Delårsrapport2-2015-kf
Delårsrapport 2 2015 januari -augusti Sammanfattning 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjöbo i världen Hushållning och kvalitet Kommunstyrelsens uppsikt Ekonomi Personalresursen 4 9 16 19 27 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN Kommunövergripande verksamhet Politisk verksamhet Verksamhet för funktionshindrade Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Förskole- och skolbarnsomsorg samt grundskoleverksamhet Gymnasieskola Vuxenutbildning och flyktingverksamhet Turism och fritidsverksamhet Kulturverksamhet Teknisk verksamhet – avgiftsfinansierad Teknisk verksamhet – skattefinansierad Miljö- och hälsoskyddsverksamhet Plan- och byggverksamhet Räddningstjänst Finansiering 29 29 30 30 31 32 33 33 34 34 35 35 36 36 36 36 BERÄTTELSER FRÅN KOMMUNENS BOLAG AB Sjöbohem Sjöbo Elnät AB 38 40 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning - kommunen Balansräkning - kommunen Kassaflödesanalys - kommunen Noter – kommunen Resultaträkning – sammanställd redovisning Balansräkning – sammanställd redovisning Investeringsredovisning Exploateringsredovisning Finansiell rapport Redovisningsprinciper Ordlista Fotografierna tillhör Sjöbo kommun 41 42 43 44 52 53 54 55 56 57 61 Förslag till kommunfullmäktige 2015-10-28 INLEDNING SAMMANFATTNING Sammanställd redovisning För den sammanställda redovisningen som omfattar kommunen dess två bolag och två förbund redovisas en prognos som innebär +38,9 mnkr i resultat. Det är endast Sydskånska gymnasieförbundet som i prognosen anger underskott medan övriga prognistiserar överskott. I förhållande till budgeten är det beräknade resultatet 5,1 mnkr bättre. Sjöbo Kommun 2015 års resultat prognostiseras till +19,6 mnkr, vilket är 3,3 mnkr bättre än det budgeterade resultatet. I förhållande till budgeten så är det verksamhetens nettokostnader som bidrar positivt med 8,1 mnkr och finansnetto med 0,3 mnkr medan skatter och kommunalekonomisk utjämning försämrar resultatet med 5,1 mnkr. Resultaträkningen utgör underlag för avstämning mot kommunallagens krav på ekonomisk balans. Vid avstämning mot balanskravet ska extraordinära poster och realisationsvinster frånräknas resultatet. Det för år 2015 prognostiserade resultatet visar att kommunen förväntas uppfylla det lagstadgade kravet på ekonomisk balans. Resultat enligt balanskrav, mnkr 2015 Årets resultat enligt resultaträkning Avgår realisationsvinster Justerat resultat +19,6 +19,6 Det innebär att enligt prognosen kan för 2015 ytterligare 10,8 mnkr avsättas till resultatutjämningsreserven. Någon övre gräns för hur stor resultatutjämningsreserven får vara anges varken i lagstiftningen eller i kommunens riktlinjer. Fonden uppgick vid årsskiftet till 77,4 mnkr. Det kan konstateras att samtliga finansiella mål för god ekonomisk hushållning förväntas uppnås under 2015. Kommunens mål för budgetföljsamhet kommer kräva att korrigerande åtgärder vidtages för att målsättningen ska klaras även i framtiden. Indikatorn andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen har försämrats med 1 procentenhet i förhållande till 2014. Särskilt viktigt för Sjöbo är att resultaten i skolan förbättras. 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SJÖBO I VÄRLDEN! Flyktingströmmen ger ändrade förutsättningar Regeringen 1 ser att en fortsatt återhämtning i omvärlden skapar förutsättningar för en förbättrad konjunkturutveckling i svensk ekonomi. I USA förväntas den goda tillväxten fortsätta med positiv utveckling av arbetsmarknaden med en minskande arbetslöshet under 2015. I Kina pågår en omställning från en tillväxt som är driven av investeringar till en tillväxt som i större utsträckning drivs av inhemsk konsumtion, vilket innebär lägre tillväxttakt än jämfört med perioden 2001-2014. Den europeiska centralbankens expansiva penningpolitik har stimulerat exporten och förtroende för den ekonomiska utvecklingen har stärkts. Regeringen poängterar att risk finns för svagare ekonomisk utveckling dels i euroområdet och dels en kraftigare inbromsning i kinesisk ekonomi än vad tidigare prognoser visar. Även möjliga obalanser i tillgångspriser och geopolitiska konflikter i omvärlden bidrar till att göra utvecklingen mer osäker. Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. BNP förväntas enligt regeringens prognos växa i en relativt snabb takt 2015 och 2016. Det beror bland annat på att efterfrågan på svensk export förväntas ta fart då konjunkturen i omvärlden förbättras. Under kommande år bidrar även en ökning av konsumtionen och investeringarna till tillväxten. Det gäller såväl hushållens som den offentliga sektorns konsumtion och investeringar i bostäder och i tjänstesektorn. BNP2 procentuell förändring år 2013-2018 BNP backade något 2012 och ökade endast måttligt 2013. Under 2014 växte Sveriges BNP med 2,3 procent och mot slutet av året snuddade tillväxttalen det dubbla. De senaste årens relativt svaga utveckling av svensk ekonomi kan i huvudsak förklaras men en svag utveckling i vår omvärld. För 2015 och 2016 beräknas BNP öka med 2,6 respektive 2,5 procent. Flyktinginvandringen innebär att skatteunderlaget ökar med den positiva effekten begränsas av invandrarnas svårigheter att etableras sig på arbetsmarknaden. Flyktingmottagande innebär även ökade kostnader särskilt inom sjukvård, skola och socialtjänst. Dessa kostnader är under de närmaste åren betydligt större än de inkomsttillskott som uppstår i form av ökade skatteinkomster. Belastningen på de enskilda kommunerna och landstingen beror på i vilken grad staten ersätter dessa kostnader. 1 Omvärldsuppgifter i förvaltningsberättelsen är hämtade ur Sveriges Kommuner och Landstings Cirkulär 15:24. Cirkuläret utgår från 2016 års budgetproposition. 2 Kalenderkorrigerad. 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Utvecklingen i kommunerna Ekonomin i kommunerna och landstingen har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. Detta tillsammans med att skatteintäkterna utvecklats gynnsamt, innebär att kommunerna har förutsättning att 2015 klara goda resultatnivåer. För tredje året i rad redovisade kommunerna 2014 ett bra resultat. Resultatet motsvarar 2,5 procent av skatteintäkter och generella bidrag. I dessa siffror ingick dock ett antal försäljningar i ett fåtal kommuner. Justerat för dessa uppgår resultatet istället till ungefär 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Sammantaget har kommunerna under de senaste tio åren haft positiva resultat som genomsnittligt motsvarar 2,8 procent av skatter och generella statsbidrag. Betydligt fler kommuner än tidigare redovisade underskott för 2014. Skattesatsen i kommunsektorn böjar successivt att öka. Tillväxten i skatteunderlaget tilltar betydligt. Till följd av sysselsättningsökningen, att den automatiska balanseringen i pensionssystemet släpper och relativt små höjningar av grundavdragen ökar skatteunderlaget kraftigt i år och nästa år. Ökningen är också en effekt av att avdragsrätten för pensionssparandet trappas ned och tas bort. Denna effekt motsvaras dock av en lika stor minskning av statsbidraget. Realt ökar skatteunderlaget med drygt 2 procent per år i år och nästa år. Även för 2017 och 2018 beräknas det reala skatteunderlaget öka mer än det genomsnittligt gjort under 2000-talet. Ett av skälen är att befolkningen ökar snabbare i antal än vad som varit vanligt. Mätt per invånare har skatteunderlaget realt sett ökat i genomsnitt knappt en halv procent per år under 2000-talet. 2015 och 2016 är ökningstakten nästan mer än dubbelt så hög. Åren därefter faller dock ökningen av skatteunderlaget per invånare till en nivå som ligger ungefär på 2000-talets genomsnitt. Trots en stark utveckling av skatteunderlaget får såväl kommunerna som landstingen svårt att uppnå målsättningen om god ekonomisk hushållning. Det hänger samman med starkt tryck från den demografiska utvecklingen och urholkning av de generella statsbidragen. Vid en jämförelse av skatteunderlagets ökning olika år måste även de behov som kommunerna möter, i form av att antalet personer ökar och förändrad sammansättning av befolkningen, beaktas. Äldre samt barn och unga ökar snabbt som andel av befolkningen. Den period som kommunerna nu är inne i motsvarar betydligt högre kostnadsökningar för demografi än något av åren hittills under 2000-talet. Befolkning Befolkningen3 i riket hade den 31 juli 2015 ökat med cirka 1,01 % jämfört med samma period föregående år för att uppgå till 9 804 082 personer. Invånarantalet i Sjöbo har t.o.m. andra tertialet ökat med 43 personer och uppgick 2014-08-31 till 18 458 personer. I befolkningsprognosen, vilken utgjorde underlag för 2015 års budget, angavs Sjöbos befolkning till 18 588 personer för 2015. För att prognosen ska uppnås krävs en ökning med 130 personer under resterande del av året. Befolkningen brukar i genomsnitt öka med 0,50 procent vilket motsvarar cirka 90 invånare. Bedömningen är att befolkningsprognosen för 2015 är överskattad. I förhållande till befolkningsprognosen är det framförallt är det endast 16-18 åringarna tillsammans med 64-74 åringarna som är fler medan övriga åldersgrupper är färre än vad som angavs i prognosen. Bostäder På nationell nivå ökade bostadsinvesteringarna med cirka tjugo procent 2014, efter en period av tillbakagång. Bedömningen är att bostadsinvesteringarna fortsätter växa 3 Enligt befolkningsstatistik från SCB. 5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE kraftigt. Byggnadsföretagens förväntningar inför framtiden är fortsatt mycket starka. Under 2015 har det i Sjöbo beviljats elva bygglov för småhus och 3 bygglov har beviljats för flerbostadshus med totalt 46 lägenheter. Jämfört med samma period 2014 är det en ökning med åtta bygglov för småhus och tre bygglov för flerbostadshus. Exploatering BOSTADSEXPLOATERING Bokslut 2013 Bokslut 2014 Tertial 2 11,9 13,1 11,9 Antal under året färdigställda tomter 4 0 2 Antal under året sålda tomter 1 6 4 Värde Mkr I exploateringsområdena finns det totalt 266 tomter för bostadsändamål. Av dessa är 139 tomter sålda. På Viljan har två tomter tillkommit som sedan är sålda och därutöver är två tomter sålda på Sjöbo Väst. De lediga tomterna finns framförallt i Blentarp, Grimstofta och Sjöbo Väst. Tomterna är nästan uteslutande avsedda för villabebyggelse och säljs styckevis. Sjöbo Väst utgör kommunens enskilt största pågående exploateringsprojekt där mark är planlagd för bostäder, förskola/skola, kontor och handel. Detta innebär att det på sikt byggs ett nytt tätortsområde i Sjöbo. INDUSTRIEXPLOATERING Värde mnkr Antal under året färdigställda kvm Antal under året sålda kvm Bokslut 2013 Bokslut 2014 Tertial 2 -0,2 2,8 0,6 0 90 000 0 1 028 2 148 14 574 Den under året sålda marken nom industri exploateringen avser Dollar Store och Sporthallen i Lövestad. Därmed finns i osåld mark tillgångar för totalt 0,6 mnkr och cirka 12,5 mnkr om även bostads exploatering beaktas. Arbete Arbetslösheten har länge legat på en nivå kring 8 procent. Eftersom arbetskraften växt snabbt har tillväxten i sysselsättningen inte varit tilläckligt hög för att kunna pressa tillbaka arbetslösheten. Med en förbättrad konjunktur bedöms efterfrågan på arbetskraft öka. Det är främst inom kommunsektorn som sysselsättningen bedöms öka men även i näringslivets tjänstebranscher och i byggbranschen väntas sysselsättningen stiga i god takt. Den av SCB reviderade befolkningsprognosen med en större flyktinginvandring än tidigare innebär att arbetskraften och sysselsättningen ökar. ARBETSLÖSHET4 Riket Skåne Sjöbo 16 – 64 år 7,7 % 10,0 % 5,5 % 18 – 24 år 13,4 % 17,8 % 11,6 % Arbetslösheten har minskat i förhållande till samma period 2014. I Sjöbo är minskningen 0,3 procentenhet. Arbetslösheten i Skåne är oförändrad medan rikets minskning redovisas till 0,1 procentenheter. Minskningen för Sjöbos del återfinns såväl i gruppen öppet arbetslösa som sökande i program med aktivitetsstöd. Ungdomsarbetslösheten i Sjöbo har minskat med 0,2 procentenheter samtidigt som riket minskat med 0,1 procent. För Skånes del redovisas en oförändrad arbetslöshet för gruppen. Avslutningsvis kan det konstateras att den trend innebärande lägre arbetslöshet i Sjöbo än såväl Skåne som riket kvarstår. Årets viktigaste händelser En ny mandatperiod har inletts och därmed är de av kommunfullmäktige beslutade förändringarna i ansvarsområdena mellan 4 Andel personer av den registerbaserade arbetskraften som är öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE kommunstyrelsen, tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden genomförd. SKL tar årligen fram ett sammanvägt resultat som ger en indikation på hur väl kommunerna lyckas med sitt kunskapsuppdrag. I rankingen placerar sig Sjöbo på plats 238 av totalt 290 kommuner, en försämring i förhållande till 2014 då placeringen var plats 210. Behovet av att stärka och utveckla skolresultaten kvarstår. Från och med maj månad bedrivs kommunens säkerhetsarbete i samarbete med kommunerna Ystad, Tomelilla och Simrishamn, med Ystad som ansvarig. Arbetet med att verkställa den beslutade upplösningen av Sydskånska gymnasieförbundet pågår. I samband med sammanträdet i juni godkändes överenskommelse om avveckling av förbundet. Verksamheten upphör 2015-1231, för att förbundet sedan ska vara helt avvecklat 2016-04-30. En utredning av ett eventuellt upplösande av Sydskånska Räddningstjänstförbundet och medlemskommunernas inträde i Räddningstjänst Syd pågår och kommer att behandlas av de politiska organen under 2015. En allt större grupp börja få problem med att få egna hyreskontrakt såväl i Sjöbo som i riket. Detta är ett strukturellt problem som det behöver kraftsamlas kring på såväl lokal som nationell nivå. Individ- och familjeomsorgen medverkar i den nationella samordningen för att stärka och utveckla barn och ungdomsvården för bästa möjliga resultat. Socialstyrelsens nya föreskrift för särskilt boende bereds nu i regeringskansliet för regeringens eventuella medgivande för beslut. SKL:s tidigare bedömning att föreskrifterna inte kommer att träda i kraft under 2015 kvarstår. Diskussioner förs med Region Skåne kring etablerandet av en familjecentral på Sandbäck. Den kommunala revisionen är föremål för översyn inom ramen för kommunallagsutredningen som i mars 2015 lämnade sitt slutbetänkande. Remissrundan är nu igång och väntas vara klar först i oktober 2015. I förslaget finns ett par förändringar som berör revisionen gällande t. ex. att ordförande ska utses av minoriteten, beredning av revisorernas budget, fyllnadsval av revisorer m m. Från och med september månad omfattas samarbetet kring överförmyndarverksamheten även Tomelilla kommun. En överenskommelse med arbetsförmedlingen är under beredning vad avser åtgärder för att minska arbetslösheten. Framtid SCB har reviderat rikets befolkningsframskrivning för perioden 2015–2060. De närmaste åren förväntas en stor folkökning, uppemot 150 000 personer per år. Det beror främst på ett antagande om en fortsatt hög invandring till Sverige, framförallt från Syrien. På längre sikt antas en något mindre folkökning, ungefär 50 000 per år. Varje år under hela prognosperioden beräknas fler födas än avlida. Det kommer också vara fler invandrare än utvandrare alla år. I de flesta fall täcker de ökade intäkterna normalt knappats de behov av verksamhet som demografi och krav på förbättringar ställer. Detta är ett långsiktigt problem för kommunsektorn och det innebär att kommunerna fortfarande står inför stora omprövningar. För att kunna skapa handlingsalternativ kommer under hösten en långsiktig finansiell analys för perioden 2014-2024 att göras. Utmaningar framöver består bland annat i att kunna hantera den åldrande befolkningen i kommunen och att föra medel från 7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE minskande till ökande verksamheter. Det kommer även att vara viktigt att attrahera personal i en situation med stora pensionsavgångar. Boendefrågan är central för att möta den åldrande befolkningens behov och bland annat kommer efterfrågan på trygghetsboende och lämpliga mötesplatser för äldre att öka. Genom att bygga så att de äldre erbjuds bra boende bidrar det till att kostnaderna kan hållas nere och efterfrågan på särskilt boende fördröjs. Det är nu dags att börja planera för byggnation av fler särskilda boendeplatser/demensplatser. Idag är efterfrågan störst i Sjöbo tätort, där det kan vara lämpligt att undersöka möjligheten att bygga i anslutning till våra nuvarande boenden. Ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal mellan kommunerna och region Skåne är på gång fr.o.m. den 1 september 2016. Avtalet innebär ökad samverkan för de mest sjuka äldre och kommer att medföra ökat behov avseende både hemtjänst, hemsjukvård och rehabiliteringsinsatser. (t ex behov av fler sjuksköterskor nattetid). Det kommer att ställas krav på högre kompetens, både avseende fler högskoleutbildade och kompetensutvecklingsinsatser för befintliga personalgrupper. kommunen skall arbeta mot under de närmsta åren. Med anledning av att merparten av Sjöbos invånare har fastighetsnära sortering genom fyrfackskärlen så är kommunen relativt långt kommen avseende materialåtervinning. Nästa steg blir att arbeta med att minska på avfallsmängderna. En uppdatering/översyn av delmodellerna i den utjämningsmodellen för förskolan och individ- och familjeomsorg har gjorts. För individ- och familjeomsorgen blir effekten en minskning av Sjöbos avgift med cirka 7 mnkr. Uppdateringen av delmodellen för förskolan skulle innebära minskad avgift med cirka 1,4 mnkr. Förslagen kommer enligt vad som anges i budgetpropositionen inte att genomföras 2016. VA-verksamheten står framöver inför stora investeringar. Dels krävs investeringar i befintligt nät och dels ställer en ökande befolkning och utökade miljökrav krav på en utbyggd kapacitet. Ökade krav från EU kommer troligen att bidra till en utbyggnad av Va-nätet i områden som i dagsläget inte har tillgång till kommunalt VA. En översyn av betalningsansvarslagen har gjorts. Syftet med översynen är att åstadkomma en god vård, där ledtiderna mellan sluten vård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende kan hållas så korta som möjligt och onödig vistelse på sjukhus så långt möjligt kan undvikas för utskrivningsklara patienter. Förslaget innebär att tiden från att en person är färdigbehandlad till att kommunens betalningsansvar inträder, kortas från 5 till 3 dagar och från 30 till 3 dagar inom psykiatrin. Under 2015 tas en ny avfallsplan för Sjöbo kommun fram. Den börjar gälla från 1 januari 2016 och fram till den siste december 2020. I avfallsplanen bestäms vilka mål 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HUSHÅLLNING OCH KVALITET Vision, inriktningsmål och indikatorer nedan har fastställts för att skapa en grund för god ekonomisk hushållning både ur ett verksamhetsmässigt och ur ett finansiellt perspektiv. Vision Sjöbo - en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende Kommunfullmäktige beslutade i februari 2010 om Sjöbo kommuns vision 2020. Visionens fem målområden är de samhällsområden där en positiv utveckling påverkar alla kommunens invånare och har stor betydelse för framtidens Sjöbo. Varje målområde består av upp till fem inriktningsmål. I budgeten har inriktningsmålen kompletterats med indikatorer. En indikator är ett nyckeltal/mått som belyser viktiga aspekter i verksamheten som det är viktigt att sträva efter. Ambitionen är att i delårsrapporten göra en systematisk uppföljning av målen och öppet redovisa måluppfyllelsen. Avstämningen nedan gäller kommunen totalt. Grön färg anger att indikatorn har uppnåtts medan röd färg anger ej uppnått. En grå markering används i de fall det saknas både mätetal och/eller bedömning av måluppfyllelsen av en indikator. En bedömning görs även av om inriktningsmålen och målområdena är uppnådda. Då det för ett flertal indikatorer ännu inte varit möjligt att avgöra om indikatorn är uppfylld görs det i samband med delårsrapport 2 ingen bedömning om målsättningen för inriktningsmålen uppfylls. Målområde 1 - Livskvalitet RESULTAT 2014 2015 INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Ett gott liv och en aktiv fritid Nöjd-Region-Index ska förbättras. 61 - Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras 57 - 4,11 4,28 - - Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. 43 - Tillgängligheten på hemsidan ska öka. 76 - Attraktivt och mångsidigt boende Kommunens flyttnetto ska vara positivt. 14 40 Mångfald och valfrihet Antalet verksamheter där medborgaren kan välja aktörer vid erhållande av service ska öka 2 2 Respektive verksamhet ska förbättra Nöjd-Kund-Index5 Folkhälsan för befolkningen i Sjöbo kommun ska förbättras. Tillgänglighet och delaktighet 5 Femgradig skala där fem är bäst. 9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Medborgar- och folkhälsoenkäterna och mättningen av hemsidans tillgänglighet genomför senare under året och därmed presenteras inga resultat efter augusti månad. Det utfall som anges för Nöjd-Kund-Index avser vuxenutbildningen och är hämtat från Hermods systematiska kvalitetsarbete. Beslut har fattats om införande av valfrihet enligt LOV (Lagen om valfrihet) inom delegerad hemsjukvård med genomförande under 2015. Genomförande kommer inte, att som tidigare planerats, ske under året. Den pågående översynen av kostnaderna inom hemtjänsten innefattar även delegerad hemsjukvård och förutsättningarna för externa leverantörer kan därmed inte specificeras för närvarande. Antalet aktörer inom hemtjänsten har under året minskat då en privat aktör har avslutat sitt avtal. Det finns i dagsläget tre aktörer förutom kommunen som har kunder. Målområde 2 - Kunskap RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Elevens förutsättningar står i centrum - Hög kvalitet på den pedagogiska verksamheten 2014 - - - Andelen barn/elever som anger att det känns bra att gå till förskolan/skolan ska öka. 88 % 93 % Andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen ska öka. 68 % 67 % 78,2 % - Antalet deltagare som slutför vuxenutbildningen och blir godkända ska öka. 113 - Andelen av befolkningen som söker till universitet/högskola ska öka. 30,6 - - - - Andelen elever som fullföljt gymnasieutbildning inom fyra år ska öka. Möjligheter för livslångt lärande Yrkesinriktad högre utbildning 2015 - Måluppfyllelsen är i fokus och trots detta är årets slutbetyg i paritet med fjorårets resultat. Här krävs såväl kortsiktiga som långsiktiga åtgärder för att uppnå ett bättre resultat. Flera insatser för att skapa bättre förutsättningar har genomförts och kommer på längre sikt att ge det önskade resultatet, här kan bl.a. processledarutbildning för pedagoger inom förskolan och grundskolan, samrättningen av de nationella proven samt den fortsatta genomlysningen av skolverksamheterna med hjälp av Prio-projektet lyftas fram. Andra projekt är kompetensutveckling för förskolan och fritidshemmen ”förskola/fritidshem på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. Det sker en fortsatt satsning på IKT (Informations och kommunikationsteknik). Storkskolan är först ut när det gäller 1:1 satsningen i åk 7-9. Detta innebär att alla elever får sin egen Cromebook att nyttja under skoltid och i hemmet, vid förberedelser inför fortsatt skolarbete. Till detta kopplas ett digitalt läromedel som ger flera pedagogiska vinster. Samtliga satsningar vilar på evidens och syftar till att öka det kollegiala lärandet. En tjänst som biträdande förskole- och grundskolechef har tillsatts, vilket skapar än bättre möjligheter att analysera och följa upp de processer som redan startats. En ny timplan kommer att tas fram. En tydligare anpassning av undervisningen efter elevernas behov har skett utifrån lokala förutsättningar. Även 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE processen med den lokala och centrala elevhälsan kommer att tydliggöras. Målområde 3 – Företagande och arbete RESULTAT 2014 INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Positivt klimat för entreprenörskap Inom ett sammanhängande område i anslutning till väg 11 och 13 ska det finnas minst 25 000 kvm exploaterad mark tillgänglig för företagsetablering. Fortsatt satsning på ”de gröna näringarna” - Ett livskraftigt näringsliv Antalet nyregistrerade företag per 1 000 invånare ska öka. Samverkan med forskning och utbildning - Med bidrag från Innovationsverket, Sparbanksstiftelsen Färs och Frosta och Sjöbo kommun har ett innovationscenter för lansbygden skapats i syfte att utveckla företagandet på landsbygden. Innovationscentret ska skapa tillväxt i lokala 2015 50 000 50 000 - - - 5,5 - - - - och regionala små- och medelstora företag vad avser innovationer inom lantbruket, besöksnäringen, datacenter/It kultur med mera. Målområde 4 – Infrastruktur RESULTAT 2014 2015 8/0 0 42 42 Sträva efter att ridvägar anläggs i anslutning till att nya gångoch cykelbanor anläggs mellan orterna. - - Antalet resor med kollektivtrafik ska öka. - - Antalet turer med kollektivtrafik ska utökas mellan kommunens tätorter. - - Antalet hushåll som bedöms ha möjlighet att erhålla fibernät ska öka. - - INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Utbyggnad av vägnät och ökad trafiksäkerhet Svåra olyckor i den kommunala trafikmiljön ska minska och det ska inte inträffa några dödsolyckor. Antalet kilometer gång- och cykelbanor ska öka. Kortare pendlingstider, fler bussturer och spårbunden trafik Modern ICT (informations- och kommunikationsteknik) Inga nya gång- och cykelvägar har anlagts under perioden. Inga svåra olyckor eller dödsolyckor har inträffat på det kommunala vägnätet under perioden. För linjerna på Skåneexpressen har resandet ökat kraftigt t.ex. har antalet resande på sträckan Sjöbo – Lund ökat med 36 procent. Antalet turer på samtliga landsbygdslinjer har utökats med cirka tre dubbelturer per dag måndag – fredag till tio dubbelturer per 11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE dag. Antalet resor har samtidigt ökat på linjerna mellan tätorterna. Antalet hushåll som har möjlighet till fibernät bedöms öka. Då det är privata aktörer som svarar för fibernäten finns ingen statistik tillgänglig gällande antalet hushålls som har tillgång till fiber. Dialog med nätägarna utgör grund för bedömning av måluppfyllelsen. Målområde 5 - Hållbar utveckling RESULTAT INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR 2014 Hållbar utveckling Andelen felsorterat hushållsavfall vid fastigheten ska minska. 58 % - Andelen hushåll anslutna till kommunalt avlopp och vatten ska öka. 5 220 5 239 8,36 - 2 403 2 376 Kommunens totala koldioxidbelastning per invånare ska minska. Antalet icke godkända enskilda avlopp ska minska. Antalet enskilda avlopp i Sjöbo kommun uppskattas till 4 000 (inklusive ca 700 avlopp i sommarbyar som enligt beslut ska få 2015 kommunalt avlopp). Indikatorn kommer att förbättras under året. Uppföljning av finansiella mål för god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv är överordnat god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. Siffrorna i tabellerna till uppföljningen nedan bygger på utfallet för 2011, 2012, 2013, 2014 samt prognos för 2015. Uppföljning Kommunens ekonomiska mål består dels av årliga mål i kommunens budget samt riktlinjer för god ekonomisk hushållning som tar sikte på ett längre perspektiv. De mål som anges i punkterna nedan är om inget annat anges hämtade från budgeten. För att finansiera verksamheten över tid krävs normalt sett mer än ett nollresultat. Resultaten ska även skapa ett utrymme för finansiering av investeringar och för att värdesäkra anläggningstillgångar. Mål Årets resultat ska vara lägst 1 % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 2011 2012 2013 2014 2015 Prognos 20112015 1,4 % 2,0 % 3,3 % 2,8 % 2,2 % 2,4 % 2015 års prognostiserade resultat uppgår till 19,6 mnkr och resultatets andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning blir därmed 2,2 % vilket är högre än målsättningen på 1 %. Det är även högre än budget. 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning anges att nyckeltalet över en femårsperiod i genomsnitt ska vara minst en procent. Av ovanstående tabell framgår att även denna målsättning klaras då genomsnittet 2011-2015 är 2,4 %. Mål • Över en fyraårsperiod ska inte nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten överstiga summan av avskrivningar och årets resultat för denna verksamhet6. Uppföljning mnkr 2012 2013 2014 2015 2012Prognos 2015 Investerutrymme 27,6 40,2 39,0 33,9 141,1 Nettoinvester. 23,0 26,2 14,2 37,0 100,4 Som framgår av tabellen klaras målet då nettoinvesteringarna är lägre än det beräknade investeringsutrymmet för perioden. Noterbart är att investeringsnivå för 2015 enligt prognoserna överstiger investeringsutrymmet. De gånger som investeringarna är större än investeringsutrymmet behöver investeringarna finansieras på annat sätt, antingen via ianspråktagande av likviditet eller via nyupplåning. För 2015 har investeringarna, för den del som överstiger investeringsutrymmet, finansierats via minskande likviditet. I riktlinjer för god ekonomisk hushållning finns målsättningen att investeringar fullt ut ska vara självfinansierad. Dock finns också tillägget att för den avgiftsfinansierade vatten- och avloppsverksamheten kan undantag göras efter en bedömning av hur taxenivåerna påverkas. I år beräknas de totala investeringarna inklusive den avgiftsfinansierade verksamheten uppgå till 67,4 mnkr samtidigt som det totala investeringsutrymmet är 39,7 mnkr. Det är till stor del i den skattefinansierade verksamheten som investeringsutrymmet skapas. I avgiftsfinansierad verksamhet består investeringsutrymmet av avskrivningar som enligt prognosen är 5,8 mnkr medan investeringarna är betydligt större, 30,4 mnkr. I budgetprocessen bedöms hur planerade investeringar påverkar taxenivåerna vilket möjliggör att göra undantag från regeln att investeringarna fullt ska vara självfinansierade. Prognosen för investeringarna i den avgiftsfinansierade verksamheten blir större än budget, vilket i sin tur påverkar taxorna framåt eller möjligheten till att ha andra investeringar. Mål • Nämndernas avvikelse i förhållande till kommunbidraget ska vara noll eller bättre. Uppföljning mnkr Avvikelse 2013 +10,5 2014 +6,0 2015 +9,0 Nämnderna inklusive finansiering redovisar 9,0 mnkr i överskott. Det innebär att målsättningen uppfylls för 2015. Det är framför allt finansieringen som står för ett stort överskott. Enligt riktlinjerna för god ekonomisk hushållning finns det ett överordnat mål för kommunen: Ekonomin sätter gränsen för verksamhetens omfattning. Sammanfattningsvis kan konstateras att då alla finansiella målsättningar i huvudsak bedöms uppnås och med ett prognostiserat resultat om +19,6 mnkr bedöms även det överordnade målet uppnås. 6 Målet mäts tre år bakåt samt prognostiserat innevarande år. 13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Uppföljning av mål medarbetare RESULTAT 2014 INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Sjöbo kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Andelen personal som upplever Sjöbo kommun som en bra arbetsgivare ska öka. En god arbetsmiljö Alla nyanställda, inklusive timvikarier, ska få en introduktion när de börjar i kommunen Alla anställda vet när de ska göra en tillbudsanmälan Sjukfrånvaron i Sjöbo kommun ska vara lägre än genomsnittet för Sveriges kommuner Tydlig och konkurrenskraftig lönepolitik - - - 91 % 5,55 % Antalet arbetsskador ska minska 33 22 Sjöbo kommun ska i de olika yrkeskategorierna ha en medianlön som ligger i nivå med övriga kommuner i södra Skåne senast 2015. 27 - 65,3 % - 26 6 - - 0,5 % - Senast augusti 2015 ska inga oönskade deltider finnas kvar. Osakliga löneskillnader ska inte finnas. Lika rättigheter och möjligheter 77,4 % 5,17 Andelen medarbetare som ser att det finns en koppling mellan lönepåslaget och prestationen på arbetet ska öka. Jämlika anställningsförhållanden 2015 Medarbetare ska inte diskrimineras p.g.a. kön. Samtliga förvaltningar arbetar med information angående tillbudsanmälningar. Förvaltningarna har fått stöd av HRavdelningen i form av Powerpoint presentationer och utbildning. De 6 oönskade deltider som kvarstår hör samtliga till familjeförvaltningen. Anledningen till deltiderna är otillräcklig budget. Ett nytt arbetssätt inom vård och omsorg med verksamhetsstyrd påverkbar arbetstid där anställd önskar sysselsättningsgrad har gett genomslag och tagit bort de oönskade deltiderna i förvaltningen. Alla som önskat utökning har fått det inom ramen för påverkbar timbank och årsarbetstid. En särskild redovisning gällande deltidstjänsterna kommer att presenteras i november. Antalet arbetskadeanmälningar per 2015-0731 har ökat jämfört med motsvarande period förra året. Ökningen kan härledas till Vårdoch Omsorgsförvaltningen där den vanligast förekommande skadeorsaken är våld från kund. Sjukfrånvaron har ökat i förhållande till 2014 och följer den nationella trenden. Det finns inga nationella jämförelsevärden för 2015. En introduktion av alla nyanställda hålls två gånger per år av HR-avdelningen. Denna introduktion är av allmän och central karaktär. Arbetsplatsintroduktionen hålls på varje arbetsställe. HR-avdelningen har även ett introduktionsprogram för nyanställda chefer. 14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning Kostnaderna ökar snabbare än vad skatteintäkter och generella statsbidrag gör, vilket inte är hållbart i längden. Från att Sjöbo tidigare, i förhållande till andra kommuner, haft en kostnadseffektiv verksamhet i kombination med god kvalitet och ett brett utbud av tjänster, har kostnaderna under senare år ökat. Stora investeringar har gjorts och görs i skollokaler. Detta har resulterat i höga lokalkostnader samtidigt som satsning på simanläggning och idrotthall bidrar till att ytterligare öka lokalkostnaderna. För att inte hamna i en situation med negativa resultat kommer det inom några år krävas åtgärder. Kommunens finansiella ställning är god men för att den ska bibehållas kommer det fordras effektiviseringar av verksamheterna. Samtliga finansiella mål för god ekonomisk hushållning förväntas uppnås 2015. Det är först och främst överskottet i verksamhet för finansiering, vilket erhålls till följd av återbetalning av premier från AFA-försäkring, som genrerar det positiva resultatet. Detta trots underskott inom andra verksamheter. Det har endast varit möjligt att för ett fåtal indikatorer avgöra om indikatorn är uppfylld. Indikatorn andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen har försämrats med 1 procentenhet i förhållande till 2014. Särskilt viktigt för Sjöbo är att resultaten i skolan förbättras. God ekonomisk hushållning för Sjöbo kommuns del blir att även fortsättningsvis klara balansgången mellan uppsatta mål och ekonomi i balans. Sammanvägt bedöms kommunen inte till alla delar uppnå målsättningen med god ekonomisk hushållning av alla resurser. 15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsens uppsikt över nämnder, bolag och förbund Kommunstyrelsen ansvarar för att hålla uppsikt över kommunens samlade verksamhet. Där ingår nämnder, kommunala bolag och förbund. Styrdokument som budget, delårsrapport, intern kontroll och ekonomistyrningsprinciper utgör viktiga delar i kommunstyrelsens arbete med uppsikten. Som en del av uppsiktsplikten kallas nämnderna, bolagen och förbunden till kommunstyrelsen minst en gång om året, ibland oftare om det anses befogat. En översyn av exploateringsprocessen och den affärsdrivande verksamheten påbörjades under 2011. Som en del av arbetet pågår en genomgång av den allmänna markreserven. Riktlinjer för fakturering, kravhantering och inkasso har upprättats och översyn av kodplanen pågår. Dessutom finns det nu ett utbud av fortbildningar inom det ekonomiadministrativa området. Detta i syfte att uppnå en ökad kvalité i redovisningen och en förbättrad intern kontroll. Översynen av kapitalläckage har avslutats för åren 2011 – 2013. Resultatet blev att ytterligare 1,4 mnkr kunde återsökas i momsersättning. Läckaget berodde huvudsakligen på brister i kompetens tillsammans med att uppgiften att hantera återsökningar av moms legat på fel nivå i organisationen. Åtgärder har vidtagits och riktad utbildning kommer att genomföras. En rapport över förbättringsområden gällande våra leasingavtal har erhållits. Insatser för att öka kompetensen i organisationen har genomförts och externt stöd finns att tillgå. Vård och omsorgsnämnden har under några år redovisat negativa resultat. För 2015 gäller att underskottet är hänförbart till, såväl verksamhet för personer med funktionshinder, som äldreomsorgen. Kommunstyrelsen beslutade under 2014 att erbjuda stöd, eventuellt i form av extern konsult, i arbetet med analysen inom hemtjänsten, av resurstilldelningen inom äldreomsorgen, ekonomistyrning samt volymökningar avseende biståndsbedömda insatser. Efter att rapporten erhållits hade arbetsutskotten i kommunstyrelsen och vård och omsorgsnämnden överläggningar. Vid sammanträdet informerade verksamheten om den handlingsplan som upprättats till följd av konsultrapporten. Vård- och omsorgsnämnden har i samband med uppföljningen i februari, delårsrapport ett och uppföljningen i juni fått uppdrag, att i avvaktan på utredningens resultat, vidta åtgärder för att minska underskottet. Nämnden har bl.a. beslutat om uppföljning av biståndsbesluten och riktlinjerna för biståndshandläggningen har reviderats. Ytterligare förslag på åtgärder kommer att beslutas av nämnden i september. Kultur-, tillväxt- och fritidsutskottet fick av kommunstyrelsen i samband med behandlingen av uppföljningen i februari i uppdrag att vidta åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans. Uppdraget återkom vid behandlingen av delårsrapport ett och innebär att utskottet i samband med utfallsprognosen i juni ska återrapportera om vidtagna åtgärder. Då utskottet inte återrapporterat vidtagna åtgärder i samband med uppföljningen i juni beslutades att återrapportering senast skulle ske i samband med att utskottet har sitt nästa ordinarie sammanträde. Av utskottets protokoll (181/2015) framgår det att översyn av bemanningen har gjorts för att lösa det prognostiserade underskottet och att resterande del av underskottet behöver analyseras för att kunna lösas på sikt. Utskottet anger även att en politisk avvägning och diskussion behövs under hösten gällande omfattning, inriktning m.m. för Sjöbo marknad. Utskottet ska under hösten slutföra de analyser och diskussioner 16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE som krävs för att verksamheten ska vara i ekonomisk balans senast 2016. Kommunstyrelsen är väl medveten om de svårigheter som individ- och familjeomsorgsverksamheten står inför till följd av ökande behov. Därför har verksamhetens anslag för 2015 utöver prisoch lönekompensation utökats med 5 mnkr. Trots tillskottet redovisar verksamheten underskott. Underskottet har under året minskat från 1,3 mnkr till 0,6 mnkr. Tillskillnad mot tidigare år möts inte underskottet av överskott inom andra verksamheter inom familjenämnden. Familjenämnden har från att tidigare under åtet prognostiserar -4,5 mnkr, efter att åtgärder vidtagits, förbättrat prognosen till ett förväntat underskott med 0,9 mnkr. Familjenämnden fick, när delårsrapport ett behandlades, i uppdrag att i samband med utfallsprognosen i juni presentera vilka åtgärder som vidtagits för att åtgärda underskottet. Familjenämnden presenterade åtgärder i samband med juni månads uppföljning. De presenterade åtgärderna gav en otillräcklig kostnadsreduktion och nämnde fick i uppdrag att senast i delårsrapporten i augusti presentera vilka ytterligare åtgärder som vidtagits för att uppnå ekonomisk balans. Familjenämnden beslutade i juni om åtgärder för att minska underskottet. De beslutade åtgärderna har verkställts och underskottet har minskat betydligt. För familjenämndens del är det nu viktigt att säkerställa att kostnadsnivån ligger på rätt inför 2016. Samhällsbyggnadsnämnden och tidigare miljö- och byggnadsnämnden har sedan 2010 återkommande redovisat underskott. Undantaget var 2014 då nämnden redovisade +0,1 mnkr. Trots extra tillskott prognostiseras åter underskott. Nämnden skulle i samband med uppföljningen i juni presentera åtgärder för att uppnå ekonomisk balans. De åtgärder som nämnden presenterade räcker ej för att uppnå ett resultat i balans. Nämnden har fått i uppdrag att senast i delårsrapporten i augusti presentera vilka ytterligare åtgärder som vidtagits för att åtgärda underskottet. Den presenterade prognosen innebär att ekonomin är i balans till följd av att antalet bygglovsärenden ökat. Efter att år 2013 redovisat överskott var 2014 års resultat för Sydskånska gymnasieförbundet åter negativt (-2,6 mnkr). Förbundet ska nu återställa 2014 års resultat samtidigt som prognosen för 2015 är negativ (-3,5 mnkr). Kommunfullmäktige uppdrog åt direktionen i samband med delårsrapport 1 att redovisar vilka åtgärder som vidtages i syfte att uppnå ett nollresultat. Direktionen redovisar (§ 63/2015) vidtagna åtgärder vilka ska reducera underskottet med 0,5 mnkr. När nu underskottet istället ökat i förhållande till delårsrapport 1 anmodas direktonen åter att vidta åtgärder, vilka ska redovisas till kommunfullmäktige i november. Som skäl för underskottet anges bland annat organisationsförändring inför övergången till Ystad kommun med en engångskostnad på 1,3 mnkr vilket kan föranleda diskussion mellan medlemskommunerna och direktionen. Tekniska nämnden har under ett flertal år redovisat stora avvikelser gällande investeringsprojekten och i samband med delårsrapport I behandlades beslutades att nämnden ska göra en översyn av sin planering och uppföljning av investeringarna. Redovisningen ska presenteras senast i samband med uppföljningen per oktober månad. 17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Organisation Kommunala uppdragsföretag är en annan juridisk person som kommunen med stöd av kommunallagen har överlämnat vården av en kommunal angelägenhet till. Friskolor definieras inte som kommunala uppdragsföretag eftersom de tillkommer genom avtal med staten. Kostnaden för verksamheten som uppdragsföretagen bedrev för Sjöbo kommuns räkning var ca 44 mnkr 2014 och beräknas för 2015 hamna på samma nivå. Till och med 2015-08-31 uppgick kostnaden till ca 27 mnkr där skolskjutsarna och renhållningen svarar för de största posterna med ca 8 mnkr vardera. Ovan listas väsentliga leverantörer. 18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI Sjöbo kommuns prognos för 2015 visar ett resultat på +19,6 mnkr och +38,9 mnkr för den sammanställda redovisningen! För Sjöbo kommuns del har resultatet till och med tertial 2 2015 inneburit ett överskott med 35,1 mnkr och +59,1 mnkr för den sammanställda redovisningen. I analysen av ekonomin används fyra olika perspektiv för att på så sätt få en till stor del heltäckande analys. Perspektiven är det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Finansiell analys för den samlade verksamheten I den sammanställda redovisningen sammansförs kommunen, dess bolag och förbund på ett sätt som kan likställas med koncernredovisning. Den sammanställda redovisningen omfattar de juridiska personer där kommunen har ett inflytande om minst 20 procent. Detta innebär att redovisningen år 2015 omfattar två bolag och två kommunalförbund. Resultat efter finansiella poster AB Sjöbohem Sjöbo Elnät AB SÖRF7 Sydskånska Gymnasieförbundet Summa DR 2 2015 Bud get Prog nos Avvi kelse +14,2 +8,1 +0,2 +7,5 +8,2 +0,1 +10,0 +10,6 +0,1 +2,5 +2,4 0,0 -5,4 0,0 -3,5 -3,5 +17,1 +15,8 +17,2 +1,4 Sammantaget redovisar bolagen och förbunden +17,1 mnkr i resultat efter finansiella poster avseende andra tertialet. Det prognostiserade resultatet för 2015 uppgår sammantaget till 17,2 mnkr d.v.s. en förbättring med 1,4 mnkr i förhållande till budgeten. Det är endast Sydskånska 7 gymnasieförbundet som prognostiserar underskott medan bolagen och SÖRF prognostiserar överskott. AB Sjöbohem och Sjöbo Elnät AB:s ekonomi och verksamhet analyseras vidare i avsnittet; Berättelser från kommunens bolag. Periodens resultat för Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund uppgår till 0,2 mnkr. Det positiva resultatet beror på något försenade fordonsköp vilket ledde till lägre avskrivningar och ränta. Sotningsverksamheten redovisar ett mindre underskott. Verksamheten förväntas bära sina egna intäkter och kostnader på helåret. Det prognostiserade resultatet för SÖRF visar på +0,1 mnkr, samma som budgeten. Sydskånska gymnasieförbundet redovisar för perioden 5,4 mnkr i underskott. I resultatet ingår en bokförd kostnad avseende minskad skuld till anställda för ferielön, uppehållslön samt semesterlön motsvarande drygt 3,0 mnkr. Denna skuldminskning kommer dock inte att bestå då skulden ökar under hösten efterhand som rätt till ferielön-, uppehållslön samt semester inarbetas. Baserat på förväntat intag av elever inför höstterminen pekar prognosen på ett underskott på 3,5 mnkr. Avvikelsen beror i huvudsak på fyra program med för få elever jämfört med budget. De centrala verksamheterna i förbundet visar, trots 2 mnkr i engångsintäkter från AFA-försäkring, underskott. Det beror på skadestånd till matleverantör på 0,9 mnkr, organisationsförändringar inför övergången till Ystads kommun på 1,3 mnkr och underskott i elevhälsans budget på 0,3 mnkr. Med hänsyn till 2014 års negativa resultat och 2015 års prognosticerade negativa resultat uppfyller inte förbundet balanskravet enligt kommunallagen. SÖRF – Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund 19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Intäkter och kostnader Resultatjämförelse Totala intäkter Totala kostnader Årets resultat 2013 2014 2015 1 416,0 1 149,7 1 198,7 –1 374,6 –1 100,8 –1 159,8 41,4 48,9 38,9 För kommunens samlade verksamhet prognostiseras för 2015 +38,9 mnkr i resultat. Det är ca 5 mnkr bättre än budget, men 10 mnkr sämre än 2014. Förbättringen jämfört med budget är jämt fördelad mellan kommunen och de helägda bolagen. Försämringen jämfört med föregående år beror främst på kommunen. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter förväntas öka något jämfört med 2014. Alla enheter inom koncernen ökar något utom Sydskånska gymnasieförbundet vars intäkter sjunker beroende på färre elever. Ökningen går från 301 mnkr till 323 mnkr. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader beräknas öka från 1 029,4 mnkr till 1 081,2 mnkr för 2015. Ökningen beror främst på kommunens personalrelaterade kostnader samt en allmän prisökning för alla enheter inom koncernen. Avskrivningar Avskrivningar förväntas öka med 7,5 mnkr jämfört med 2014. Det beror främst på stora fastighetsinvesteringar i AB Sjöbohem och nya släckbilar till SÖRF. Finansnetto Finansnettot är negativt och förväntas försämras med -1,5 mnkr till -18,4 mnkr. Räntekostnaderna är i stort sett oförändrade trots högre externa lån, men räntan har å andra sidan sjunkit. I stället är det ränteintäkterna på kommunens kortfristiga placeringar som sjunkit vilket lett till den negativa utvecklingen. Årets investeringar Årets investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar förväntas uppgå till 228 mnkr jämfört med 119 mnkr för 2014. Större investeringar är Sjöbohems nybyggnad av simanläggning, renovering av Lövestad skola (inklusive nybyggnad av sporthall) samt kommunens överföringsledningar och GC-leder. Risk och kontroll Soliditet Soliditeten beräknas uppgå till 28 %. Det är 1 % -enhet lägre än bokslut 2014. Så även om tillgångarna stiger med ca 170 mnkr så har det egna kapitalet stigit i motsvarande grad beroende på de positiva resultaten. Skuldsättning Den samlade långfristiga skuldsättningen för kommunkoncernen uppgick till 843,5 mnkr den 31 augusti, en ökning med drygt 71 mnkr sedan bokslutet. Det beror på ökad upplåning i AB Sjöbohem och SÖRF till följd av investeringar. Risker AB Sjöbohem genomför sitt största projekt i bolagets historia; simanläggningen och samtidigt pågår renovering av Lövestad skola med tillhörande ny sporthall. Det leder till utmaningar för bolaget. I samband med vårens årsstämma har ny styrelse valts in i bolaget. Tidigare erfarenheter har därmed gått förlorade. I Sjöbo Elnät AB kan en icke förväntad händelse som en storm leda till ett stort investeringsbehov av elnätet. Bolaget jobbar med att eliminera denna risk genom att ersätta luftledningarna med nedgrävd jordkabel. I samband med vårens årsstämma har ny styrelse valts in i bolaget. Dessutom har ett VD-byte gjorts. Tidigare erfarenheter har därmed gått förlorade. De nya styrelserna har fått utbildning i samarbete med Styrelseakademin och SKL för att förbättra sina kunskaper. Räddningstjänstförbundet har fått en ny direktion och därmed har även dem tappat erfarenheter. Under våren har ett nytt verksamhetssystem installerats. Det finns därmed, under en övergångsperiod, brister i den verksamhetsmässiga uppföljningen. 20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sydskånska gymnasieförbundet är inne på sitt sista verksamhetsår. Per 2015-12-31 upphör förbundet. Arbetet med upplösningen och analysen av de ekonomiska konsekvenserna på grund av detta pågår. Finansiell analys av kommunen Resultat och kapacitet Skatte- och nettokostnads- Bokslut Bokslut Prognos utveckling procent 2013 2014 2015 Skatteintäktsutveckling 2,8 4,3 3,4 Nettokostnadsutveckling 4,0 2,9 3,8 I ovanstående tabell inkluderas inte jämförelsestörande poster. Nettokostnaderna ökar något snabbare än skatteintäkterna och därmed försämras resultatet jämfört med år 2014. Prognos för skatteintäkter följer SKL8:s senaste fullständiga skatteprognos från augusti 2015. De generella statsbidragen följer inte helt prognosen då de justerats för ett statsbidrag gällande sänkningen av arbetsgivaravgifterna för unga med 1,4 mnkr som kommunen kommer att erhålla. Skatteintäkterna utvecklas svagare än 2014 och sämre än budget. Skatteintäkterna är 3,7 mnkr sämre än budgeterat, vilket delvis beror på att den slutliga skatten för 2014 beräknas bli 0,7 mnkr sämre än vad som redovisats 2014. Mellanskillnaden belastar årets resultat. Även skatteintäkterna för 2015 blir sämre än vad som budgeterats (-3,0 mnkr). Generella statsbidrag och utjämning är 1,4 mnkr sämre än budget. I generella statsbidrag har inräknats ett bidrag på 1,4 mnkr som kommunen får i kompensation för ökade arbetsgivaragifter för ungdomar. Prognosen för generella statsbidrag och 8 utjämning är 0,5 mnkr sämre än prognosen vid delårsrapporten i april. Det är prognosen för kommunens intäkter för fastighetsavgifter som försämrats. Även ökningen av nettokostnaderna är något lägre än budgeten. Återbetalning från AFA Försäkring avseende 2004 års försäkringsavgifter har starkt bidragit till den positiva utvecklingen. Återbetalningen beräknas uppgå till 5,9 mnkr. Jämfört med uppföljningen i juni har nettokostnaderna i prognosen minskat med 2,6 mnkr. Utvecklingen där nettokostnader ökar mer än skatteintäkterna är negativ men det sker utifrån 2014 års goda resultat. De ekonomiska målsättningarna för 2015 uppnås. Nettokostnadernas inklusive finansnettots andel av skatteintäkter, statsbidrag och finansnetto uppgick 2014 till 97,2 % att jämföra med 2013 då de uppgick till 98,2 %. För 2015 beräknas nettokostnadernas andel uppgå till 97,8 %. Årets resultat. 2015 års resultat prognostiseras till +19,6 mnkr vilket är 3,3 mnkr bättre än det budgeterade resultatet som uppgår till 16,3 mnkr. Differensen beror på; +8,1 mnkr i verksamhetens nettokostnader, -5,1 mnkr i lägre skatteintäkter och generella statsbidrag och +0,3 mnkr i förbättrat finansnetto. Avskrivningar Avskrivningar, mnkr Skattefinansierat Affärsdrivande SUMMA Bokslut 2014 15,5 4,2 19,7 Budget 2015 14,8 6,3 21,1 Prognos 2015 14,3 5,8 20,1 Avskrivningarna totalt förväntas bli något lägre än budgeterat. De lägre avskrivningarna i prognosen beror på ej genomförda investeringar både 2014 och 2015. Framför allt påverkas avskrivningarna av lägre eller senarelagda IT- och VA-investeringar. Sveriges Kommuner och Landsting 21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansnetto Finansnettot beräknas uppgå till +8,5 mnkr år 2015, vilket är en förbättring med 0,3 mnkr i förhållande till budgeten. Det är framför allt på intäktssidan som de större avvikelserna finns jämfört med budgeten. Det är intäkterna för borgensavgifterna, som de kommunala bolagen betalar för att få kommunal borgen, som förväntas överstiga budget med 1,1 mnkr. Ränteintäkterna prognostiseras bli 0,6 mnkr sämre än budget beroende på det låga ränteläget. Likvida medel placeras för att ge avkastning i avvaktan på att investeringarna genomförs vilket ger ränteintäkter. Utdelningar på aktier och andelar beräknas bli 0,1 mnkr lägre än budgeterat. Driftkostnadsandel Driftkostnadsandel innebär att de olika kostnaderna och intäkterna i kommunen ställs i relation till skatteintäkterna inklusive kommunalekonomisk utjämning. Andelen anges i procent. Negativa tecken innebär att kommunens intäkter är större än kostnaderna. Driftkostnadsandel Procent Verksamhetens intäkter och kostnader Avskrivningar Driftkostnadsandel före jämförelsestörande poster och finansnetto Finansnetto Driftkostnadsandel efter finansnetto Jämförelsestörande poster Driftkostnadsandel Utfall 2014 96,0 % Budget 2015 96,7 % Prognos 2015 96,5 % 2,3 % 98,3 % 2,4 % 99,1 % 2,3 % 98,8 % -1,1 % 97,2% -0,9 % 98,1% -1,0 % 97,8% 0,0 % 0,0 % 0,0 % 97,2 % 98,1% 97,8 % En grund i god ekonomisk hushållning är att intäkterna överstiger kostnaderna och att det även finns marginaler så att investeringar kan finansieras, anläggningstillgångar kan värdesäkras och att samtliga pensionsåtaganden beaktas. För 2015 är den finansiella målsättningen att årets resultat ska vara lägst 1 % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. I denna tabell motsvarar 1 % resultat att driftkostnadsandelen inte överstiger 99 %, vilket i sin tur innebär ett resultat om ca +8,8 mnkr. Att det finns ett minustecken framför finansnettot innebär att finansnettot bidrar till att sänka/förbättra driftkostnadsandelen. Nettokostnader exklusive avskrivningarna ökar snabbare än skatteintäkterna, vilket syns i tabellen då andelen ökar från 96 % till 96,5 %. Positivt är dock att jämfört med budgeten är alla posterna i tabellen något bättre. Verksamhetens intäkter och kostnader är något lägre, avskrivningarna något mindre och finansnettot något bättre. Jämfört med 2012 (2,1 %) och 2013 (2,1 %) används 2014 och 2015 en större del av resurserna (2,3 % respektive år)till avskrivningarna. Om inte den totala driftkostnadsandelen ska försämras innebär det att mindre resurser behöver läggas på övriga kostnader eller så behöver intäkterna förstärkas. 22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets investeringar Årets investering mnkr Skattefinansierad verksamhet Affärsdrivande verksamhet SUMMA Andra stora investeringar är Malenagymnasiets investeringar i nya fordon. Investeringen 2015 Bokslut Bokslut Budget Prognos är på 9,2 mnkr. 2013 2014 2015 2015 26,2 14,2 36,5 37,0 21,0 25,2 25,6 30,4 47,2 39,4 62,1 67,4 Till och med tertial 2 har kommunen investerat 16,0 mnkr, vilket motsvarar ca 24 % av årsbudgeten som är 62,1 mnkr. De största investeringarna återfinns inom VAverksamheten. Störst utfall hittills i år har etapp I respektive etapp II av överföringsledningen Blentarp-Sövde-Sjöbo med 2,3 mnkr vardera. Någon budget för etapp I finns inte för projektet 2015 vilket gör att det blir en negativ avvikelse. Underskottet uppstod då inte allt arbete fakturerats under 2014, vilket inte uppmärksammades i bokslutet 2014. Etapp II av överföringsledningen upphandlades tillsammans med gång- och cykelväg Blentarp-Sjöbo och resultatet av upphandlingen är att projektet beräknas bli dyrare. Fördyringen kommer att belasta år 2016 då projektet inte färdigställs 2015. Prognosen är att utbyggnaden av VA i Sjöbo sommarby påbörjas under hösten. Då utgifterna kommer tidigare än inkomsterna (anslutningsavgifterna) innebär tidsförskjutningen i projektet att det blir större avvikelse av intäkterna än utgifterna 2015. Det medför i sin tur att för 2015 är avvikelsen negativ, det vill säga nettoutgiften 2015 är större än budget. Utbyggnaden av avloppsreningsverket har pågått under flera år och slutbesiktningen har godkänts under året. Vissa åtgärder återstår och ska utföras under hösten. Prognosen visar på kostnader på ca 1,0 mnkr för 2015. Det finns inte någon budget för projektet 2015 utan det blir en negativ avvikelse. . Även inom den skattefinansierade verksamheten är investeringsprognosen något lägre än budgeten. Avvikelsen beror på lägre IT-investeringar än budgeterat. Risk - kontroll Soliditet Procent Soliditet enligt balansräkning Bokslut 2013 Bokslut 2014 Prognos 2015 51 62 64 Soliditeten är ett sätt att mäta kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Måttet visar hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med ackumulerade årliga över- och underskott. Kommunens årliga resultat summeras i det egna kapitalet som ställs i förhållande till tillgångarna för att få fram soliditeten. Ju högre soliditet, desto mindre del av tillgångarna är lånefinansierade och desto starkare långsiktigt handlingsutrymme har kommunen. Det är svårt att upprätthålla en hög soliditet eftersom ju högre soliditet desto högre krav på stora positiva resultat för att i längden finansiera investeringarna. Prognosen för 2015 visar på förbättrad soliditet med cirka 2 % trots stora investeringar och ett resultat som innebär att investeringarna endast till en del kan finansieras med årets överskott. Till resterande del finansieras investeringarna inte av lån, utan av minskad likviditet, vilket bidrar till att soliditeten ökar. En solditet på 64 % är högt i jämförelse med andra kommuner. År 2014 var genomsnittet för soliditeten inklusive pensionsåtagande 7 % i kommunerna. Den kommun med högst soliditet hade då en soliditet på 69 %. Dock bör betänkas att många av kommunerna har sina verksamhetsfastigheter i kommunen. I Sjöbo finns verksamhetsfastigheterna i AB Sjöbohem. Hade dessa fastigheter varit i kommunens ägo 23 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE skulle de till största delen behövt lånefinansieras vilket skulle medföra betydligt lägre soliditet. Skuldsättningsgrad Procent Total skuldsättningsgrad varav avsättningsgrad varav kortfristig skuldsättningsgrad varav långfristig skuldsättningsgrad. Bokslut 2013 Bokslut 2014 Prognos 2015 49 % 38 % 36 % 2% 2% 2% 31 % 31 % 30 % 17 % 5% 4% Av kommunens tillgångar har 36 % finansierats med främmande kapital. Måttet benämns skuldsättningsgrad och är soliditetmåttets motsats. Eftersom det främst är de långfristiga skulderna som genererar räntekostnader är det intressant att konstatera utvecklingen på den långfristiga skuldsättningsgraden. Den långfristiga skuldsättningsgraden är låg (4 %) och har blivit något lägre under året. Det finns inga långfristiga skulder som genererar räntekostnader med undantag av leasingåtagande som i enlighet med redovisningsregler redovisas som långfristig respektive kortfristig skuld. Pensionsförpliktelser och pensionsmedelsförvaltning, mnkr Avsättning för pensioner inkl. löneskatt Kortfristig skuld avseende pensioner Ansvarsförbindelser inkl. löneskatt Finansiella placeringar (bokfört värde) Finansiella placeringar (marknadsvärde) I verksamheten återlånade medel: Totala förpliktelser ./. Finansiella placeringar (bokfört värde) Borgensåtagande 2014 Relateras beviljade borgensåtagande till verksamhetens nettokostnader redovisas ett snittvärde för Skånes kommuner på 54 % medan Sjöbos värde var 76 %. År 2014 är det endast sex kommuner i Skåne som har ett högre borgensåtagande i relation till verksamhetens nettokostander än Sjöbo. Det innebär att jämförelsevis har Sjöbo en förhållandevis hög riskexponering i form av borgensåtagande. Pensionsförpliktelser Då Malenagymnasiet fordon fortsättningsvis kommer att köpas istället för leasas kommer den långfristiga skulden att upphöra under 2015 och den kortfristiga leasingskulden att försvinna år 2016. I övrigt består de långfristiga skulderna av förutbetalda anslutningsavgifter och investeringsbidrag. Kommunal borgen Tabellen visar de borgensåtaganden som kommunen har gentemot kommunens företag och förbund. Därutöver har kommunen ingått en solidarisk borgen för förpliktelserna i Kommuninvest i Sverige AB, vilket är ett krav för medlemskap. För att bolagen och förbunden ska få lägre räntor vid upplåning lämnar kommunen borgen. Därmed tar kommunen ytterst över den risk som bolagen/förbund iträdder i vid upplåningen. Kommunen tar ut en avgift av bolagen för den borgen som kommunen lämnar. 2015- Prognos 04-30 2015 Kommunalt förlustansvar för egna hem SYSAV, pensionsutfästelser AB Sjöbohem Sjöbo Elnät AB SÖRF (2,6 mnkr är utnyttjad för externt lån) 0,1 0,1 0,1 1,3 690,0 54,0 1,3 690,0 54,0 1,3 760,0 54,0 3,7 3,7 3,7 Summa 749,1 749,1 819,1 2013 2014 Prognos 2015 7,2 6,5 6,0 12,8 10,2 - 1,2 1,3 1,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 21,2 18,0 7,3 År 2013 slöts ett avtal med KPA om en försäkringslösning för kommunens pensionsåtagande före 1998 och åtaganden som redovisats som avsättning. För denna lösning gjordes en betalning om 229,4 mnkr till KPA. Det som återstår i redovisningen under avsättningar och ansvarsförbindelse gäller pensioner till politiker och särskild avtalspension. Avsättningen minskar då 24 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE utbetalningar görs avseende den särskilda avtalspensionen. Det finns en mindre del av pensionsåtagandet före 1998 som ännu inte reglerats. Det pågår en process med KPA för att kunna göra regleringen. Avsikten är att posten, som inklusive löneskatt är 9,4 mnkr, ska regleras innan årsskiftet och återfinns därför inte i tabellen. Kundfordringar Kommunen har upprättat en policy för hur kundkrediterna ska hanteras. Risken för att kommunens kunder inte uppfyller sina åtaganden och att betalning inte erhålls för kundfordringarna utgör en kundkreditrisk. Via effektiva fakturerings- och kravrutiner ska kommunens kreditkostnader begränsas genom att kapital som är bundet i kundfordringar snabbare frigörs, räntedagar intjänas samtidigt som risken för kreditförluster minskar. Åldersstrukturen skiljer sig mellan de olika nämnderna beroende på lagar och regler kring de olika tjänsterna. Kredittiden är tiden från det att fakturan skickas, tills den betalas. Se nedan genomsnittlig kredittid. Skillnaden mellan nämnderna beror främst på faktureringsrutiner och beviljad kredittid. Kommunstyrelsen har en andel hyror och arrende med kredittid på mellan 30-90 dagar vilket gör att deras snitt är högt. Familjenämnden fakturerar runt den 5:e med förfallodatum i slutet på månaden, vilket gör ett snitt på 25,7 dagar rimligt. Vård och omsorgsnämnden fakturerar mellan den 1015:e med förfallodatum i slutet på månaden, vilket gör ett snitt på 17,3 dagar rimligt. Tekniska nämnden har den kortaste genomsnittliga kredittiden. Troliga orsaker är att flera kunder betalar redan när fakturan erhållits samt nämndens möjlighet till avstängning av vatten. Ytterligare analys ska göras. Samhällsbyggnadsnämnden fakturerar löpande med en förfallotid på 30 dagar så deras kredittid är helt rimlig. Genomsnittlig kredittid Antal dagar Nämnder: Kommunstyrelsen Familjenämnden Vård och omsorg Tekniska nämnden Samhällsbyggnadsnämnden 33,6 25,7 17,3 13,5 30,0 Budgetföljsamhet En förutsättning för en ekonomi i balans är en god budgetföljsamhet, vilket också är ett av de finansiella målen för god ekonomisk hushållning. För att kunna hantera risker med att budgeten inte följs, behöver det byggas upp marginaler på olika sätt, exempelvis genom att budgetera positiva resultat. En bra budgetföljsamhet minskar riskerna och ger bättre förutsättningar för att inte behöva bygga upp stora marginaler i kommunens ekonomi. Netto (mnkr) DR 2 Bud 2015 get Skattefinansierad verksamhet Kommunstyrelsen 65,0 101,9 Familjenämnd 304,0 464,6 Vård- och 266,7 175,0 omsorgsnämnd Tekniska 25,5 14,8 nämnden Samhälls8,6 5,4 byggnadsnämnd Valnämnd 0,0 0,0 Överförmyndar2,2 1,0 nämnd Revision 1,2 0,7 Finansiering 9,2 ‐8,4 Summa 879,9 skattefinansierad 557,5 Affärsdrivande verksamhet Summa totalt Prog nos Avvik else 100,5 465,5 270,6 1,4 -0,8 -3,9 25,5 0,0 8,6 0,0 0,1 1,7 0,0 0,5 1,2 -2,8 0,0 12,0 870,9 9,0 3,0 0,0 0,0 0,0 560,5 879,9 870,9 9,0 Prognosen för året är att nämnderna inklusive finansieringen kommer att redovisa +9,0 mnkr i överskott. År 2014 var avvikelsen ett överskott på +6,0 mnkr. Jämfört med delårsrapporten per april har prognosen förbättrats med 8,3 mnkr. 25 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Jämfört med juniprognosen är förbättringen 3,1 mnkr. Sedan juniprognosen beräknas kommunstyrelsens, vård- och omsorgsnämndens, familjenämndens, samhällsbyggnadsnämndens och finansieringens resultat förbättras. Störst förbättringar jämfört med juniprognosen återfinns inom familjenämnden (+1,3 mnkr) och finansieringen (+1,1 mnkr). Störst underskott återfinns inom vård- och omsorgsnämnden med -3,9 mnkr. Nämndens underskott finns både inom äldreomsorgen (-3,1 mnkr) och verksamhet för personer med funktionsnedsättning (-0,8 mnkr). Förbättringen i utfallet till trots, har familjenämnden fortsatt ett underskott enligt prognosen (-0,8 mnkr). Det är gymnasieverksamheten (-2,7 mnkr) och individ- och familjeomsorgen (-0,6 mnkr) som beräknas få underskott medan förskole-, fritidshems och grundskoleverksamheten (+1,3 mnkr), vuxenutbildning, arbetsmarknadsåtgärder och flyktingverksamhet (+1,0 mnkr) samt kulturverksamheten beräknas få överskott (+0,2 mnkr). Inom samhällsbyggnadsnämnden uppvägs underskotten inom miljö- och hälsoskyddsverksamheten (-0,4 mnkr) och den politiska verksamheten (-0,2 mnkr) av ett motsvarande överskott inom plan- och byggverksamheten (+0,6 mnkr). Likaså uppvägs underskott inom tekniska nämndens politiska verksamhet (-0,1 mnkr) av ett motsvarande överskott inom teknisk skattefinansierad verksamhet (+0,1 mnkr). Överförmyndarverksamheten prognostiserar +0,5 mnkr. Lokalbank Vid omstruktureringen av Sandbäcksskolan fanns det två lokaler som inte användes i någon verksamhet och som var möjliga att avskilja. Lokalerna överfördes till lokalbanken. Till det kom lokaler på Kvarngatan som skulle avvecklas och därför också placerades i lokalbanken. För att hantera hyreskostnaderna omfördes 0,3 mnkr från verksamheterna till finansieringen (lokalbanken) vid omstruktureringen. Lokalbankens lokaler på Kvarngatan avvecklades 2014. Från och med 2015 har vårdoch omsorgsnämnden övertagit en av lokalbankens lokaler på Sandbäcksskolan medan familjenämnden från april har övertagit resterande lokal. Det medför att lokalbanken inte bär kostnaderna för några lokaler från och med april. Balanskrav och resultatutjämningsreserv Årets beräknade resultat innebär att kommunen återigen klarar lagkravet på en ekonomi i balans (balanskravet). Kommunen har inte några underskott från tidigare år som behöver återställas. Resultatutjämningsreserven uppgick vid bokslutet 2014 till 77,4 mnkr. Dessa medel kan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Kommunens regler anger att den del av balanskravsresultatet som överstiger en procent av skatteintäkter, generella statsbidrag, kommunalekonomisk utjämning och fastighetsavgift, kan avsättas i resultatutjämningsreserven. Det innebär att för 2015 kan ytterligare 10,8 mnkr avsättas enligt prognosen. Någon övre gräns för hur stor resultatutjämningsreserven får vara anges varken i lagstiftningen eller i kommunens riktlinjer. Dock anger riktlinjerna att avsättning bör ske i sådan omfattning att kommunen tror sig klara en normal konjunkturnedgång utan att detta påverkar verksamheten kortsiktigt. Längre finansiella kriser ska hanteras genom anpassningar i verksamheten. Nuvarande reserv motsvarar ca 9 % av skatteintäkter, generella statsbidrag, kommunalekonomisk utjämning och fastighetsavgift. I förarbetena till lagstiftningen resoneras kring att reserven bör vara 5 % men att det är upp till var och en kommun att sätta gränser utifrån sina förutsättningar. 26 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONALRESURSEN Attraktiv arbetsgivare Sjöbo ska vara en attraktiv arbetsgivare och sedan 2013 arbetar verksamheterna i enlighet med det personalpolitiska programmet ”Sjöbo – en arbetsplats att längta till”. Med programmet som grund driver kommunen en tydlig personalpolitik och i det personalpolitiskaprogrammet klargörs att Sjöbo kommun som arbetsgivare ska: vara en attraktiv uppdragsgivare, skapa hälsosamma arbetsplatser och minska ohälsan, ge medarbetarna förutsättningar att utvecklas inom sitt arbetsområde, bidra till kvalitetsförbättringar av kommunens verksamheter, vara så bra att medarbetarna vill rekommendera kommunen som arbetsplats. Personalomsättning Av de 160 tidsbegränsade anställningarna, som varit utannonserade är cirka 80 sommarvikariat inom vård och omsorg, cirka 20 simlärare och badvakter inom kommunledningsförvaltningen samt drygt 20 pedagoger och elevassistenter inom familjeförvaltningen. Totalt har 113 tillsvidaretjänster utannonserats och av dessa är drygt hälften (61) på heltid. 44 tjänster hade en procentsats på 75 % eller mer och resterande tjänster (8) är under 75 %. Tabell: Vakanta tjänster januari – augusti 2015 Förvaltning Familjeförvaltningen Vård och omsorgs förvaltningen Teknisk förvaltning Kommunledningsförvaltningen Stadsbyggnadsförvaltningen Totalt Antal Varav tjänster tillsvid totalt are 89 137 12 23 2 263 66 44 1 1 1 113 Pensionsavgångar Totalt fyller 22 personer 65 år under 2015 och under 2016 ökar det till 33 personer. 2017 beräknas 35 personer bli 65 år. Sammantaget beräknas 283 medarbetare att gå i pension under den kommande tioårsperioden. Tabell: Pensionsavgångar totalt per förvaltning Förvaltning Familjeförvaltningen Kommunledningsförvaltningen Teknisk förvaltning Stadsbyggnadsförvaltning Vård- och omsorgsförvaltningen Totalt 2015 2016 10 2 0 0 10 22 13 2 6 1 11 33 Sjukfrånvaro Kommunens totala sjukfrånvaro har ökat från 4,88 % i juli 2014 till 5,55 % samma period 2015. Den ökade sjukfrånvaron följer den nationella trenden med ökad sjukfrånvaro. Av den totala sjukfrånvaron så är det långtidsfrånvaron som står för en ökad andel. Kommunen arbetar aktivt för att minska sjukskrivningarna, dels genom aktiva rehabiliteringsinsatser vid längre frånvaro men även med att fånga upp medarbetare med upprepad korttidsfrånvaro. Forskning visar att tidiga insatser ger en ökad möjlighet att förhindra längre sjukskrivningar. 27 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Tabell: Sjukfrånvaron i procent av arbetstiden per den 31 Juli 2015 Verksamhet År Total Långtidsfrånvaro sjukfrånvaro % av total ukfrånvaro 1,81 29,86 2,24 10,17 1,84 5,05 Sjukfrånv Sjukfrånv Anställda aro män }}29 år aro kvinnor 1,86 1,71 0,58 1,05 4,01 1,90 1,8 1,91 2,57 Anställd a -30-49år 1,87 3,19 0,64 Anställda 50}} Kommunledningsförvaltningen 2015 2014 2013 Familjeförvaltningen 2015 2014 2013 4,86 3,84 4,30 38,15 31,95 23,04 5,30 3,90 4,60 3,23 3,58 2,35 2,87 2,79 2,73 3,97 3,67 3,94 7,28 4,56 5,43 Vård- och omsorgsförvaltningen 2015 2014 2013 6,82 6,21 6,21 36,11 36,75 33,37 7,00 6,57 6,55 4,96 2,41 2,67 4,07 3,06 2,97 7,56 5,97 6,25 7,30 7,61 7,19 Teknisk förvaltning 2015 2014* 2013* 4,91 4,92 5,26 62,81 33,00 20,62 1,70 4,83 3,19 6,23 4,96 6,35 2,60 0,60 2,35 1,51 5,68 6,35 8,53 5,42 4,92 Stadsbyggnadsförvaltning 2015 2014* 2013* 4,33 4,92 5,26 0,00 33,00 20,62 6,37 4,83 3,19 1,27 4,96 6,35 2,28 0,60 2,35 1,11 5,68 6,35 7,97 5,42 4,92 Sjöbo kommun totalt 2015 2014 2013 5,55 4,88 5,08 37,62 33,73 29,11 5,97 5,07 5,47 3,94 4,00 3,09 3,32 2,81 2,71 5,08 4,50 4,84 7,11 6,11 6,14 2,10 1,48 2,56 * Siffrorna för 2013 och 2014 avser den tidigare gemensamma förvaltningen Miljö-, byggnads- och teknikförvaltningen Delrapporten uttagen efter löneberäkningen i Juli med datum 01-01-- 07-31 Arbetsmiljö Under perioden januari - juli har 22 anmälningar om arbetsskador inkommit vilket är en ökning jämfört med fjolårets 14 anmälningar. 19 är från vård- och omsorgsnämnden samt 3 från familjenämnden. Av anmälningarna utmärker sig 9 fall då det rör sig om våld från kund. medlemmar i kommunens centrala jämlikhetsgrupp har bytts ut . Lön Sjöbo har i sin ambition att ha konkurranskraftiga löner i förhållande till övriga kommuner i södra Skåne. Inför kommande löneöversyn görs statistikinsamling och analysarbete för att se hur Sjöbos löner står sig i konkurransen. Antalet tillbudsanmälningarna var tertial 2 2015, 119 stycken vilket är en klar ökning mot 65 anmälningar 2014. Ökningen beror troligtvis på en riktad informationsinsats kring tillbudsanmälningars betydelse. Lika rättigheter och möjligheter Utbildning kring jämlikhetsfrågor och diskriminering är inplanerade under hösten i samband med en övergripande arbetsmiljöutbildning. Utbildningen riktar sig till nya chefer och skyddsombud. Uppföljning och utvärdering av nuvarande plan genomförs under hösten. Tre 28 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN Driftsredovisning Netto Mkr Kommunövergripande verksamhet Periodutfall Budget Prognos Avvikelse 34,5 56,7 54,6 7,2 11,0 10,6 2,1 0,4 Verksamhet för funktionshindrade 57,4 88,9 89,7 -0,8 Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Förskole- och fritidshems samt grundskoleverksamhet Gymnasieskola Vuxenutbildning, arbetsmarknadsåtgärder och flyktingverksamhet Turism- och fritidsverksamhet 118,2 177,2 180,3 -3,1 29,6 44,9 45,5 -0,6 209,6 321,8 320,6 1,3 48,1 6,1 71,3 9,8 74,0 8,8 -2,7 1,1 17,9 27,9 28,6 -0,6 Kulturverksamhet Teknisk verksamhet avgiftsfinansierad Teknisk verksamhet skattefinansierad Miljö- och hälsoskyddsverksamhet 9,1 15,1 14,9 0,2 3,0 0,0 0,0 0,0 14,6 25,4 25,3 0,1 2,6 3,9 4,3 Plan- och byggverksamhet 2,3 4,3 3,7 -0,4 0,6 Räddningstjänst Finansiering 8,8 13,2 13,2 0,0 -8,6 8,5 -3,2 11,6 560,5 879,9 870,9 9,0 Politisk verksamhet Verksamhetens driftkostnader Kommunövergripande verksamhet Sammantaget prognostiseras ett överskott med 2,1 mnkr för den kommunövergripande verksamheten. Överskottet består av flera delar där bland annat personalavdelning beräknas få ett överskott på 0,4 mnkr på grund av vakanser. Ekonomiavdelningen har ett överskott med 0,3 mnkr då projektet med införande av elektronisk handel har fördröjts på grund av kommande programvaruuppdateringar. På investeringssidan har flera projekt blivit försenade av olika anledningar varför avskrivningar prognostiseras till lägre utfall än budget. Kommunbidraget för innovationscenter behöver ej utnyttjas fullt ut då bidrag erhållits från Innovationsverket vilket ger ett överskott med 0,2 mnkr. Vidare ger övrig verksamhet inom näringslivsverksamheten ett överskott om 0,2 mnkr då projektet med innovationscenter medför att andra insatser inte hinns med. Kostnaden för Hörbybussen har övertagits av Skånetrafiken vilket medför ett överskott om 0,2 mnkr. IT-verksamheten beräknas överskrida sin budget med 0,4 mnkr, främst beroende på fler användare än 2014. Politisk verksamhet Överförmyndarverksamheten prognostiserar ett överskott om 0,5 mnkr då Migrationsverket ersätter för kostnader som kommunen har avseende ensamkommande barn. Överskottet beror bland annat på att en del av återbetalningen avser tidigare års kostader. 29 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN Samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden har haft högre kostnader än vad budgeten medger för arvode och utbildningar på grund av ny mandatperiod (-0,2 mnkr respektive -0,1 mnkr jämfört kommunbidrag). Kostnaderna för politikers pensioner är 0,3 mnkr lägre än budgeterat. Kommunstyrelsens politiska verksamheten prognosticeras 0,1 mnkr i underskott relaterat till nya arvoden. Sammanlagt uppvisar verksamheten ett överskott om 0,4 mnkr. Verksamhet för funktionshindrade Verksamhetens sammanlagda prognos är resultat om -0,8 mnkr. Underskott på -3,5 mnkr beräknas inom boende med särskild service enligt LSS9 Under 2015 har två nya boenden med särskild service LSS startats eftersom ej verkställda beslut annars kommer att medföra kostnader i form av vite och inga externa platser för målgruppen funnits. Inom redan befintliga boenden med särskild service enligt LSS har personalförstärkningar krävts för att möta behoven hos kunder. Det stora underkottet inom boende uppvägs till en del av beräknat överskott (+1,8 mnkr) inom korttidsvistelse LSS då kommunen startat egen verksamhet samtidigt som de köpta platser från Ystads kommun är färre eftersom avtalet håller på att fasas ut. Under året har nya kunder fått beslut om daglig verksamhet vilket innebär en förstärkning även här med hänvisning till kundernas behov av stöd och handledning. 9 Prestationstal Utfall Budget Delår Prognos 2015 2014 2015 31 aug Antal personer: Med personlig assistans - f.d. LASS -LSS Med insatser enl. LSS Boenden i särskilt boende enl. LSS Antal personer i externa boenden LSS och psykiatri Daglig verksamhet enligt LSS Med insatser enligt. SoL i ordinärt boende 31 35 31 30 23 7 122 28 7 125 22 9 124 22 8 125 35 37 38 40 9 11 9 8 57 65 60 62 61 55 68 68 Äldreomsorg Underskottet inom äldreomsorgen uppgående till -3,1 mnkr avser huvudsakligen hemtjänst (-2,9 mnkr), men även inom särskilt boende prognostiseras ett mindre underskott (-0,8 mnkr). Det beräknade underskottet inom hemtjänsten avser både högre timvolymer inom nämndens interna resursfördelning samt att modellen för resursfördelningen inte täcker det totala volymbehovet hos kunder med stort hjälpbehov. Antalet kunder med hemtjänst har minskat, men behovet av insatser har ökat. Jämfört med hösten 2014 och början av 2015 har volymerna dock minskat. Under sommaren och hösten har flera olika aktiviteter startat med syfte att få kontroll över ekonomin framförallt i hemtjänsten. En uppföljning av samtliga biståndsbeslut kommer att ske och detta följs av en kontroll över att utförandet överensstämmer med biståndsbeslutet. Inom särskilt boende sker under hösten en omvandling av platser från särskilt boende till platser med inriktning mot personer med demenssjukdom, detta för att kunna möta behovet utan att få vite för ej verkställda beslut. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 30 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN Prestationstal Antal invånare -65-79 år -80-89 år 90 år & äldre Antal platser i särskilt boende - varav demensplatser -varav platser för växelvård/avlösning Antal personer 65med insats enligt SOL i ordinärt boende - varav hemtjänst - varav med trygghetslarm - varav med matdistribution Andel av befolkningen över 65 år med insats Utfall 2014 Budget Delår Prognos 2015 31 aug 2015 3 076 814 179 3 168 815 176 3 221 787 185 - 168 168 168 168 37 45 37 53 6 6 6 6 466 480 443 445 225 242 218 205 420 415 415 415 149 145 115 115 15,2 15,5 14,6 - Individ- och familjeomsorg Prognosen för Individ- och familjeomsorgen beräknas till ett underskott med 0,6 mnkr. Underskottet består av höga vårddygnskostnader vid placeringar och ökade kostnader för försörjningsstöd, främst kostnader för övriga boenden i form av vandrarhem. Kostnaderna för försörjningsstödet visar ett underskott med 0,4 mnkr, vilket är högre än förgående års nivå. Antal nybesök har under senare delen av våren ökat något i jämförelse med förgående år samtidigt som kostnaderna för övriga boenden som till exempel vandrarhem, fortsätter att öka. Ett arbete pågår för att hitta mer kostnadseffektiva lösningar för boenden till personer med psykosociala svårigheter. De senaste årens ökning av antalet inkomna orosanmälan gällande barn har bromsats upp och är på samma nivå som våren 2014. I förhållande till anmälningsfrekvensen innan den nya lagstiftningen ”till barn skydd” trädde i kraft år 2013 är det en ökning med 55 %. Ökning av antalet ensamkommande barn och unga har krävt ytterligare personella resurser för bland annat utredning, rekrytering av familjehem och uppföljning av placeringar. Råd och stödenheten uppvisar under året en ökning av antalet insatser, vilket gett längre väntetider. Familjehemsvårdens kostnader är lägre än budget medan kostnaderna för institutionsplaceringar är något högre än budget. Råd- och stödinsatserna har förstärkts för att kunna erbjuda tidiga insatser och hempedagogiska insatser som alternativ till institution. Antalet placerade unga på institution, undantaget placerade ensamkommande unga i kommunens boende, har minskat med 20 % i jämförelse med de senaste tre åren. De placeringar som gjorts har varit kostsamma LVU-placeringar, som utifrån komplexa behov och lagkrav inte gått att planera för på annat sätt. Med ökade möjligheter till bättre uppföljning har ett par av placeringarna kunnat övergå till mindre kostsamma vårdformer. Andelen vuxna med missbruksproblematik i behov av behandling i dygnsvård ligger under föregående års nivå. Med ökad upptäckt och skärpt lagstiftning har behovet, av akuta skyddade boenden på grund av våld i nära relation, minskat. De åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med en situation där utredningar inte färdigställdes inom lagstadgad tid, gav under våren förväntat resultat. De konsulttjänster som anlitats för att för att klara en tidigare orimlig arbetsbelastning har avslutats. 31 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN Prestationstal Försörjningsstöd Antalet hushåll, i genomsnitt per månad, som erhåller försörjningsstöd Genomsnittlig bidragstid per hushåll, mån Vård av barn och ungdomar Antal vårddygn i familjehem Antal vårddygn på institution Vård av vuxna Antal vårddygn i familjehem Antal vårddygn på institution Vuxna Antal dygn på övrigt boende Utfall 2014 Budget Delår Prognos 2015 31 aug 2015 113,7 - 116,5 116,5 5,23 - 5,20 5,20 7 808 - 5 424 8 136 4 937 - 4 806 7 209 1 109 - 426 639 1 332 - 467 701 minskande barnantal, vilket ger lägre intäkter i form av skolpeng. Överskott inom andra förskoleområden gör dock att budgeten följs. En ny upphandling av skolskjutsar till grundsärskolan har genomförts, vilket kommer att resultera i öka kostnader. I budgeten har medel avsatts för ökade hyreskostnader i samband med ett nytt hyreskontrakt från 151001 gällande Lövestad skola. Enligt uppgift kommer istället kontraktet att träda i kraft 151201, vilket innebär ett visst överskott för 2015. Obesatta tjänster inom elevhälsan kommer att hållas vakanta under delar av hösteterminen. Även tjänster avseende särskild undervisningsgrupp vakanshålls då antalet elever är färre än vad som budgeterats. Prestationstal 1 672 - 1 367 2 050 Förskole- och skolbarnomsorg samt grundskoleverksamhet Sammantaget beräknas resultatet bli ett överskott med 1,3 mnkr. Prognoserna visar på ett ökat antal barn i förskola och fritidshem. Antalet grundskoleelever blir dock färre än vad som budgeterats då befolkningsprognosen för åldersgruppen troligtvis är för hög. Under hösten kommer ett par elever gå i specialskolor i andra kommuner. Kostnaderna för denna verksamhet är betydligt högre än kommunens skolpeng. Detta innebär sammantaget att trots det lägre elevantalet kommer en del av volymreserven att tas i anspråk. Ett par skolor aviserar underskott. Antalet elever har minskat och åtgärder har därför vidtagits. Åtgärderna till trots, visar perioden ett underskott. Det pågår ett arbete med att hitta rätt organisation för det lägre elevantalet och samtidigt ha en bemanning med samtliga behörigheter. Antal barn i åldern 1-5år Antal barn i förskoleverksamhet varav i kommunalt bedriven förskola i enskilt bedriven förskola i familjedaghem Andel barn som efterfrågar plats Antal barn i åldern 6-12år Antal barn i skolbarnsomsorg varav kommunalt bedriven enskilt bedriven Andel barn som efterfrågar plats Utfall Budget Delår Prognos 2014 2015 31 aug 2015 1 050 1 070 1 054 1 070 970 972 999* 978 688 679 687 676 256 271 290 278 26 24 22 24 92,4% 90,9% 94,8% 91,4% 1 386 1 404 1 386 1 404 767 786 812 817 607 626 641 647 160 160 171 170 55% 56% 58,5% 58,2% Antal barn i åldern 1 956 1 985 1 978 1 985 6-15år Antal barn i förskole1 945 1 932 1 960 1 941 klass och grundskola Antal barn i tränings26 24 24 26 & grundsärskola *t o m augusti ingår 6-åringarna i förskolans volymer Inom förskoleområdet är prognosen att budgeten följs. Det trots att Piratens förskoleområde har ett underskott på grund av 32 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN Gymnasieskola Kommunen ersätter de fristående verksamheterna enligt Sydskånska gymnasieförbundets prislista, vars priser ökat med i genomsnitt 7 %. Det innebär att bidragen till friskolorna har ökat mer än vad som budgeterats. Även de andra kommunerna inom samverkansområdet har höjt programpriserna mer än vad som förutsattes i kommunens budget. Detta gäller dock inte Malenagymnasiet. Det har skett ett omsök av ett fyrtiotal personer som därmed ökar kullen 16-18-åringar utöver det i befolkningsprognosen beräknade elevantalet och därmed medföljande belopp per elev. Vuxenutbildning och flyktingverksamhet Sammanlagt prognostiserar verksamheten ett överskott om +1,1 mnkr. Inom vuxenutbildningen beräknas ett överskott om 0,2 mnkr. Kostnaderna för personalen visar i nuläget på ett överskott vid slutet av året. Det kommer av pensionsavgångar och därmed sammanhängande omstrukturering av personal och lönekostnader. Vidare blir statsbidragsintäkterna högre än budget, då det under hösten tillkommit sökbara bidrag för kommunerna. Kostnaderna för skolskjutsarna har blivit betydligt högre än budgeterat. Detta beror på ett missförstånd när hanteringen av gymnasieelevernas skolkort fördes över från Sydskånska gymnasieförbundet till kommunen. Detta ledde till att en felaktig periodisering med knappt 0,9 mnkr gjordes mellan 2014 och 2015, dessutom har det budgeterade beloppet för 2015 blivit drygt 1,2 mnkr för lågt. Som mest var det 15 ungdomar anställda inom ramen för arbetslivsintroduktionsanställningar. Efterhand har antalet anställda i projektet minskat och är nu endast 10. Det minskade antalet medför en minskad kostnad för projektet. Samtidigt medför den höjda arbetsgivaravgiften en kostnadsökning. Eftersom anställningsformen medför att anställningarna pågår under ett års tid kommer anställningarna att löpa över årsskiftet, vilket även medför en kostnad 2016. En ny upphandling av skolskjutsarna till gymnasiesärskolan har genomförts, vilket medför en kostnadsökning. Kommunens verksamhet inom FINSAM, Framtidsprojektet har under perioden uppfyllt uppsatta prestationskrav. Malenagymnasiets beräknade överskott på 0,4 mnkr beror på att antalet elever är något fler än vad som budgeterats. Det finns dock vissa frågetecken kring hur introduktionsprogrammen kommer att besättas, vilket beror på hur många nyanlända ungdomar som kommer till kommunen. En anpassning av personalstyrkan och materialinköp kommer att ske på basis av resultatet av årets antagning. Dessutom sker en kontinuerlig översyn av gymnasiets fordonspark för att optimera den för utbildningarnas syfte och ändamål. Hela flyktingverksamheten beräknas ha ett överskott om 0,9 mnkr vid årets slut. Under våren och sommaren ökade antalet nyanlända ensamkommande barn och unga långt över tidigare prognoser. Under perioden juni till augusti anvisades 13 barn/unga utöver kommunens avtal. Prestationstal Antal ungdomar i ålder 16-18år Antal elever i gymnasieskola Utfall Budget Delår Prognos 2014 2015 31 aug 2015 526 518 532 532 547 548 549 556 Utifrån ett ökat behov av boendeplatser tecknades 150501 ett hyresavtal om lokal med extern hyresvärd. En tvåmånaders försening av tillstånd att bedriva verksamheten innebar uteblivna bidragsintäkter för hyror och personalkostnader. Beskriven situation har därutöver medfört akuta kostsamma bostadsanpassningar inom ramen för gällande säkerhetsföreskrifter och ökade personalkostnader i form av extrapersonal och övertidsersättningar. 33 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN Införande av schemaläggningsprogrammet TimeCare innebär, förutom att oönskade deltider försvunnit, att personalresurser på sikt kommer kunna fördelas mer effektivt. 2014, som inte upptagits i bokslutet, tillsammans med kostnader för anläggningarna underhållsplaner, medför ett underskott om 0,1 mnkr. Integrations- och mottagandeverksamhet för vuxna och familjer i asyl når ej upp i nivå med upprättad överenskommelse. Anledningen till det är svårigheten att hitta bostäder att hyra för ändamålet. Kostnaderna för mottagande av nyanlända är därför lägre än budgeterad kostnad och överskottet beräknas bli 0,7 mnkr. Åtgärder har vidtagits för upprustning av motionsspåren i Sjöbo Ora och Vollsjö. Inventering av de kommunäga anläggningarnas underhållsbehov fortlöper med hjälp av AB Sjöbohem. Investeringen i Ridled Väst går in i slutfasen under hösten. Prestationstal Antal helårsstuderande Antal under året nyanlända flyktingar Antal ensamkommande barn Antal boendeplatser ensamkommande barn Utfall Budget Delår Prognos 2015 2014 2015 30 aug 232 150 143 200 15 25 11 15 18 15 31 46 11 11 25 40 Turism- och fritidsverksamhet Under sommarmånaderna har både besöksnäringsföretagen och besöksmålen inom Sjöbo kommun uppvisat hög beläggning och större antal bokningar jämfört med tidigare år. Även kommunens turistinformation har haft ett ökat antal besökare, både på turistbyrån och de internetbaserade medierna. Antal entréer på de tre friluftsbaden har minskat och noterbart är att flera antagna deltagare i sommarsimskolan ej påbörjade utbildningen. Arbetet för att verkställa verksamhetsplan för Sjöbo simanläggning pågår, det är nu mindre än ett år till öppningsdagen. Åtgärder har vidtagits för att minska marknadens prognostiserade underskott. Dessa får dock inte genomslag förrän nästkommande år och 2015 prognostiseras utfallet i nivå med 2014 års utfall, det vill säga ett underskott på drygt 0,3 mnkr. Diskussioner fortlöper med kring marknadernas värde, ekonomiska situation och inriktning. Kostnader för eftersatt underhåll av diken och trädridåer vid Sövde flygplats belastar året med 0,1 mnkr. En tidigare ofakturerad kostnad från Under året har ungdoms- och kulturhuset Navet lockat allt fler besökare. Flera av de aktiviteter som anordnats har ungdomar själva tagit initiativ till och varit delaktiga i planering och genomförande. Prestationstal Utfall Budget Delår Prognos 2014 2015 31 aug 2015 Antal: - besökare på 8 307 14 500 fritidsgårdarna - deltagartillfällen/år i 94 574 82 000 föreningsaktiviteter för barn/ungdom - sålda entrékort på 3 211 2 500 simhallen - sålda entrékort på 5 714 16 000 friluftsbaden * - barn i simskola** 716 550 - besökande på turistbyrån 15/6608 700 15/8*** * inga värden för Orabadet redovisas 2015 ** antagna samt märkestagning för 2015 *** för 2015 mätes besökstalet hela året. 6 159 10 000 - - 1 255 2 300 4 516 - 733 733 2 469 3 000 Kulturverksamhet Verksamheten beräknas få ett överskott om 0,2 mnkr bland annat beroende på att tjänster delvis har varit vakanta under året inom kulturskolan. Kulturskolan har under året testat nya metoder, bland annat genom en ny introduktionskurs för nybörjare och inspirationsveckor för de elever som gått några terminer. Hösten 2015 startas för första gången danskurser på prov. Under året har biblioteken i Sjöbo utvecklat samarbetet med de övriga biblioteken i sydöstra Skåne, och brukarna har därigenom fått tillgång till ett betydligt större utbud av böcker och andra 34 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN kommunens va-nät fortsätter om än i långsam takt. Prognosen för va-verksamheten är att nettokostnaderna följer budget. medier. Planering pågår också inför starten av ett meröppet bibliotek i Lövestad. Tillgänglighet och delaktighet ska ökas genom att förenkla för låntagare och brukare att ta del av verksamhetens tjänster och att skapa former för brukare att vara med och utforma verksamheterna på bibliotek och kulturskola. Avfallstaxan sänktes 2013 och är oförändrad sedan dess. Tidigare års överskott används för att täcka ökade kostnader för avfallshanteringen. Bland annat har kommunens 4-fackskunder fått nya lock och batteriboxar. Antalet 4facksabonnenter ökar och 2-fackskärlen minskar, beroende på att kommunens invånare vill ha ökad service. Biografteatern Flora uppvisar en jämnare tillströmning av publik än tidigare, vilket kan bero på att verksamheten har blivit etablerad och funnit besökares val av filmer. Flera av Konsthallens utställningar har under året haft både ett högt antal besöksantal och blivit uppmärksammade i massmedia. Prestationstal I avvaktan på att samtliga kulturbyggnaderna får statusinventering och åtgärdsplan, har en del åtgärder av mer akut karaktär utförts. Prestationstal Antal elever i kulturskolan Andel inskrivna elever i aktuell åldersgrupp Antal ämnen/kurser Antal kulturarrangemang utanför Sjöbo tätort* Antalet besök på Florabiografen i genomsnitt per visning Antal besökare i konsthall Bibliotek Antal besökare Antal lån på år på samtliga bibliotek Antal utlån per invånare Utfall Budget Delår Prognos 2014 2015 31 aug 2015 420 400 400 14,2% 16,9 % 16,0% 16,0% 395 30 24 30 26 5 10 - - 30 80 - - 12 046 15 000 8 796 12 000 61 235 60 000 39 400 61 000 96 617 120 000 64 400 100 000 5,3 Teknisk verksamhet avgiftsfinansierad 6,5 3,5 5,4 Planerade investeringar är försenade vilket får till följd att kapitalkostnaderna är lägre än budget. Upphandling av el ger från och med 2015 ett lägre elpris, däremot är kostnaderna för omhändertagande av slam fortsatt höga beroende på för höga kopparhalter. Anslutningen till Utfall Budget Delår Prognos 2014 2015 31 aug 2015 5 239 5 220 5 210 5 234 619 618 625 619 VA-abonnemang varav enbart vatten varav vatten och 4 602 avlopp Antal 4-facks6 355 abonnemang Antal 2-facks941 abonnemang *Antal kärlabonnemang 4 589 4 615 4 620 6 530 6 405 6 410 1 015 900 895 Teknisk verksamhet skattefinansierad Överskottet från lägre elpriser används för att dokumentera gatubelysningsanläggningarna. Den milda vintern har gjort att insatserna för snöröjning och halkbekämpning är få och överskottet styrs om till beläggningsunderhåll och parkskötseln. Anslaget för beläggningsunderhåll minskades i samband med krav på effektiviseringsåtgärder i budget 2014 och har inte återställs. Underhållet för grönytor är eftersatt och kundnöjdheten låg. Antalet kvm asfalt och grönytor ökar i takt med att gator och gång- och cykelvägar byggs ut och grönytor anläggs. I enlighet med Trast10 utförs en cykelkampanj och för att främja Sjöbo som den Gröna orten pågår arbete med att rusta upp och försköna området kring Möllers mosse. 10 Trafik för en attraktiv stad 35 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN Prestationstal Antal kvm asfalt Antal kvm grönytor inkl naturmark inom plan Energiförbrukning för gatubelysning i kWh Utfall 2014 831 425 Budget Delår Prognos 2015 31 aug 2015 827 133 831 425 837 769 1 300 214 1 300 214 1 300 214 1 301 600 1 373 049 1 400 000 748 648 1 400 000 Miljö- och hälsoskyddsverksamhet Intäkterna för miljö- och hälsoskyddsverksamheten beräknas bli lägre än budget på grund av att antalet ansökningar för enskilda avlopp förväntas bli färre än budget och att den ej debiterbara tillsynen ökar. Brott mot livsmedelslagen, slaktverksamhet, och komplexa ärenden gällande slamspridning på åkermark är typer av ärende som medför ej debiterbar tillsyn. Under sista perioden har också timdebiterbara tillsynen fått stå tillbaka med anledning av att personalomsättning och sommarens resurskrävande långa ärende gällande brand av avfallshög i Omma. För att på sikt få bättre kostnadstäckning har arbete med att implementera en ny taxa påbörjats. Detta är ett tidskrävande arbete och förslag till ny miljötaxa beräknas vara färdigställd i början av 2018. Antalet inkomna klagomål och inspektionsbesök följer budget medan ansöknings- och anmälningsärenden är lägre än budget. Prestationstal Antalet inspektionsbesök Antalet ansökningsoch anmälningsärenden Antalet klagomålsärenden Utfall 2014 Budget Delår Prognos 2015 2015 31 aug 792 660 433 660 216 240 142 210 127 140 104 140 Plan- och byggverksamhet Trenden, att antalet bygglovsärenden ökar i hela landet, håller i sig. För att öka stabiliteten i bygglovsverksamheten har en bygglovshandläggare anställts, samtidigt som en kommunantikvarie knutits till verksamheten. För att underlätta för medborgarna och minska administrationen finns möjlighet att söka bygglov via e-tjänst. Efterfrågan på detaljplaner och detaljplaneändringar ökade under våren parallellt med att arbetet med kommunens översiktsplan krävt relativt omfattande arbetsinsatser. Under 2015 förväntas 2-3 nya detaljplaner för bostäder och företagsutbyggnader kunna påbörjas och 1-2 avslutas. Ett större bygglov för lägenheter i kvarteret Viljan förväntas komma in under hösten och det beräknade resultatet för enheten ökar till 0,6 mnkr tack vare tillfälligt ramtillskott under 2015 med samma belopp. Prestationstal Utfall Budget Delår Prognos 2014 2015 31 aug 2015 Antal ansökningar 195 192 165 132 om bygglov Antal bygg150 143 90 129 anmälningar Antal klagomåls50 38 50 28 ärenden Antal ärenden som 1 200 inte är 1 188 2 200 avslutade/arkiverade Därav enbostadshus 31/8 2013 3 st, 2014 3 st, 2015 11 st Flerbostadshus/lgh 31/8 2013 0 st, 2014 0 st, 2015 3/46 st Övriga ärenden 31/8 2013 110 st, 2014 134 st, 2015 118 st Nybyggnadskartor 31/8 2015 27 st Räddningstjänst Utredningen angående ett eventuellt upplösande av SÖRF11 och medlemskommunernas inträde i Räddningstjänst syd är nu föremål för yttrande från Räddningstjänst syd. Frågan om var sotningsverksamheten skall ligga i framtiden har ännu inte hanterats och är beroende av beslutet om räddningsverksamhetens organisation. Finansiering Finansieringen beräknas totalt ge ett överskott med +11,6 mnkr. En stor del av överskottet beror på att AFA Försäkring har beslutat att återbetala inbetalda premier för de 11 Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund 36 BERÄTTELSER FRÅN VERKSAMHETEN kollektivavtalade sjukförsäkringarna till arbetsgivare. Återbetalningen beräknas till drygt 5,9 mnkr och avser år 2004. Vidare beräknas rutinen för personaomkostnaderna (PO) ge ett överskott med 0,5 mnkr gentemot budget. Överskottet är betydligt lägre än tidigare år eftersom regeringen lagt fram förslag om att från och med 1 augusti höja arbetsgivaravgiften för ungdomar och från och med 1 juli 2016 helt ta bort den reduktion i arbetsgivaravgifterna som finns. Det medför ökade kostnader för kommunen. Perioden 1 aug31 dec 2014 var kommunens reduktion i arbetsgivaravgifterna avseende ungdomar 2,5 mnkr. Som kompensation för höjningen erhåller kommunen ett statsbidrag om 1,4 mnkr. Stasbidraget redovisas bland generella statsbidrag och återfinns inte under finansieringen. Det kommunbidrag om 3,1 mnkr som står till kommunstyrelsens förfogande, beräknas användas under året. Dels har kommunstyrelsen i september fattat beslut om att använda 1,0 mnkr till projekt inom teknisk skattefinansierad verksamhet. Resterande 2,1 mnkr beräknas behöva användas för att täcka kostnader i samband med Åsumsbrons renovering, flytt av ledningsnät vid byggnation på Viljan samt för att täcka upp kostnader som uppstår vid gymnasieförbundets upplösning. Kostnaderna för kommunens pensioner som upparbetats före 1998 beräknas ge ett överskott om 4,5 mnkr beroende på lägre kostnad för indexeringen samt återbetalningar av tidigare inbetalda premier. Lokalbankens beräknas ge ett överskott om drygt 0,2 vilket beror på att lokalerna övertagits av andra verksamheter. I lokalbanken finns därefter inga lokaler. 37 BERÄTTELSER FRÅN KOMMUNENS BOLAG Verksamhet Pågående projekt är om- och tillbyggnad av Lövestad skola och nybyggnationen av idrottshallen och simanläggningen. Projekten följer tidplanerna. Bolaget har även erhållit bygglov för uppförande av 12 stycken lägenheter till ensamkommande flyktingungdomar. Andra pågående projekt är utarbetande av förslag gällande anpassning av kontoret på Ommavägen, familjecentral på Sandbäck och nytt kontor till gata/park. Bedömning av verksamheten Verksamheten har bedrivits i enlighet med det kommunala ändamålet. För den reguljära marknaden har inga hyreslägenheter byggts under perioden. Detta har skett i samförstånd med ägarna. De stora investeringarna har fått till effekt att målet att öka den justerade soliditeten ej uppnås, vilket godkänts av ägaren Uppföljning av mål enligt ägardirektiv INRIKTNINGSMÅL Bidra/medverka till att utveckla Sjöbo som en plats för tillväxt samt aktivt deltaga i samhällsutvecklingen. Tillhandahålla lokaler till näringslived med särskild inriktning mot nyetablerade företag. Bolaget ska vara pådrivande i utvecklingen av det långsiktiga hållbara samhället socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Bolagets ekonomiska utveckling. INDIKATOR 2014 2015 Erbjuda bostäder på varje serviceort och utveckla inflytande för de boende bl.a. som en del av målsättningen att skapa trygga och hållbara miljöer. Att inom ramen för en ansvarsfull ekonomi aktivt verka för nyproduktion av bostäder. Stödja kommunens ansvar för bostadsförsörjningen med inriktning att anordna bostäder till grupper med särskilda behov. Aktivt delta i arbetet med att utveckla kommunens lokalförsörjning och tillhandahålla kostnadseffektiva och ändamålsenliga lokaler med fastighetsrelaterade tjänster. Aktivt arbeta för att nyetablerade företag ska tillkomma som hyresgäster. Minskad energiförbrukning i fastigheterna. Systematiskt arbeta för att miljövänlig teknik och materiel ska användas samt miljövänlig teknisk försörjning. Garantera hyresrätten och utifrån bruksvärdesprincipen främja hyressättning med stabila och rimliga hyror i olika stads- och kommundelar. Bolagets avkastning på insatt kapital ska uppgå till minst 20 % mätt som resultat efter finansiella poster. Driftsnettot beräknat som andel av nettoomsättningen bör inte understiga 30 %. Den justerade soliditeten ska öka med 0,5 % per år att uppgå till det långsiktiga målet 15 %. Belåningsgraden för fastigheterna ska inte överstiga 85 %. 38 BERÄTTELSER FRÅN KOMMUNENS BOLAG Ekonomi Mnkr Delår 31 aug Budget Prognos Av2015 2015 vikelse Intäkter Kostnader Avskrivningar Res före fin poster 93,2 45,3 19,7 28,2 137,4 74,3 32,2 30,9 140,4 73,4 35,7 31,4 3,0 0,9 -3,5 0,5 Finans. intäkter Finans. kostnader 0,0 14,0 0,0 23,4 0,0 21,4 0,0 2,0 Resultat 14,2 7,5 10,0 2,5 Det prognostiserade resultatet är 2,5 mnkr högre än budget. Intäkterna har ökat beroende på nya lokalvårdsavtal samt en beräknad reavinst vid en fastighetsförsäljning. Kostnaderna har samtidigt minskat bl.a. på grund av den milda vintern. Även räntekostnaderna minskar i och med det låga ränteläget. Nedskrivningsbehovet är högre än budgeterar då några fastigheter har ett ökat renoveringsbehov och för lite intäkter. Utfall Budget Delår Prognos 2014 2015 31 aug 2015 Totalt antal varav uthyrda 536 534 548 546 536 535 536 535 Marknadsandel (%) 37,1 37,1 37,1 37,1 80 450 76 070 80 450 76 070 5,4 5,4 Prestationstal Lägenheter Övriga lokaler Totalt kvm 80 450 80 450 varav uthyrda kvm 75 050 75 450 Vakans % 6,7 6,2 Vakansgraden i lokalerna utvecklas i positiv riktning och målet att komma ner till 5 %, motsvarande 4 000 kvm, uppnås under 2016. Arbetet med att sänka vakansgraden i lokalerna är en fortsatt högt prioriterad fråga. Per siste augusti når bolaget inte upp till likviditetsreserven enligt de finansiella riktlinjerna. Det beror på den tunga investeringsperiod bolaget just nu befinner sig i. 39 BERÄTTELSER FRÅN KOMMUNENS BOLAG Verksamhet Leveranssäkerheten påverkades negativt under sommaren på grund av åskoväder men nätförlusterna håller sig på en förväntad nivå. Volymen beräknas uppgå till 128 GWh jämfört med budgeterade 132 GWh. Minskningen av volymen beror på den milda vintern i början av året. Bedömning av verksamheten Verksamheten har bedrivits i enlighet med det kommunala ändamålet. Uppföljning av mål enligt ägardirektiv INRIKTNINGSMÅL INDIKATOR Bidra/medverka till att utveckla Sjöbo som en plats för tillväxt med stort hänsynstagande till de fördelar som kan skapas för kommuninvånarna Bolaget ska vara pådrivande i utvecklingen av det långsiktiga hållbara samhället socialt, ekologiskt och ekonomiskt. 2014 2015 Nättariffernas nivå för typkunder ska ligga under genomsnittet i Sverige för jämförbara nät. Leveranssäkerhet ska öka. Antalet nedlagda tomrör för bredbandsutbyggnad ska årligen öka. Elförbrukningen vid bolagets laddstolpar för elbilar ska öka. Miljövänlig teknik och materiel med lång hållbarhet ska användas i utökad omfattning. Bolagets ekonomiska utveckling. Bolagets avkastning på insatt kapital ska uppgå till minst 15 % mätt som resultat efter finansiella poster. Bolaget ska ha en stark kapitalbas med en redovisad soliditet på 40 %. Bolaget ska kunna expandera med egna medel. Ekonomi Mnkr Intäkter Kostnader Avskrivningar Res före fin poster Delår 31 aug Budget Prognos Av2015 2015 vikelse 34,6 20,1 5,4 9,1 50,8 32,9 8,2 9,7 52,4 32,3 8,0 12,1 1,6 0,6 0,2 2,4 Finans. intäkter Finans. kostnader 0,0 0,9 0,0 1,5 0,0 1,5 0,0 0,0 Resultat 8,1 8,2 10,6 2,4 Resultatet förväntas bli 2,4 mnkr bättre än budget. Det beror till största delen på mer aktiverat arbete och lägre personalkostnader. Prestationstal Energiomsättning (GWH) - varav lokalt producerad (GWH) varav lokalt producerad (%) Nätförluster (%) Medelavbrottstider - aviserade (minuter) - oaviserade (minuter) Utfall Budget Delår Prognos 2014 2015 31 aug 2015 122 132 83 128 8,2 9,0 6,4 9,0 6,7 6,8 7,7 7,0 4,8 5,1 4,7 5,0 15 - 18 - 35 - 75 - 40 FINANSIELLA RAPPORTER RESULTATRÄKNING (mnkr) Kommunen Not Delår Delår Aug 2014 Aug 2015 Verksamhetens intäkter 1 Bokslut Budget Prognos 2014 2015 2015 115,5 127,8 177,3 175,0 195,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ‐632,7 ‐669,4 ‐990,2 ‐1 026,2 ‐1 040,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ‐13,3 ‐13,3 ‐19,7 ‐21,1 ‐20,1 ‐530,5 ‐554,9 ‐832,6 ‐872,3 ‐864,2 0,03791 442,9 124,1 8,0 ‐0,2 463,4 119,6 7,4 ‐0,4 660,6 186,0 10,1 ‐0,6 699,2 181,2 8,5 ‐0,3 695,5 179,8 8,9 ‐0,4 ‐3,70 ‐1,40 44,3 35,1 23,5 16,3 19,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 44,3 35,1 23,5 16,3 19,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 44,3 35,1 23,5 16,3 19,6 Medel till resultatutjämningsreserv Årets balanskravsresultat 0,0 44,3 0,0 35,1 ‐15,0 8,5 0,0 16,3 0,0 19,6 varav jämförelsestörande poster Verksamhetens kostnader 2 varav jämförelsestörande poster Avskrivningar 3 Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella stb o utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 4 5 6 7 Avstämning mot balanskravet Realisationsvinster Synnerliga skäl: Orealiserade förluster i värdepapper 41 FINANSIELLA RAPPORTER BALANSRÄKNING Kommunen (mnkr) Not Delår Delår Aug 2014 Aug 2015 Bokslut Prognos 2014 2015 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 8 0,0 278,0 1,3 286,1 1,1 282,9 1,6 330,4 Fastigheter och anläggningar 9 10 255,9 261,3 257,7 294,5 22,1 24,8 25,2 35,9 49,5 49,4 49,5 58,6 45,2 45,2 45,2 54,5 4,3 4,2 4,3 4,1 327,5 336,8 333,5 390,6 13 3,0 2,9 3,0 2,8 14 15 16 17 82,6 12,7 50,0 150,2 93,0 12,5 120,0 94,3 85,1 15,9 100,0 77,0 77,5 14,0 120,0 26,7 Summa omsättningstillgångar 295,5 319,8 278,0 238,2 SUMMA TILLGÅNGAR 626,0 659,5 614,5 631,6 Årets resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital 44,3 62,4 295,9 35,1 77,4 304,3 23,5 77,4 280,8 19,6 77,4 304,3 Summa Eget kapital 402,6 416,8 381,7 401,3 7,1 3,2 6,2 5,3 6,5 5,7 6,0 5,2 10,3 11,5 12,2 11,2 27,3 185,8 26,9 204,3 28,1 192,5 26,6 192,5 213,1 231,2 220,6 219,1 626,0 659,5 614,5 631,6 1,2 761,4 1,3 819,1 1,3 749,1 1,3 819,1 Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillg. Aktier och andelar Långfristig utlåning 11 12 Summa anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar Fordringar Exploateringsverksamhet Kortfristiga placeringar Kassa och bank EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget Kapital 18 Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande Andra avsättningar 19 20 21 Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 21 22 Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AV‐ SÄTTNING OCH SKULDER PANTER OCH ANSVARSFÖBINDELSER Pensionsförpliktelser Övriga borgensåtaganden 23 24 42 FINANSIELLA RAPPORTER KASSAFLÖDESANALYS (mnkr) Kommunen Not Delår Delår Aug 2014 Aug 2015 Bokslut Prognos 2014 2015 Den löpande verksamheten Årets resultat Just. för avskrivningar Just. för upplösn. bidrag till statl. infrastruktur Just. för upplösning av förutbetalda intäkter Just.för realisations‐ vinster(‐)/förluster(+) Just.för övriga ej likvidpåv. poster 3 13A 21A 25 26 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (‐)/minskning(+) kortfr. fordringar Ökning (‐)/minskning(+) kortfr. placeringar Ökning (‐)/minskning(+) exploatering Ökning (+)/minskning (‐) kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten 14A 16 15A 22A 44,3 13,3 0,1 ‐0,4 0,0 0,4 35,1 13,3 0,1 ‐0,9 0,0 0,1 23,5 19,7 0,1 ‐1,1 0,0 6,2 19,6 20,1 0,2 ‐1,2 0,0 0,3 57,7 47,7 48,4 39,0 ‐5,2 100,0 ‐1,0 ‐33,8 117,7 ‐7,9 ‐20,0 3,4 11,8 35,0 ‐7,7 50,0 ‐4,2 ‐27,1 59,4 7,6 ‐20,0 1,9 0,0 28,5 Investeringsverksamheten Invest. i immateriella anläggningstillg. 8 0,0 ‐0,4 ‐1,1 ‐0,8 Invest. i materiella anläggningstillg. Investeringsbidrag inkl anslutningsavg. Förs.materiella anläggningstillg. Invest. långfristiga fordringar Minskning långfristiga fordringar Invest. aktier och andelar Förs/minskn aktier och andelar Kassaflöde från investeringsverksamheten 27 21B 28 12A 12B 11A 11B ‐27,6 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ‐27,5 ‐16,3 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ‐16,0 ‐42,5 1,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ‐42,3 ‐67,3 0,7 0,0 0,0 0,0 ‐9,3 0,0 ‐76,7 Nyupptagna lån Minskning av långfristiga lån Ökning långfristiga fordringar Minskning långfristiga fordringar Minskning av avsättning p.g.a utbetalningar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 21C 21D 12C 12D 29 0,0 ‐90,0 0,0 53,8 ‐0,9 ‐37,1 0,0 ‐1,0 0,0 0,1 ‐0,8 ‐1,7 1,1 ‐90,8 0,0 53,8 ‐1,3 ‐37,2 0,0 ‐1,0 0,0 0,2 ‐1,3 ‐2,1 Beslut om bidrag till statlig infrastruktur 13B 0,0 0,0 0,0 0,0 53,1 17,3 ‐20,1 ‐50,3 97,1 150,2 77,0 94,3 97,1 77,0 77,0 26,7 53,1 17,3 ‐20,1 ‐50,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut 43 FINANSIELLA RAPPORTER NOTER TILL RESULTAT‐ OCH BALANSRÄKNING SAMT KASSAFLÖDESANALYS (mnkr) Not Verksamhetens intäkter Delår Delår aug 2014 aug 2015 Bokslut Budget Prognos 2014 2015 2015 1 Verksamhetens intäkter enl driftredov Avgår kapitalintäkt Avgår interna poster Summa verksamhetens intäkter 454,7 0,0 ‐339,2 487,7 0,0 ‐359,9 695,9 0,0 ‐518,6 711,6 ‐0,5 ‐536,1 738,6 0,0 ‐542,7 115,5 127,8 177,3 175,0 195,9 * = saknar uppgift. Specifikation verksamhetens intäkter 30,0 31,7 45,7 50,4 * Barnomsorgsavgifter Konsumtionsavgifter VA & avfall 7,0 6,8 10,3 10,5 * Äldreomsorgsavgifter 11,1 11,7 17,5 17,0 * 5,0 0,1 5,0 0,3 * Assistansersättning från Försäkringskassan 4,9 5,9 8,8 6,9 * Lokalhyror och arrenden Försäljning av varor och tjänster 12,9 13,5 18,9 18,6 * Internkommunal ersättning för gymnasieverksamhet 11,9 12,1 18,2 17,9 * 3,4 3,6 5,7 7,2 * 28,5 35,3 45,7 45,0 * 0,0 5,9 0,0 0,0 * Övrig försäljning av verksamhet Bidrag från staten och EU Återbetalda premier från AFA Försäkring Upplösning av pensionsskuld i och med försäkringslösning 0,0 0,0 0,0 0,0 * Reavinst vid försäljning av fastighet och inventarie Övriga intäkter 0,0 0,8 0,1 1,1 0,1 1,4 0,0 1,2 * * 115,5 127,8 177,3 175,0 * Återbetalda premier från AFA Försäkring Reavinst försäljning fastighet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Specifikation jämförelsestörande kostnader Pensionskostnad försäkringslösning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 971,8 ‐321,7 ‐17,4 1 029,4 ‐342,4 ‐17,6 1 508,8 ‐512,6 ‐6,0 1 591,5 ‐536,1 ‐29,2 1 609,5 ‐542,7 ‐26,8 632,7 669,4 990,2 1 026,2 1 040,0 237,8 73,1 12,6 25,7 55,1 40,1 20,8 10,2 17,4 6,4 28,0 64,6 7,6 7,5 12,3 13,4 632,6 257,0 79,6 16,7 25,5 62,1 40,2 15,9 9,6 18,8 5,5 30,7 66,1 6,6 9,5 9,7 15,9 669,4 369,8 114,6 20,6 43,3 85,9 61,9 29,0 15,3 28,6 9,6 45,2 97,5 12,0 11,9 19,1 25,9 990,2 383,7 125,3 28,9 43,5 100,5 60,1 24,9 13,3 29,3 9,7 40,2 102,0 9,0 15,3 19,0 21,5 1 026,2 * * * * * * * * * * * * * * * * * Summa Specifikation jämförelsestörande intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enl driftredov Avgår interna poster Avgår kapitalkostnad Summa verksamhetens kostnader Specifikation verksamhetens kostnader Löner till anställda Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensioner och liknande förpliktelser Material och förbrukningsinventarier Fristående förskolor / skolor / interkommunal ersättning Ersättning till Sydskånska Gymnasieförbundet / Gymnasievht Äldre‐ och handikappomsorg, entreprenad och köp av verksamhet Köp av individ‐ och familjeomsorgs tjänster Teknisk entreprenad Eletricitet och liknande kostnader Övrig entreprenad och köp av verksamhet Lokaler och markarrenden Försörjningsstöd Bidrag och transfereringar Transportkostnader Övrigt Summa 2 44 FINANSIELLA RAPPORTER NOT Delår aug 2014 Delår aug 2015 Bokslut Budget Prognos 2014 2015 2015 Leasingavgifter avseende operationell leasing Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande: * * * 3,4 2,9 0,0 4,7 3,6 0,0 6,3 8,3 * * * 1,4 0,0 1,4 2,1 ‐0,1 2,0 * * * 1,1 0,0 1,1 * * * * 1,3 0,1 0,0 1,4 0,9 1,1 0,0 2,0 * * * * 1,0 0,1 0,0 1,1 Avskrivningar bokfört värde Nedskrivningar 12,6 0,7 13,3 0,0 19,7 0,0 21,1 0,0 20,1 0,0 Summa avskrivningar 13,3 13,3 19,7 21,1 20,1 Preliminär skatteinbetalning Slutavräkning 2013 Slutavräkning 2014 Slutavräkning 2015 441,7 ‐0,7 1,9 0,0 463,6 0,0 ‐0,7 0,5 662,5 0,0 0,1 ‐2,0 697,7 0,0 0,0 1,5 695,5 0,0 ‐0,7 0,7 Summa skatteintäkter 442,9 463,4 660,6 699,2 695,5 Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsavgift/bidrag Utjämningsavgift LSS Kommunal fastighetsavgift 130,7 ‐27,6 4,1 ‐7,1 24,0 130,0 ‐28,5 1,0 ‐7,0 24,1 196,0 ‐41,3 6,2 ‐10,7 35,8 194,5 ‐42,2 3,6 ‐10,8 36,1 194,9 ‐42,7 2,6 ‐10,6 35,6 0,4 ‐0,5 ‐1,0 0,2 ‐0,5 Summa stb och utj bidrag 124,1 119,6 186,0 181,2 179,8 ‐1,4 3,3 1,5 4,1 0,0 3,0 0,2 ‐4,1 3,9 0,5 4,3 0,0 2,9 0,1 ‐4,3 3,4 1,8 6,0 0,0 4,6 0,3 ‐6,0 4,0 1,1 8,1 0,0 3,4 0,0 ‐8,1 3,9 0,5 6,8 0,0 4,5 0,0 ‐6,8 8,0 7,4 10,1 8,5 8,9 Räntor anläggningslån Ränta koncernkonto Övriga räntekostnader Ränta på pensionsavsättningar Bankkostnader 0,0 0,0 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 0,1 0,2 0,1 0,1 0,0 0,1 0,2 0,2 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,1 0,2 0,1 Summa finansiella kostnader 0,2 0,4 0,6 0,3 0,4 Inom 1 år Senare än 1 år men inom 5 år Senare än fem år Finansiella leasingavtal vars avtalstid överstiger 3 år Totala minimileaseavgifter Framtida finansiella kostnader Nuvärdet av minimileaseavgifter Nuvärdet av minimileaseavgifterna förfaller enligt följande: Inom 1 år Senare än 1 år men inom 5 år Senare än 5 år Avskrivningar Skatteintäkter Generellt stb och utj bidrag Finansiella intäkter 2,9 2,0 0,0 4,9 3 4 5 6 Utdelning aktier andelar Ränteintäkter Intern ränta Räntor reversfordran koncernföretag Borgensavgift Övriga finansiella intäkter Avgår intern ränta Summa finansiella intäkter Finansiella kostnader * * * 7 45 FINANSIELLA RAPPORTER NOT Immateriella anläggningstillgångar Delår Delår Bokslut Prognos aug 2014 aug 2015 2014 2015 8 Anskaffningsvärde årets början Ackumulerade avskrivningar årets början Årets investeringsutgifter Årets avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 1,1 0,0 0,4 ‐0,2 0,0 0,0 1,1 0,0 1,1 0,0 0,8 ‐0,3 Summa immateriella anläggningstillgångar 0,0 1,3 1,1 1,6 Anskaffningsvärde årets början Ackumulerade avskrivningar årets början Årets investeringsutgifter Överfört till exploatering Bokfört värde årets avyttringar Årets avskrivningar/nedskrivningar 322,7 ‐82,0 22,4 0,0 0,0 ‐7,2 349,5 ‐91,8 11,0 0,0 0,0 ‐7,4 322,7 ‐82,0 30,4 ‐3,6 0,0 ‐9,8 349,5 ‐91,8 46,8 0,0 0,0 ‐10,0 Summa fastigheter och anläggningar 255,9 261,3 257,7 294,5 Anskaffningsvärde (inkl byte av redovisningsprincip RKR 18) Ackumulerade avskrivningar 345,1 ‐89,2 360,5 ‐99,2 349,5 ‐91,8 396,3 ‐101,8 Summa utgående värde 255,9 261,3 257,7 294,5 Specifikation över avskrivningar Ackumulerade ingående avskrivningar ‐82,0 ‐91,8 ‐82,0 ‐91,8 0,0 ‐7,2 0,0 ‐7,4 0,0 ‐9,8 0,0 ‐10,0 ‐89,2 ‐99,2 ‐91,8 ‐101,8 Fastigheter och anläggningar 9 Specifikation över utgående värde Förändring utifrån försäljningar Årets avskrivningar/nedskrivningar Summa avskrivningar Specifikation över årets avyttringar Försäljningspris 0,0 0,0 0,0 0,0 Reavinst Reaförlust 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa bokfört värde årets avyttringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Allmän markreserv 51,2 48,3 48,3 48,3 Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet (va) Publika fastigheter 12,9 82,3 69,1 11,4 125,2 67,5 12,4 83,1 69,2 11,1 135,0 74,9 Fastigheter för annan verksamhet Pågående projekt 0,1 40,3 0,1 8,8 0,1 44,6 0,1 25,1 255,9 261,3 257,7 294,5 108,2 ‐85,2 5,2 ‐6,1 119,5 ‐94,3 5,3 ‐5,7 108,2 ‐85,2 11,3 ‐9,1 119,5 ‐94,3 20,5 ‐9,8 Summa maskiner och inventarier 22,1 24,8 25,2 35,9 Specifikation över maskiner och inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar 113,4 ‐91,3 124,8 ‐100,0 119,5 ‐94,3 140,0 ‐104,1 22,1 24,8 25,2 35,9 Ackumulerade ingående avskrivningar Årets avskrivningar/nedskrivningar ‐85,2 ‐6,1 ‐94,3 ‐5,7 ‐85,2 ‐9,1 ‐94,3 ‐9,8 Summa ackumulerade utgående avskrivningar ‐91,3 ‐100,0 ‐94,3 ‐104,1 Specifikation utgående värde per anläggningstyp Summa utgående värde per anläggningstyp Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde årets början Ackumulerade avskrivningar årets början Årets investeringsutgifter Årets avskrivningar Summa utgående värde 10 Specifikation över avskrivningar 46 FINANSIELLA RAPPORTER NOT Delår aug 2014 Delår aug 2015 Bokslut 2014 Prognos 2015 Specifikation över årets avyttringar Försäljningspris Reavinst 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa bokfört värde årets avyttringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Specifikation utgående värde per tillgångstyp Maskiner Inventarier 1,0 2,7 3,6 * 18,0 15,2 18,2 * Bilar och transportmedel 2,1 5,3 2,1 * Förbättringsutgifter på fastigheter ej ägda av kommunen Konst 0,3 0,7 0,8 0,8 0,5 0,8 * * 22,1 24,8 25,2 * 45,2 0,0 0,0 45,2 0,0 0,0 45,2 0,0 0,0 45,2 9,3 0,0 45,2 45,2 45,2 54,5 Sjöbo Elnät AB, 20 000 st (100%) 20,0 20,0 20,0 20,0 AB Sjöbohem, 22 400 st (100%) 22,4 22,4 22,4 22,4 Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund (SÖRF) 0,5 0,5 0,5 0,5 Kommunassurans 0,8 0,8 0,8 0,8 Kommuninvest* SYSAV 0,9 0,6 0,9 0,6 0,9 0,6 10,2 0,6 45,2 45,2 45,2 54,5 Summa utgående värde per tillgångstyp Aktier och andelar 11 Ingående värde Investering finansiella anläggningstillgångar Försäljning finansiella anläggningstillgångar 11A 11B Summa aktier och andelar Specifikation aktier och andelar Summa aktier och andelar * Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital. Kommuninvest ekonomisk förening har därefter beslutat om insatsemissioner om sammanlagt 6 387 tkr för Sjöbo kommun. Sjöbo kommuns totala andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgick 2015‐ 06‐30 till 7 287 tkr. Under hösten kommer kommunen betala in ytterligare 9,3 mnkr i insatskapital. Långfristig fordran 12 Ingående värde Minskning fordran Ökning fordran Summa långfristig fordran 58,1 ‐53,8 0,0 4,3 ‐0,1 0,0 58,1 ‐53,8 0,0 4,3 ‐0,2 0,0 4,3 4,2 4,3 4,1 Specifikation förändring Investeringar långfristig fordran investeringsverksamhet 12A 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning långfristig fordran investeringsverksamhet 12B 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning långfristig fordran finansieringsverksamhet Minskning långfristig fordran finansieringsverksamhet 12C 12D 0,0 ‐53,8 0,0 ‐0,1 0,0 ‐53,8 0,0 ‐0,2 ‐53,8 ‐0,1 ‐53,8 ‐0,2 Summa förändring 47 FINANSIELLA RAPPORTER NOT Delår aug 2014 Delår aug 2015 Bokslut 2014 Prognos 2015 Specifikation långfristig fordran Sydöstra Skånes räddningstjänstförbund Förlagslån Kommuninvest 0,8 3,5 0,7 3,5 0,8 3,5 0,6 3,5 Summa långfristig fordran 4,3 4,2 4,3 4,1 3,1 0,0 ‐0,1 3,0 0,0 ‐0,1 3,1 0,0 ‐0,1 3,0 0,0 ‐0,2 3,0 2,9 3,0 2,8 3,7 ‐0,7 3,7 ‐0,8 3,7 ‐0,7 3,7 ‐0,9 3,0 2,9 3,0 2,8 Bidrag till statlig infrastruktur 13 Ingående balans Årets beslut om bidrag till statlig infrastruktur Årets upplösning/värdeminskning av bidrag 13B 13A Summa bidrag till statlig infrastruktur Specifikation anskaffningsvärde Anskaffningsvärde Ackumulerad upplösning/värdeminskning Summa anskaffningsvärde Specifikation av bidrag Redovisat bidrag avser Gång‐ & cykelväg Sövde Blentarp. Kommunen finansierar halva kostnaden (3,7 Mkr av 7,4 Mkr). Upplösningen/värdeminskningen av tillgången sker med årliga belopp under 25 år. Upplösningen påbörjades 2010. Sjöbo kommun bygger vägen som vid färdigställande överförs till Trafikverket. Tills vägen är färdigställd har Sjöbo kommun en skuld till Trafikverket motsvarande vårt bidrag för vägen minskat med de utgifter/inkomster som kommunen har för färdigställandet. Skulden återfinns bland långfristiga skulder. Fordringar 14 Kundfordringar Diverse kortfristiga fordringar Förutbet kostn/upplup intäkt 5,9 30,6 46,1 3,8 36,2 53,0 4,9 38,8 41,4 5,7 33,8 38,0 Summa fordringar 82,6 93,0 85,1 77,5 77,4 5,2 85,1 7,9 77,4 7,7 85,1 ‐7,6 82,6 93,0 85,1 77,5 Bostäder Industri 11,9 0,8 11,9 0,6 13,1 2,8 12,5 1,5 Summa exploateringsverksamhet 12,7 12,5 15,9 14,0 11,7 1,0 15,9 ‐3,4 11,7 4,2 15,9 ‐1,9 12,7 12,5 15,9 14,0 150,0 ‐100,0 50,0 100,0 20,0 120,0 150,0 ‐50,0 100,0 100,0 20,0 120,0 50,0 50,0 120,0 120,0 100,0 100,0 120,0 120,0 Specifikation fordringar Fordringar Ingående värde Ökning(+)/minskning(‐) under året 14A Summa fordringar Exploateringsverksamhet 15 Specifikation exploateringsverksamhet Ingående värde Ökning(+)/minskning(‐) under året 15A Summa exploateringsverksamhet Kortfristiga placeringar 16 Ingående kortfristiga placeringar Förändring av kortfristiga placeringar Summa kortfristiga placeringar 16A Specifikation korta placeringar Räntebaserade placeringar Marknadsvärde totalt Under våren placerades 70 mnkr i bankdeposit med räntebindning och förfall i oktober 2015. I augusti placerades 50 mnkr med obundet förfall och ränta bestämd av kreditinstitutet. 48 FINANSIELLA RAPPORTER NOT Kassa och bank* Delår aug 2014 Delår aug 2015 Bokslut 2014 Prognos 2015 17 Ingående värde Årets förändring 97,1 53,1 77,0 17,3 97,1 ‐20,1 77,0 ‐50,3 150,2 94,3 77,0 26,7 Årets resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital 44,3 62,4 295,9 35,1 77,4 304,3 23,5 77,4 280,8 19,6 77,4 304,3 Summa 402,6 416,8 381,7 401,3 Summa kassa och bank *Icke utnyttjad checkkredit uppgår till 75 Mkr. Eget Kapital Specifikation resultatutjämningsreserv 18 18A Avsättning avseende resultaten 2010‐2012 43,8 43,8 43,8 43,8 Avsättning avseende resultatet 2013 18,6 18,6 18,6 18,6 Avsättning avseende resultatet 2014 0,0 15,0 15,0 15,0 62,4 77,4 77,4 77,4 7,2 ‐0,5 0,0 0,0 0,0 6,5 ‐0,4 0,0 0,1 ‐0,1 7,2 ‐0,8 0,0 0,0 0,0 6,5 ‐0,8 0,0 0,1 ‐0,1 Övrigt Visstidspension (förtroendevalda & fd) Ålderspension (förtroendevalda & fd) Arbetstagare som pensionerats 0,0 0,0 0,4 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,3 0,0 Summa avsättning för pensioner 7,1 6,2 6,5 6,0 Aktualiseringsgrad 98% 98% 98% 98% 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 0,0 1,0 0,0 1,0 0,0 1,0 0,0 ‐0,5 ‐0,4 ‐0,8 ‐0,8 0,4 0,1 0,1 0,3 Redovisat värde årets början Nya avsättningar Ianspråktagna avsättningar 3,6 0,0 ‐0,4 5,7 0,0 ‐0,4 3,6 2,6 ‐0,5 5,7 0,0 ‐0,5 Summa andra avsättningar 3,2 5,3 5,7 5,2 ‐0,4 ‐0,4 ‐0,5 ‐0,5 0,0 0,0 2,6 0,0 Skulder till kreditinstitut Skulder till övriga Långfristiga förutbetalda intäkter 0,0 3,5 23,8 0,1 2,7 24,1 1,1 2,7 24,3 0,1 2,7 23,8 Summa långfristiga skulder 27,3 26,9 28,1 26,6 Summa resultatutjämningsreserv Avsättning för pensioner 19 Ingående värde Pensionsutbetalningar Försäkring Ränte‐ och basbeloppsuppräkningar Förändring löneskatt Utgående kapital i överskottsfonden tkr Antal visstidsförordnanden Förtroendevalda Tjänstemän Specifikation över förändring Likvidpåverkande förändring Ej likvidpåverkande förändring Andra avsättningar 20 Specifikation över förändring Likvidpåverkande förändring Ej likvidpåverkande förändring Långfristiga skulder 21 49 FINANSIELLA RAPPORTER NOT Delår aug 2014 Delår aug 2015 Bokslut 2014 Prognos 2015 Specifikation över skuld till kreditinstitut Ingående värde Nyupptagna lån Minskning av långfristiga lån 21C 21D Summa skuld till kreditinstitut 90,0 1,1 90,0 1,1 0,0 ‐90,0 0,0 ‐1,0 1,1 ‐90,0 0,0 ‐1,0 0,0 0,1 1,1 0,1 Specifikation över skuld till övriga Ingående värde 3,5 2,7 3,5 2,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ‐0,8 0,0 0,0 3,5 2,7 2,7 2,7 24,1 24,3 24,1 24,3 0,1 ‐0,4 0,7 ‐0,9 1,3 ‐1,1 0,7 ‐1,2 23,8 24,1 24,3 23,8 ‐90,0 0,0 ‐90,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ‐1,0 0,0 0,0 0,0 ‐1,0 ‐90,0 ‐1,0 ‐90,0 ‐1,0 Nya anslutningsavgifter VA Nya investeringsbidrag 0,1 0,0 0,0 0,7 1,3 0,0 0,0 0,7 Summa ökning av långfristiga förutbetalda intäkter 0,1 0,7 1,3 0,7 Korta skulder kreditinstitut Leverantörsskulder Förutbet intäkt/upplup kostnad Diverse kortfristiga skulder 0,0 18,1 122,9 44,8 1,3 22,8 121,6 58,6 0,9 31,4 118,4 41,8 1,0 31,0 117,1 43,4 Summa 185,8 204,3 192,5 192,5 219,6 ‐33,8 192,5 11,8 219,6 ‐27,1 192,5 0,0 185,8 204,3 192,5 192,5 Nyupptagna lån Minskning av långfristiga lån 21C 21D Summa skuld till övriga Specifikation över långfristiga förubetalda intäkter Ingående värde Ökning av långfristiga förutbetalda intäkter Upplösning av långfristiga förutbetalda intäkter 21B 21A Summa långfristiga förutbetalda intäkter Specifikation över minskning av långfristiga lån Inlösta långfristiga lån Årets amorteringar Inlösen lån med löptid högst 1 år flyttade till kortfristig skuld Summa minskning långfristiga lån Specifikation över ökning av långfristiga förutbetalda intäkter Kortfristiga skulder KF 22 Specifikation kortfristiga skulder Ingående värde Ökning/minskning under året 22A Summa kortfristiga skulder Ansvarsförbindelse till pensioner* Ingående värde (inkl löneskatt) 23 1,2 1,3 1,2 1,3 Visstidspension (politiker) Bromsen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 Summa ansvarsförbindelser till pensioner 1,2 1,3 1,3 1,3 Aktualiseringsgrad 98% 98% 98% 98% 50 FINANSIELLA RAPPORTER Not Ansvars‐ och borgensförbindelser Delår aug 2014 Delår aug 2015 Bokslut 2014 Prognos 2015 24 Ingående värde Periodens förändringar 731,4 30,0 749,1 70,0 719,1 30,0 749,1 70,0 Summa ansvars‐ och borgensförbindelser 761,4 819,1 749,1 819,1 Kommunalt förlustansvar för egna hem 0,1 0,1 0,1 0,1 SYSAV, pensionsutfästelser 1,3 1,3 1,3 1,3 690,0 760,0 690,0 760,0 54,0 54,0 54,0 54,0 3,7 3,7 3,7 3,7 749,1 819,1 749,1 819,1 Specifikation utgående värde per motpart AB Sjöbohem Sjöbo Elnät AB SÖRF (2,6 mnkr är nyttjat för externt lån) Summa Sjöbo kommun har i maj 2007 ingått solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sveriges AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2015‐06‐30 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Sjöbo kommuns ansvar enligt ovan nämnda borgensförbindelse, kan noteras att per 2015‐06‐30 uppgick Kommuninvest i Sveriges AB:s totala förpliktelser till 335 266,3 mnkr och totala tillgångar till 324 392,7 mnkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 852,9 mnkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 825,6 mnkr. Justering för realisationsvinster/förluster 25 Realisationsvinst fastigheter och anläggningar Realisationsförlust fastigheter och anläggningar Realisationsvinst maskiner och inventarier Realisationsförlust finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa justering för realisationsvinster/förluster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,4 0,1 0,0 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 2,6 3,6 0,0 0,0 0,4 0,1 6,2 0,3 Investeringsutgift i fastigheter och anläggningar Investeringsutgift i maskiner och inventarier ‐22,4 ‐5,2 ‐11,0 ‐5,3 ‐30,4 ‐12,1 ‐46,8 ‐20,5 Summa investering i materiella anl.tillgångar ‐27,6 ‐16,3 ‐42,5 ‐67,3 Försäljningsvärde fastigheter och anläggningar Försäljningsvärde maskiner och inventarier 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa försäljning av materiella anl.tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning av avsättningar pensioner pga utbetalning Minskning av andra avsättningar pga utbetalning ‐0,5 ‐0,4 ‐0,4 ‐0,4 ‐0,8 ‐0,5 ‐0,8 ‐0,5 Summa minskning av avsättningar pga utbetalning ‐0,9 ‐0,8 ‐1,3 ‐1,3 Just. för övriga ej likvidpåv.poster Justering av ej likvidpåverkande förändring av pensionsavsättningar Justering av ej likvidpåverkande förändring av övriga avsättningar Omklassificering av mark till exploatering 26 Summa justering för övriga ej likvidpåv.poster Investering i materiella anl.tillgång. Försäljning av materiella anl.tillgång. Minskning av avsättningar pga utbetalning 27 28 29 51 FINANSIELLA RAPPORTER RESULTATRÄKNING (mnkr) Sammanställd redovisning Delår Delår Aug 2014 Aug 2015 Verksamhetens intäkter varav jämförelsestörande poster Verksamhetens kostnader varav jämförelsestörande poster Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 196,3 213,7 Bokslut Budget Prognos 2014 2015 2015 300,9 295,0 323,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 ‐652,9 ‐690,1 ‐1 029,4 ‐1 063,2 ‐1 081,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ‐35,4 ‐35,7 ‐52,3 ‐57,5 ‐59,8 ‐492,0 ‐512,1 ‐780,8 ‐825,7 ‐818,0 442,9 124,1 1,6 ‐13,0 463,4 119,6 0,5 ‐12,3 660,6 186,0 2,2 ‐19,1 699,2 181,2 1,1 ‐22,0 695,5 179,8 0,5 ‐18,9 63,6 59,1 48,9 33,8 38,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 63,6 59,1 48,9 33,8 38,9 ‐3,7 ‐1,4 ‐0,6 3,1 52 FINANSIELLA RAPPORTER BALANSRÄKNING Sammanställd redovisning (mnkr) Delår Delår Aug 2014 Aug 2015 Bokslut Prognos 2014 2015 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 0,0 1 074,5 1,3 1 167,2 1,1 1 107,9 1,6 1 276,3 Fastigheter och anläggningar 1 226,8 1 042,8 1 130,5 1 073,3 Maskiner och inventarier 31,7 36,7 34,6 49,5 Finansiella anläggningstillg. 15,3 13,0 18,8 22,3 Aktier och andelar 2,5 2,5 2,5 11,7 Långfristig utlåning 12,8 10,0 12,8 10,1 0,0 0,5 3,5 0,5 Summa anläggningstillgångar 1 089,8 1 181,5 1 127,8 1 300,2 Bidrag till statlig infrastruktur 3,0 2,9 3,0 2,8 Fordringar Exploateringsverksamhet Kortfristiga placeringar Kassa och bank 109,0 12,8 50,0 150,2 113,7 12,5 120,0 94,3 80,7 15,9 100,0 83,4 115,9 14,0 120,0 30,9 Summa omsättningstillgångar 322,0 340,5 280,0 280,8 1 414,8 1 524,9 1 410,8 1 583,8 Årets resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital 63,6 62,4 302,4 59,1 77,4 334,2 48,9 77,4 285,5 38,9 77,4 334,2 Summa Eget kapital 428,4 470,7 411,8 450,5 Avs för pensioner o liknande Andra avsättningar 11,5 18,4 10,2 21,3 10,8 21,7 10,3 21,2 Summa avsättningar 29,9 31,5 32,5 31,5 Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 771,3 185,2 843,5 179,2 772,1 194,4 843,2 258,6 Summa skulder 956,5 1 022,7 966,5 1 101,8 1 414,8 1 524,9 1 410,8 1 583,8 13,0 1,4 12,7 1,4 12,7 1,4 1,3 1,4 Uppskjuten skattefordran Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget Kapital Avsättningar Skulder SUMMA EGET KAPITAL, AV‐ SÄTTNING OCH SKULDER PANTER OCH ANSVARSFÖBINDELSER Pensionsförpliktelser Övriga borgensåtaganden 53 FINANSIELLA RAPPORTER INVESTERINGSREDOVISNING Särredovisning sker endast av fleråriga projekt. Övriga projekt ingår i respektive nämnds summor. Budget Utfall Avvikelse 2015 inkl Prognos 2015-08mot årets tilläggs2015 31 budget budget Kommunstyrelsen varav Kommunövergripande varav Turism- och fritidsverksamhet varav Kulturverksamhet 4,8 4,1 0,5 0,2 0,8 0,6 0,2 0,0 4,3 3,8 0,4 0,1 0,5 0,3 0,1 0,1 14,8 4,1 0,1 0,3 0,7 0,1 9,5 3,2 1,4 0,0 0,0 0,2 0,0 1,6 14,3 3,6 0,1 0,3 0,7 0,1 9,5 0,5 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Vård och omsorgsnämnd varav vht för personer med funktionsnedsättning varav Äldreomsorg 1,1 0,1 1,0 0,2 0,0 0,2 1,1 0,1 1,0 0,0 0,0 0,0 Samhällsbyggnadsnämnden varav Plan och byggverksamhet 0,1 0,1 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 Teknisk nämnd varav Teknisk verksamhet - skattefinansierad varav Teknisk verksamhet- avgiftsfinansierad 42,8 17,2 25,6 11,8 2,4 9,4 47,6 17,2 30,4 -4,8 0,0 -4,8 Totalt 63,6 16,0 67,4 -3,8 därav intäkter -17,5 -1,2 -3,0 -14,5 Familjenämnd varav För- och grundskoleverksamhet varav Individ- och familjeomsorg varav Turism- och fritidsverksamhet varav Kulturverksamhet varav Vuxenutb, flykting och arbetsmarknadsverksamhet varav Gymnasieverksamhet Fleråriga projekt Budget Total Utfall 2015 inkl projekt 2015-08tilläggsbudget 31 budget Totalt utfall t.o.m 2014 Prognos 2015 Prognos hela projektperioden Avvikelse mot årets budget Avvikelse totalt Tekniska nämnden Teknisk vht- avgiftsfinansierad Överföringsledning Blentarp-Sövde-Sjöbo Etapp I Överföringsledning Blentarp-Sövde-Sjöbo Etapp II Utbyggnad Sjöbo avloppsreningsverk, etapp I Utbyggnad Sjöbo avloppsreningsverk, etapp II Utbyggnad kommunalt VA Sjöbo sommarby Anslutningsavgifter VA Sjöbo sommarby 26,0 19,1 12,2 9,3 16,0 -15,0 0,0 12,9 0,0 0,0 16,0 -15,0 2,3 2,3 0,1 0,2 0,6 0,0 27,2 0,2 12,1 9,6 0,3 0,0 2,3 12,9 0,7 0,3 3,0 0,0 29,4 19,1 12,9 9,6 16,0 -15,0 -2,3 0,0 -0,7 -0,3 13,0 -15,0 -3,4 0,0 -0,7 -0,3 0,0 0,0 Totalt fleråriga projekt 67,6 13,9 5,5 49,4 19,2 72,0 -5,3 -4,4 54 FINANSIELLA RAPPORTER Exploateringsredovisning (tkr) Bostadsexploatering Område Start InInkoms Utgifter VärdeÅr gående ter förändring balans Utgående balans 31/8-15 Årets kostnader Antal tomter Grimstofta Varav: Grimstofta 2:97 Grimstofta 4:1 Etapp 2 Grimstofta 4:1 Etapp 3 Grimstofta 4:1 Etapp 4 Grimstofta 4:1 Etapp 5 Sjöbo väst Varav: Sjöbo Väst Etapp 1 och 2 Övriga: Viljan bostäder Avslutade områden Summa Bostadsexploatering 2 511,4 0 0 0 2 511,4 1 901,4 532,1 0,6 77,3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 901,4 532,1 0,6 77,3 996,5 0 0 0 996,5 0 946,1 16,8 16,8 16,8 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 946,1 16,8 16,8 16,8 8 315,5 -754,4 11,8 0 7 572,9 2006 8 315,5 -754,4 11,8 0 7 572,9 2011 1 240,4 -425,9 12,9 0 827,4 2006 2006 2005 2005 2005 2006 2009 2009 2009 13 063,8 -1 180,3 24,7 0 11 908,2 29,0 26,1 78,7 144,0 Ledi ga Sålda Blentarp Varav: Blentarp 67:2 Etapp 1 Blentarp 5:48 (Kagebjer) Blentarp 5:16 Etapp 2 Blentarp 5:16 Etapp 3:1 24 25 8 0 16 0 25 0 0 0 21 21 14 7 0 0 0 0 21 0 0 0 22 55 22 55 2 4 70 22 139 127 Industriexploatering Område Sjöbo Väst handelsområde Sandbäck 2:2; 4:8 (del av) Blentarp 50:4 (avstyckning) Sandbäck 7:19 norr Esplanaden Byggaren 5 och 6 mm Ängsbyn del av Sjöbo 6:119 Sandbäck 7:3 Företagspark Sandbäck 7:3 S Åsumsån (Ommadal) Lövestads skola Ö Färs Summa Industriexploatering TOTALT EXPLOATERING Start InInkoms Utgifter VärdeUtgående År gående ter förändring balans balans 31/8-15 2011 2005 2005 –2 314,5 -2 133,7 -70,7 0 800,3 0 39,9 0 0 0 0 0 –4 408,2 –70,7 800,3 Årets kostnader 2005 2008 2006 2005 –787,2 -92,6 144,8 796,5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 –787,2 –92,6 144,8 796,5 5,3 2010 2014 4 292,8 62,4 0 -131,8 0 0 0 0 4 292,8 -69,4 2 831,8 -2 265,5 39,9 0 606,3 5,3 15 895,6 -3 445,8 64,6 0 12 514,5 149,3 Kvarvarande mark att sälja (kvm) 41 868 0 13 092 13 116 0 10 395 350 000 70 000 0 498 471 55 FINANSIELLA RAPPORTER FINANSIELL RAPPORT, SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Borgensåtagande, KOMMUNEN Motpart AB Sjöbohem Sjöbo Elnät AB SÖRF (2,6 mkr utnyttjad) Summa Utlåning, KOMMUNEN Belopp i mnkr % av borgen 760,0 54,0 3,7 817,7 92,9% 6,6% 0,5% 100% Motpart Belopp i mnkr Kommuninvest SÖRF Summa % av utlåning 3,5 0,8 4,3 81,4% 18,6% 100,0% Placering överskottslikviditet, KOMMUNEN Motpart SPAB Sparbanken Skåne Nordea Summa Belopp i mnkr % av placering 50,0 41,7% 50,0 20,0 120,0 41,7% 16,7% 100% Kapital & ränteförfall Ränta ‐ <25 mnkr; 0,7% 25-50 mnkr; 0,3% 2015-10-23 0,2% 2015-10-21 0,5% Inlåning, SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Motpart Kommuninvest SEB Handelsbanken Sparbanken Skåne (checkkredit) Belopp i mnkr 584,0 170,0 60,0 % av lån 66% 19% 7% 75,0 889,0 8% 100% Derivat; Ej aktuellt RIKTLINJER FÖR RISKTAGANDE FÖLJS? Kommunen Finansieringsrisk Ränterisk Motpartsrisk Valutarisk Likviditetsrisk Operativa risker Sjöbohem Sjöbo Elnät 56 FINANSIELLA RAPPORTER Redovisningsprinciper Delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) vilket bland annat innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning som det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. Förändrade redovisningsprinciper Några förändringar av redovisningsprinciperna har inte gjorts under 2014 eller 2015. Avvikelse från god redovisningssed RKR:s rekommendation nr 18 följs inte när det gäller intäktsredovisningen av exploateringsverksamheten. En översyn av ansvar, styrning, budget och redovisning av exploateringsverksamheten pågår. I översynen kommer även gatukostnadsersättningar att inkluderas, eftersom det är en gränsdragningsfråga gentemot investeringsverksamheten. Något beslut i kommunfullmäktige om att ta ut en gatukostnadsersättning finns inte. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20 procent inflytande. Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår av organisationsbilden i förvaltningsberättelsen. Av gjorda bokslutsdispositioner redovisas 22 procent som uppskjuten skatt och resterande 78 procent förs till eget kapital. Koncernintern realisationsvinst som gjordes 2010 vid försäljning av fastigheter till AB Sjöbohem återförs årligen i proportion till gjorda avskrivningar i bolaget. Kommunens ”ägarandel” i Sydskånska gymnasieförbundet utgår från hur tillgångar och skulder kommer att fördelas vid upplösningen vilket framgår av förbundsordningens § 13. ”Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i Förbundets tillgångar och skulder i förhållande till vad varje Förbundsmedlem tillskjutit i medlemsbidrag och elevpeng till Förbundet fem år tillbaka i tiden.” Andelen är uträknad som kommunens andel av vad medlemskommunerna betalat i interkommunala ersättningar och medlemsavgifter 2011-2015. Kommunens del av gymnasieförbundet kan variera år från år utan att det sker någon ekonomisk reglering mellan medlemskommunerna. I den sammanställda redovisningen medför en förändring av ”ägarandel” att det ingående kapitalet inte överensstämmer med föregående års egna kapital. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen och/eller i kassaflödesrapporten. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 mnkr. Dessutom redovisas alltid kommunens realisationsvinster vid fastighets- och verksamhetsförsäljningar som jämförelsestörande. Intäkter Verksamhetsintäkter RKR:s rekommendation 18 ”Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar” tillämpas och innebär att statsbidrag till 57 FINANSIELLA RAPPORTER anläggningstillgångar och anslutningsavgifter periodiseras över respektive anläggningstillgångs nyttjandeperiod. Ackumulerat över- respektive underskott i VA- och renhållningsverksamheten klassificeras som kortfristig skuld/fordran. Avskrivningstider Följande avskrivningsperioder tillämpas: Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s augustiprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2 med undantaget att det justerats för ett statsbidrag gällande sänkningen av arbetsgivaravgifterna för unga med 1,4 mnkr som kommunen kommer att erhålla. Immateriell tillgång Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Övriga intäkter Investeringsbidrag tas upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Anslutningsavgifter har sedan tidigare redovisats enligt denna princip. Kostnader Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. Typ av tillgång Allmän markreserv Pågående projekt Maskiner Inventarier Bilar och transportmedel Förbättringsutgifter på fastigheter ej ägda av kommunen Konst Avskrivnings- Genomsnittlig period avskrivningsperiod Ingen avskrivning 3-5 år 5–33 år Ingen avskrivning 3,6 år 19,5 år 10–50 år 38,8 år 10–55 år Ingen avskrivn Ingen avskrivn 5–10 år 3-10 år 5-10 år 24,3 år Ingen avskrivning Ingen avskrivning 6,1 år 7,3 år 7,2 år 3-5 år 4,8 år Ingen avskrivning Ingen avskrivning En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgångstyp görs. Tillgångstypen skrivs sedan av på den närmast lägre avskrivningstiden. Kommunen kan bekosta förbättringsutgifter i annans fastighet förutsatt att kommunen hyr fastigheten. Om sådant arbete avser ny-, till- eller ombyggnation av värdehöjande slag ska avskrivning ske av nedlagda utgifter. Avskrivningstiden bestäms av investeringens nyttjandeperiod och hyresförhållandet. Det medför att avskrivningstiden inte kan vara längre än kontraktstiden på hyreskontraktet. Är fastigheten avsedd att nyttjas under kortare tid än tre år kostnadsförs förbättringsutgifterna direkt. 2 Avskrivningstiden – avskrivningar enligt plan – ska fastställas utifrån tillgångens nyttjandeperiod. Dessa har fastställts med utgångspunkt från RKR´s skrift om avskrivningar men med en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid. Omprövning av nyttjandeperioden sker om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt (till exempel verksamhetsförändringar, teknikskiften, organisationsförändringar). Under 2014 eller 2015 har det inte ändrats några avskrivningstider. 58 FINANSIELLA RAPPORTER Avskrivningsmetod I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, det vill säga lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Gränsdragning mellan kostnad och investering Det finns en investeringspolicy som bland annat berör gränsdragningen mellan kostnad och investering. För mindre investeringar har policyns gränsvärde tillämpats. Inköp av inventarier räknas som en investering om tillgångarna har en ekonomisk livslängd på minst tre år och en anskaffningsutgift som överstiger ett halvt prisbasbelopp exklusive moms, enligt RKR:s information ”Korttidsinventarier och inventarier av mindre värde”. Komponentavskrivning I RKR 11.4 uttrycks ett explicit krav på komponentavskrivning. Kommunen kommer under året att utreda vad det innebär för redovisningen och målet är att införa det inför budget 2017. Materiella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde RKR:s rekommendation 18 ”Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar” tillämpas avseende anslutningsavgifter, investeringsbidrag, renhållnings- och VAavgifter, försäljningar av fastigheter samt över- respektive underskott. Anslutningsavgifterna hanteras som en förutbetald intäkt. Huvudmetoden tillämpas, det vill säga inga lånekostnader ingår i anskaffningsvärdet. Leasing De finansiella leasingavtalen redovisas som anläggningstillgång i balansräkningen och förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som skuld. Skuld som ska betalas inom 1 år redovisas som kortfristig skuld annars redovisas den som långfristig. Bidrag till statlig infrastruktur Beslutade bidrag till statlig infrastruktur bokförs som en tillgång i balansräkningen. Upplösningen eller värdeminskningen av tillgången sker med årliga belopp. Tills projektet är färdigställt har Sjöbo kommun en skuld till motparten, motsvarande vårt bidrag för projektet minskat med de utgifter och inkomster som kommunen har för färdigställandet. Skulden återfinns bland långfristiga skulder. Avsättningar Framtida händelser som kan påverka förpliktelsens storlek ska återspeglas i avsättningens värde när det finns tillräckliga, objektiva omständigheter som talar för att de kommer att inträffa. Åtagandena är nuvärdesberäknade med motsvarande belopp som inflationsuppräkningen. Långfristiga skulder Anslutningsavgifter och investeringsbidrag bokförs som förutbetalda långfristiga skulder samtidigt som investeringsutgiften bokförs som en tillgång. I samma takt som tillgångens värde minskar, i form av avskrivningar i resultaträkningen, minskar även den förutbetalda intäkten genom att skulden minskar när delar av bidraget intäktsförs i resultaträkningen. Intäkten i form av anslutningsavgiften delas upp på lika många år som huvuddelen av kommunens investeringsutgifter för anslutningen. Skulden för förutbetalda VAanslutningsavgifter klassificeras som långfristiga skulder eftersom skulden löper på 30 år. Det beräknas motsvara genomsnittlig avskrivningstid på VAanslutningarna. Investeringsbidrag hanteras i enlighet med rekommendationen nr 18 från RKR, vilket innebär att bidraget initialt bokförs som en långfristig skuld, för att efterhand som investeringen genererar avskrivning föras in som intäkter i redovisningen. Det medför att investeringsintäkten tidsmässigt matchar de kostnader som investeringen generar. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Under avsättningar redovisas 59 FINANSIELLA RAPPORTER kompletterande ålderspension, särskild avtalspension före 65 år och efterlevandepension. Som kortfristig skuld finns redovisat de pensioner som intjänats av de anställda under perioden, men som betalas ut under kommande period. Beräkningen är gjord per 2015-08-31. De pensionsförpliktelser som har intjänats före 1998 och ännu inte lösts via försäkringen, redovisas som upplupen kostnad. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut, redovisas som ansvarsförbindelse. Beräkning av pensionsavsättning för politiker är utförd av KPA för 2014, enligt politikernas pensionsavtal med kommunen. Dock har omräkning skett för att bättre spegla hela åtagandet 2015-08-31, vilket innebär att åtagandet har intjänats till 100 procent efter tolv år. Kompletterande ålderspension, det vill säga förmånsbestämd pension för anställda som tjänar över 7,5 basbelopp, är försäkrad genom inbetalning av försäkringspremie löpande under året. Kommunen följer RKR:s yttrande med anledning av förändring av diskonteringsräntan i RIPS 07. 60 FINANSIELLA RAPPORTER ORDLISTA Anläggningstillgångar avser tillgång avsedd för stadigvarande innehav såsom fastigheter och inventarier. Avskrivning är en fördelning av kostnaden för en tillgång över nyttjandeperioden. Avsättning utgörs av de betalningsförpliktelser som är säkra eller sannolika till sin existens, men där det finns osäkerhet beträffande beloppets storlek eller tidpunkten för betalning. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen på balansdagen. Driftredovisning visar verksamheternas intäkter och kostnader inklusive interna poster. Eget kapital är skillnaden mellan samtliga bokförda tillgångar och skulder. Extraordinära intäkter och kostnader saknar tydligt samband med ordinarie verksamhet och förväntas inte inträffa ofta eller regelbundet samt uppgår till väsentligt belopp. Internränta är beräknad räntekostnad grundad på anläggningstillgångarnas bokförda värde. Jämförelsestörande poster anger händelser eller transaktioner som inte inträffar ofta eller regelbundet och uppgår till ett väsentligt belopp. Se även redovisningsprinciperna. Kassaflödesanalysen visar kassaflöden från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten- och finansieringsverksamheten som tillsammans utgör förändringen av likvida medel. Likvida medel är tillgångar som kan omsättas på kort sikt, till exempel kassaoch banktillgångar. Likviditet är betalningsberedskap på kort sikt. Långfristiga fordringar och skulder avser fordringar och skulder som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen. Omsättningstillgångar är tillgångar som beräknas innehas kortvarigt, till exempel kundfordringar. Resultaträkningen visar årets ekonomiska resultat och hur det har uppkommit. Resultatutjämningsreserv Kommunallagen medger möjlighet att reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan sedan användas i balanskravsutredningen för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Rörelsekapital anger den del av kapitalet som står till förfogande, det vill säga skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Skattekraft anger antal skattekronor per invånare. Skatteunderlag avser totala beskattningsbara inkomster. Uttrycks vanligen i skattekronor. Soliditet redovisar långsiktig betalningsförmåga, uttrycks vanligen som eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Årsarbetare innebär att de anställdas beräknade arbetstid har räknats om till heltidstjänster. Kommunbidrag är skattemedel som skjuts till för att finansiera en verksamhet. Kortfristiga fordringar och skulder avser fordringar och skulder som förfaller till betalning inom ett år efter balansdagen. 61 Sjöbo kommun 275 80 Sjöbo | Telefon 0416-270 00 | E-post: [email protected]
© Copyright 2025