jag av entrébyggnaderna och det tydliga kvarteret som inringar universitetets område. Som Le Corbusier påstås ha sagt efter sin resa till USA på 1800talet i kapitel 2.24 Campusområden, att skolområdena var en värld för sig. Jag vill precis som de amerikanska campusområdena skapa en plats där studenter och personal kan utbildas, leva och bo. Samtidigt som jag vill att detta ska vara en plats för studenterna vill jag också att Kalskronaiterna skall vara stolta över sin högskola. Om man frågar en Göteborgare vad Chalmers är för dem, känner de allra flesta kärlek och stolthet över Chalmers, även fast de inte vistas på Johannebergs – eller Lindholmens campusområden. Däremot tror jag tyvärr inte att flertalet Karlstadsbor känner på samma sätt, eftersom universitet ligger så långt ifrån de centrala delarna av Karlstad är det nog inte många som bryr sig om skolan. Karlstadsborna känner nog mest bara till universitetet och dess placering. Jag vill skapa precis samma tillhörighet för Karlskronaiterna som Göteborgarna kan tros känna. Eftersom skolan ligger i direkt anslutning till havet skulle den kunna starta en sjöfartshögskola, vilket är i linje med Karlskronas tradition som örlogsbas. En annan möjlighet är att skolan tillsammans med kommunen eller annan aktör eller möjligtvis med den nya sjöfartslinjen skulle kunna ordna kollektivtrafik på havet mellan öarna och skolan. Som nämnts ovan ligger Blekinge sjukhus och Bergåsa station i direkt anslutning till högskolan, detta skulle kunna utnyttjas bättre än vad det görs idag. Eftersom skolan har en sjuksjöterskeutbildning skulle ett bättre samarbete mellan högskolan och sjukhuset kunna möjliggöras. Sjuksköterskerna skulle kunna ha föreläsningar på sjukhuset eller tillsammans med sjöfartslinjen. Linjerna skulle kunna samarbetas med livräddningskurser och livräddningsövningar. Genom att 38 placera campus BTH på Gräsvik, placeringen av byggnaderna, med tillgång till havet möjliggör jag detta sammarbete. Dessutom borde möjligheten att pendla till skolan från närliggande kommuner nyttjas bättre. När jag valde mellan de fyra mest lämpade platser för campus BTH var just dessa egenskaper unika för Gräsviksområdet, Bergåsa station, sjukhuset och närheten till havet. Tillsammans med Malmö högskola vid västra hamnen och Lindholmen i Göteborg är Campus BTH en av de ”sjönärmaste högskolorna ”. Nedan kommer ni att kunna läsa om mina tankar kring hur campus BTH skall utvecklas utifrån de lärdomar jag fått under arbetets gång. Det som präglar planeringsförslaget är att jag vill skapa ett tydlig campusområde, något som jag både läst om i litteraturstudien och sett exempel på under fallstudien. I mitt förslag vill jag samla campus BTH (nedre Gräsvik) längs den naturliga entrén vid Vallhallavägen, samt att jag vill skapa ett område (övre Gräsvik) där studenterna kan bosätta sig och vistas. Precis som Chalmers, Karlstads universitet och som nämns i litteraturstudien 2.21 universitet och 2.22 universitas och kollegium är det en gammal företelse att ordna boende på eller intill skolan. Jag vill dock inte bara ha studenter i detta område utan jag vill skapa naturliga mötesplatser för studenterna och företrädare för näringslivet. Samtidigt vill jag främja skolans möjligheter till kontakt med företagsparken och sjukhuset samt att nyttja havets närhet. Jag anser att Gräsviks placering kan bli optimal om skolan och Karlskrona stad väljer att samarbeta för ett hållbarare samhälle. I bilaga II och III finns en plankarta med bestämmelser och en illustrationskarta. Texten nästa sida ska klargöra dess innebörd och motivera dess placering. 39 Övre Gräsvik Min tanke med delmomentet var att skapa en stadsdel för framför allt studenterna, där de kan leva, utbildas, och bo. Det ska finnas tillgång till matställen, bokhandel, kiosker och caféer för studenter, personal och personer som arbetar i området. Detta för att bjuda in folk till olika mötespunkter, där både anställda på IT–parken, studenter och boende i närområdet, Bergåsa och Galgamarken. För att minska biltrafiken har jag valt att placera två parkeringshus i den sluttande terrängen bakom byggnad C. Det första parkeringshuset är 4 våningar högt. Detta för att få plats med så många parkeringsplatser som möjligt. Det andra parkeringshuset ligger i backen framför Villa Oscar. Parkeringshusen är nergrävda för att ha maximal tillgång till mark för andra tänkbara byggnader. På parkeringshuset vid Villa Oscar kommer det finnas en konstgräsplan för olika aktiviteter, till exempel fotboll. Mellan Villa Oscar och Logi kommer en idrottshall att grävas in. I samband med detta rivs den gamla idrottshallen för att göra plats för en ny högskolebyggnad. På den nya idrottshallen skall det byggas nya bostadshus för studenterna med lokaler för kontor i bottenplan. Både fotbollsplanen och bostadshusen kommer att vara i samma nivå som den befintliga vägen som finns på övre Gräsvik. Mellan husen på idrottshallen kommer en glasvägg att sättas upp för att hindra vinden som ofta blåser från skärgården mot övre Gräsvik, samt att glaset dämpar ljudet som kan komma från Rotundan och att inte den vackra utsikten över skärgården skall stängas ute. Bild 17 Illustration på flerbostadshusen ovanför idrottshallen. Ett torg skapas för att få en stadskänsla. I byggnaderna kommer det att finnas möjlighet för verksamheter i bottenplan som, restaurang, pub och bokhandel. Förslagsvis flyttas Rotundan, som är BTH kårhus, upp på övre Gräsvik och placeras på torget. I byggnaderna ska det finnas bostäder med olika storlekar på lägenheterna. Det ska finnas en-, två- och 40 trerumslägenheter i området, dock ska endast studerande på skolan ha möjlighet att hyra bostäderna Där campusbostäderna ligger idag placeras fem nya hus Bild 18 Illustration över torget. med korridorsrum ut. Dessa fem hus tillsammans med de två gamla husen kommer skapa ca 600 korridorsrum för studenterna. Ett stort grönområde placeras i anslutning till dessa hus och de andra byggnaderna i området. För att inte grannarna till övre Gräsvik ska bli störda kommer bebyggelsen i utkanten av området att höjas en till två våningar. Bebyggelsen är placerad som en vägg mot Bergåsa för att skydda dem från ljudet från kårkvällarna. Dessutom kommer vegetationen mellan Bergåsa och Övre Gräsvik att bevaras. En ny gång- och cykelväg och en påkoppling av en befintlig gång- och cykelväg kommer anläggas för att främja kontakten mellan områdena. Eftersom det finns ett samarbete mellan skolan och dagens företagspark, föreslås att vissa byggnader får ligga kvar, såsom Villa Oskar, Telenor, Logica samt att tillgång till lokaler för företagsverksamhet ökas med kontorslokalerna i bottenvåningarna i de nya byggnaderna som beskrivs ovan. Delar av det befintliga trafiknätet kommer att bevaras. Detta för att det är ett enkelt och effektivt nät. En ny väg anläggs för att förbinda de nya studentkorridorshusen med det befintliga trafiknätet Nedre Gräsvik Med inspiration från inventering av Chalmers tekniska högskola och Karlstads Universitet, vill jag skapa ett slutet campusområde där man tydligt ser entrén och ett slutet kvarter. Rivningen av den gamla idrottshallen möjliggör att en ny högskolebyggnad placeras så att jag kan sluta kvarteret emot öst och få en tydligare inramning av campuset. Den nya högskolebyggnaden bildar tillsammans med byggnad C ett gårdsrum. Denna gård skulle förslagsvis bli ”planerargården” där fysisk planering skulle kunna ha kurser som Planering landskap. Idrottshallen behöver inget soljus snarare 41 tvärtom, därav dess placering i berget. Eftersom det kommer att anläggas en fotbollsplan vid Villa Oscar finns möjligheten att utnyttja omklädningsrum och duschar för de som har utomhusaktiviteter. Efter att dagens kårhus flyttas möjliggörs plats för en skolbyggnad vid havet. För översvämningar att har undvika jag höjt kajkanten 1 meter samt låtit bli att bygga källare i den illustrerade byggnaden nedan. Skolbyggnaden kommer ligga på samma höjd som den nya kontors- och Bild 19 illustrations bild från havet in mot skolan. föreläsningsbyggnaden som invigs hösten 2010. Eftersom campusområdet ligger i anslutning till vattnet har jag valt att illustrera en byggnad som väller ut över havet och är i samma byggnadsstil som kontor och föreläsningsbyggnaden. Förslagsvis skulle detta kunna var Bild 20 Illustration på strandpromenaden. sjöfartshögskolans institutionsbyggnad. Intill den nya byggnaden kommer en ny strandpromenad att anläggas. Strandpromenaden ska leda ut till Studentviken, en badplats som ligger 600 meter från skolan. Ett sittredskap i form av trappsteg skall byggas längs med stråket samt att ett annat sittredskap skall placeras som en brygga ut i vattnet. Den sistnämnda bryggkonstruktionen kommer att fungera som både brygga och sittredskap ner mot havet i form av trappa. Trappan vetter ut mot söder. Strandpromenaden ska främja området och locka Karlskronaborna till att vistas i där. 42 Som nämnts ovan kommer en entrébyggnad som invigas hösten 2010 placeras intill byggnad G. Jag har placerat en ny entrébyggnad intill Valhallavägen, vilket är en naturlig entré enligt mig, detta för att skapa en tydlig början och entré till Bild 21 Illustration över den nya entrébyggnaden campusområdet. Byggnaden kommer att placeras mellan det nya stråket som går rakt över kaserngården och den gamla kanslibyggnaden. Byggnaden kommer uppföras i glas efter inspiration från Chalmers och Karlstads entrébyggnader. Jag vill med detta också skapa en fin och enkel övergång från det gamla till det nya. Jag tycker att en entrébyggnad ska synas och bryta av från övrig bebyggelse samt att den ska se välkomnade ut. Byggnaden kommer också att vara vinklad för att följa stråket. Entrébyggnaden som byggs till 2010 ligger långt in på skolområdet och den har gömts bakom kasernbyggnaden och byggnad C om man kommer från centrum respektive sjukhuset. Jag föreslår istället att denna byggnad blir en studenthubb samt att en ny rundbyggnad byggs bredvid, och har samma funktion. Dessa byggnader har studenterna tillgång till dynget runt, som nämnts i avsnitt 2.44 Studiemiljö utanför skolans portar. En fortsättning på kanslibyggnaden föreslås för att stärka områdets slutenhet. Denna byggnad och byggnaden vid havet kommer att länkas samman med en gångbro. Det nya campusområdet kommer att skapa en grön och mer strukturerad stadsdel för Karlskronas studenter. Det ska bli en grönare del av staden där både utbildning, boende, jobbmöjligheter, sport och rekreation skall finnas runt hörnet. 43 5 Analys & Slutsats 44 5.1 Analys och inventering av nya Campus BTH För att underlätta jämförelsen mellan mitt nya förslag av campusområde och dagens område kommer jag att göra en inventeringskarta på samma sätt som tidigare, genom Kevin Lynchs inventeringsmodell. Övre Gräsvik Bild 22 Inventeringskarta över ”nya” Övre Gräsvik Stråk – i det nya området har det bildats nya stråk. Två nya gångoch cykelvägar har länkat samman Bergåsa och övre Gräsvik. De nya gångoch cykelvägarna kommer att delas i två, där man kan välja att röra sig runt på övre Gräsvik eller om man vill ner till nedre Gräsvik. Gränser – Området som skapas har blivit ett grönare område som inbjuder till olika aktiviteter, bland annat idrott, nöje och studier. Genom att placera de nya bostadshusen så att de bildar halvprivata innergårdar med offentliga gårdar, underlättare förslaget för människorna att röra sig på området. Knutpunkter – Torget i mitten av området skapar den tydligaste knutpunkten i området. Här kan både studenter, personal och företagare träffas över till exempel lunch eller för inköp av mellanmål eller material. 45 Andra knutpunkter som idrottshallen och fotbollsplanen underlättar möten mellan människor. Som nämnts ovan har många offentliga rum skapats för att bidra till möten mellan människor. På det stora grönområdet i sydöstra Gräsvik, skapas nya möjligheter till möten genom olika frivilliga aktiviteter som grillning eller brännboll. Ytor – Majoriteten av ytorna på Gräsvik var tidigare hårdgjorda ytor. Jag har försökt att skapa ett område med mycket vegetation. Torget, cykeloch gångvägarna samt bilvägarna är de enda områdena i mitt förslag som är hårdgjorda. Eftersom jag har placerat två parkeringshus på Gräsvik försvinner mycket av biltrafiken i planområdet. Det är dock viktigt att påpeka att det ur en trygghetssynpunkt kommer att finnas möjlighet för parkering utanför parkeringshusen. Nedre Gräsvik Bild 23 Inventeringkarta på ”nya” Nedre Gräsvik Stråk – förslaget har egentligen inte skapat några nya stråk i området. Däremot har förslaget avgränsat rummet och förstärkt stråken som finns. Till exempel den nyupprustade strandpromenaden som ska länka samman Pantarholmen, Gräsvik och Studentviken, där både studenter och personal på skolan kan vistas men där också ”utomstående” kan umgås och trivas. 46 En annan åtgärd i området är införandet av institutionsbyggnader så som beskrivits i 2.13 institutionsuniversitet, där de olika ämnena kan ha sina egna byggnader. Även interna gårdsrum för olika utbildningssektioner har skapats så som dem som existerar på Chalmers. Detta för att skapa samhörighet mellan studenterna inom samma utbildning. Det kan även ske undervisning på dessa gårdar. Genom att placera skolbyggnaderna så att det bildar ett rum tror jag att studenter och personal rör sig på ett annat sätt inom campusområdet. Tidigare har man rört sig längst med byggnaderna C och D. Med de nya byggnaderna tror jag att studenterna kommer röra sig mer ute på kaserngården eftersom det inte är lika stort och öppet runt omkring, vilket också förstärker de stråk som finns på kaserngården. Gränser – Skolbyggnadernas placering gör att gränsen mellan skolan, Pantarholmen och Galgamarken blir tydligare. Det är något som utgjort mina största mål i arbetet. Samtidigt som jag tagit bort grönytor på skolan skapar jag ett tydligt campusområde där studenterna och personal har lätt att identifiera och röra sig i. Om man studerar Chalmers tekniska högskola och Karlstads universitet så finns det knappt några öppna gräsytor på campusområdet. Däremot finns det mycket vegetation och öppna gräsytor som inbjuder till aktivitet vid studentbostäderna. Detta har varit en avsikt när jag placerat ut byggnaderna. Knutpunkter – Genom att skapa ett tydligt rum tror jag att människorna som vistas där har lättare att hitta sina egna knutpunkter. Jag har skapat nya tydliga knutpunkter, längst med vattnet, studenthubbarna och den nya entrébyggnaden längs med Valhallavägen. Att bygga entrébyggnaden vid den naturliga entrén till området gör att alla som kommer till campus BTH får lättare att orientera sig i området. Det blir också en naturlig knutpunkt dit studenter, personal och besökare går för att komma till eller för att lämna campus. Ytor – som nämnts tidigare har jag tagit bort många grönytor och ersatt med hus. Dock vill jag fortfarande att detta ska vara en grön del av staden, så att jag har valt att spara grönskan runt byggnaderna och på kaserngården. De hårdgjorda ytorna som finns kvar är där för att kunna transportera sig inom området. Däremot vill jag poängtera att det inte förekommer någon parkering på kaserngården eller på campusområdet eftersom parkeringshusen tillkommit. 47 5.12 Mina tankar kring Campus BTH Både litteraturstudien och fallstudierna har legat till grund för placeringen och utformningen av Campus BTH. Fallstudierna har varit mycket viktiga och hjälpt mig att plocka ut det bästa ur olika campusmiljöer, vilket jag har försökt att förena i Campus BTH. Resultatet av mitt förslag till ett nytt Campus BTH speglar det som jag har saknat på området. Det som jag lagt särskilt fokus på är – tydliga campusgränser, huvudentrén, stråk och mötesplatser. Under mitt kandidatarbete har jag utrett begreppet campus och dess innebörd. Genom att göra fallstudierna har jag kunna inventera campusområden, vilket har hjälpt mig att förstå litteraturstudien bättre. När jag fick gå runt på de två olika campusområdena har jag hela tiden tänkt på litteraturen och hur man skulle kunna skapa ett campusområde i Karlskrona. I kapitel 4 Från teori till praktik inventerade jag olika delar av staden där campus BTH skulle kunna etableras. När jag gjorde mitt val av Gräsvik vägde jag in många observationer av kvalitéer som jag tycker området har. Bland annat anser jag att placeringen i staden var unik, med tillgängligheten till havet, sjukhus och god kollektivtrafik men också placeringen på Gräsvik. Eftersom Karlskrona i princip bara kan växa in mot fastlandet kommer Gräsvik att bli en allt mer central tomt. Det nya campus BTH som skapas är ett område där studenterna kan leva bo och utbildas. Planområdet har delats upp i två områden, övre och nedre Gräsvik, för att delområdenas funktioner skiljer sig åt. Jag anser att de tillsammans bildar ett helt campusområde och en ny hel stadsdel i Karlskrona. Mitt förslag underlättar för möten mellan studenter, personal, företagare på IT-parken, boende i närområdet samt Karlskroniterna. Området har blivit strukturerat, organiserat och det har infunnit sig en stadskänsla i stadsdelen. Campus BTH är nu tillgängligt för alla. 48 5.2 Slutsats I detta kapitel skall jag besvara de frågeställningar som fastställts i 1.12 Frågeställningar utifrån den teori som diskuteras i 2 Vetenskaplig uppsats. Vad är ett campus? Ordet campus betyder fält eller markområde. Ett campus är området där en högskola eller ett universitet och omkringliggande byggnader är belägna. Campus kan innehålla bibliotek, föreläsningsbyggnader, studentbostäder, servicemöjligheter, rekreationsfaciliteter och laborationsbyggnader. Hur uppkom begreppet campus? Begreppet campus med innebörden universitetsområde uppkom i amerikanska universitet under andra halvan av 1700-talet. Troligen användes begreppet för första gången av en student på Princeton som 1774 använde sig av ”Campus” i ett brev. Detta kom som en utveckling av de tidigare begreppen yard och ground som använts för att definiera universitetsområdet. Forskare tror att begreppet fått sin födelse och inspiration från Rom genom exercisfältet Campus Martius På 1800-talet användes begreppet flitigt bland en majoritet av amerikanska universitet. Dessa universitet placerade fristående byggnader kring ett stort fält som enligt Paul Venable Turner är ”ett campus”. Dessa campus var miniatyrstäder i sig .28 Le Corbusier uttryckte sig varje College eller universitet är en stadsenhet för sig … Det amerikanska universitetet är en värld för sig. efter sin resa till USA29 28 Tuner, Paul Venable (1984), s 4 29 Le Corbusier (1937) 49 Hur tillämpar vi begreppet campus idag? Idag symboliserar campus ett område för högre utbildning, kunskapsutveckling och forskningsmöjligheter med ett komplext nät av relationer och samverkan med det övriga samhället. Campusbegreppet associeras idag med universitets och högskoleområden. Ett universitet är undervisningsbyggnaderna men campus inkluderar även området och övriga byggnader i området runt skolan. Hur planerar jag bäst campus BTH utifrån platsens förutsättningar och de slutsatser som jag drar från fallstudierna? De platser som har utvärderats för en framtida möjlig expansion av skolan är Trolle, Sparre, Lyckeby, Gräsvik och Nättraby. Av dessa fem områden har jag ansett att Gräsvik är bäst lämpad på grund av dess centrala läge, närheten till sjukhuset och där igenom möjligheten till ett utvecklat samarbete mellan de två institutionerna, närheten till regional- och lokal kollektivtrafik samt goda möjligheter till utveckling mellan skolan och IT-parken och havets närhet. I och runt Gräsvik har fyra exploateringsbara områden valts ut, dessa är: Västra Mark, Gräsvik, Spårvägen 9 och Nordströms 15. Campus BTH har i planen blivit ett campus med tydliga gränser som skapar ett rum mellan byggnaderna och en stark känsla av identitet. Detta har påverkats av de slutsatser jag drar från fallstudierna. Entrén till både Chalmers och Karlstad universitet utgörs av inbjudande entrébyggnader med glasfasader som skapar en ljus och luftig atmosfär. Jag anser att campus BTH:s entrébyggnad ska anläggas på den naturliga entrén till området samt att jag blivit inspirerad av fallstudierna när jag har skapat entrébyggnaden. De institutionsbyggnader med tillhörande gårdsrum som har uppförts hjälper till att ytterligare stärka känslan av tillhörande och gemenskap inom olika utbildningssektioner. 50 På övre Gräsvik har studenternas område skapats, med bostäder, caféer och annan service. Campus BTH har blivit en miniatyrstad i staden, men har ändå bibehållit sin relation till den övriga staden genom bland annat den ökade integreringen av företagsparken på övre Gräsvik. Det nya campuset ger möjlighet till att utbildas, leva och bo i en trevlig miljö med närhet till havet och staden. Campus BTH:s utformning ligger i samklang med Henrik O Anderssons tankar på hur ett campus ska se ut där livsmiljön handlar om sammansatta platser för ostört enskilt arbete, tankeutbyte i mindre och större grupper, rekreation, måltider, fester, idrott, och som även innehåller boende och kommunikationer. 30 Liedman och Olausson drar precis som Andersson paralleller med att universitetet är som en hel livsmiljö. 31 Således stödjer de mina beslut om utformningen av campus BTH. 30 Andersson, Henric O (1988) 31 Liedman & Olausson (1988) sid 11 51 6 Källförteckning 52 6.1 Litteratur Caldenby Claes (2008) The University–city interface från Larsson, Bo(red) Univer-City, Lund:Sekel Bokförlag Caldenby, Claes (1994) Universitetet och Staden, White Coordinator Påbygget Dober, Richard P (1964) Campus Planning, New York: Reinhold Pub. Corp Kristensson, Hjördis (1990) Vetenskapens byggnader under 1800-talet, Lund: Arkitekturmuseum Le Corbusier (1937) Quand les cathedrales etaient blancs, Paris Liedman, Sven-Eric & Olausson, Lennart(red) (1988) ldeologi och institution, Stockholm: Carlssons Samsøe, Mikala Holme(red) & Schimdt, Cathrine(red) (2009) CAMPUS AND STUDY ENVIRONMENT physical framework for universities of the future, The Danish University and Property Agency under the auspices of the Danish Ministry of Science, Technology and Innovation Turner, Paul Venable (1984) Campus an American Planning Tradition, Cambridge:MIT Press (MA) Westholm, Helena (2005) Nattens ljus- belysningsstrategier i tätort- från vision till verklighet, Sveriges Kommuner och Landsting 6.2 Tryckta Andersson, Henrik O, ”I historiskt perspektiv” i Arkitektur 6/1988 Karlstad kommun (2000) Universitetet i Staden – Vision 2010, Karlstad: Karlstad kommun 53 Karlstad Kommun (1999) Översiktsplan Kronoparken - Samrådshandlingar 1999 6.3 Fallstudie Göteborg – information från Caldenby/kommunen Karlstad – information från kommunen - Karlstad kommun Universitetet i Staden – Vision 2010 - Översiktsplan Kronoparken – samrådshandlingar 1999 6.4 Möten Göteborg -‐ Claes Caldenby, professor i stadsbyggnad -‐ Karlstad -‐ Kristian Berg, stadsbyggnadsarkitekt i Karlstad kommun -‐ Emma Mossfeldt, student på KU -‐ Madeleine Leo, student på KU 6.5 Bilder Bild 1 är tagen från www.exigus.se/bild61534/050614-001justerad.html den 13/5 -‐10 fotografen heter Peter Karlsson. Bild nedanstående bilder är tagna från www.search.creativecommons.org/ som är en öppen sida där upphovspersonen ger sitt godkänner att alla får publicera bilderna Bild: hämtad: datum 2. www.actuacity.com/lyon-‐1er-‐arrondissement_69001/monument 10/4 -‐10 3.www.umea.se/arkiv/toppnyhetsarkiv/toppartiklar/ytterligare83m iljonertillumeauniversitet.5.301418211d284deb9380002965.html 13/5 -‐10 54 4. www.lu.se/student/studie-‐-‐och-‐arbetsmiljoe/vad-‐aer-‐en-‐god-‐ studiemiljoe 12/5 -‐10 6. www.chalmersbarockensemble.se/eng/kontakt.html 10/5 -‐10 10. www.karlskrona.se/sv/Nyheter-‐startsidan/2010-‐star-‐BTHs-‐ nya-‐lokaler-‐klara 13/5-‐10 16. www.bth.se/eng 13/5 -‐10 Bilderna 8, 9 och 11 är tagna från google maps-‐ ”2010 Google, Bilder 2010 DigitalGlobe, Cnes/Spot Image, GeoEye, Lantmäteriet/Metria, Kartdata 2010 Tele Atlas” Bilderna nedan är tagna eller skapade av mig. Bild: datum skapad: 5. Fotografi över Chalmers huvudentré 23/4 -‐10 7. Fotografi över Karlstads huvudentré 10/7 -‐10 12. Inventeringsbild gjord i Autocad 7/4 -‐10 13 Fotografi taget av Emily Lidman 8/4 -‐10 14. Fotografi taget av Emily Lidman 8/4 -‐10 15. Inventeringskarta gjord i Autocad 7/4 -‐10 17. Illustration gjord i Sketchup 7/61 -‐10 18. Illustrationsbild gjord i Sketchup 10/5 -‐10 19. Illustrationsbild gjort i Sketchup 16/5 -‐10 20. Illustrationsbild gjort i Sketchup 14/6 -‐10 22. Inventeringskarta gjort i Autocad 4/6 -‐10 22. Inventeringskarta gjort i Autocad 4/6 -‐10 Bilderna i bilagorna är gjord av Emily Lidman desamma gäller plankartan och planbestämelserna och illustrationsplanen. 55 7 Bilagor 56 7.1 Bilaga I – Inventering över Gräsvik k 57 7.2 Bilaga II – Inventering nya Campus BTH 58 7.2 Bilaga III Plankarta och Planbestämelser över Gräsvik . 59 59 7.4 Bilaga IV– Illustrationsplan över Campus BTH Skala 1 : 2000 60 7.5 Bilaga V – Fotopunkter för illustrationsbilderna Skala 1 : 2000 61
© Copyright 2025