Samrådshandling 2015-06-08
SAMRÅDSHANDLING 2015-06-08 Detaljplan för RISÄTTER KLIPPÅSEN 1:4 och 1:24, RISÄTTER 5:18-5:20, 21:1-21:13, 22:1-22:10, 23:1-23:2, 24:1-24:3, 25:1-25:6, 26:1-26:4, 27:1-27:7, 28:1-28:2, 28:4-28:12 och 29:1-29:2 samt delar av KLIPPÅSEN 1:1, RISÄTTER 5:1, 5:2 och 5:17 FORSHAGA KOMMUN VÄRMLANDS LÄN innehåll: behovsbedömning fastighetsförteckning planbeskrivning granskningsutlåtande (efter granskning) övriga handlingar: grundkarta plankarta med bestämmelser GODKÄND 20XX-XX-XX ANTAGEN 20XX-XX-XX LAGA KRAFT 20XX-XX-XX Detaljplan för RISÄTTER (Klippåsen 1:4 och 1:24, Risätter 5:18-5:20, 21:1-21:13, 22:1-22:10, 23:1-23:2, 24:1-24:3, 25:1-25:6, 26:1-26:4, 27:1-27:7, 28:1-28:2, 28:428:12 och 29:1-29:2 samt delar av Klippåsen 1:1, Risätter 5:1, 5:2 och 5:17) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR • • • • • • Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) Planbeskrivning Granskningsutlåtande (efter granskning) ALLMÄNT I behovsbedömningen tas ställning till om plangenomförandet kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ska en miljöbedömning göras. Det primära syftet med miljöbedömningen är att miljöhänsynen ska integreras i planeringen under hela processen så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömning är ett samlingsnamn för den arbetsprocess som behövs för att nå syftet och ska omfatta samråd, analyser och dokumentation. Dokumentationen görs i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Följande modell för behovsbedömning av planförslaget har tillämpats. I ett första skede avgörs, utifrån en särskilt framtagen checklista, om en miljöbedömning enligt 4 kap. 34 § plan- och bygglagen, 6 kap. 11 § miljöbalken eller 4 § förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar behöver göras. Görs bedömningen att någon miljöbedömning inte behöver göras kan det ändå finnas behov av undersökningar/utredningar som särskilt belyser någon eller några frågor. För upprättandet av en MKB eller för att göra undersökningar/utredningar kan extern experthjälp behöva anlitas. Bilaga 1 utgörs av checklistan med kommentarer för det aktuella projektet. Slutsatsen är att ett plangenomförande inte bedöms leda till någon sådan betydande miljöpåverkan som lagstiftningen avser. Någon miljöbedömning/MKB behöver därför inte göras. Däremot görs bedömningen att en trafikbullerutredning bör tas fram. Bilaga 2 utgörs av en trafikbullerutredning. Bilaga 3 utgörs av en barnchecklista. Forshaga kommun tillämpar checklistan vid alla beslut som kan beröra barns och ungdomars rättigheter. BILAGA 1 Detaljplan för RISÄTTER (Klippåsen 1:4 och 1:24, Risätter 5:18-5:20, 21:1-21:13, 22:1-22:10, 23:1-23:2, 24:1-24:3, 25:1-25:6, 26:1-26:4, 27:1-27:7, 28:1-28:2, 28:428:12 och 29:1-29:2 samt delar av Klippåsen 1:1, Risätter 5:1, 5:2 och 5:17) CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING PLANDATA Berörda fastigheter Klippåsen 1:4 och 1:24, Risätter 5:18-5:20, 21:1-21:13, 22:1-22:10, 23:123:2, 24:1-24:3, 25:1-25:6, 26:1-26:4, 27:1-27:7, 28:1-28:2, 28:4-28:12 och 29:1-29:2 samt delar av Klippåsen 1:1, Risätter 5:1, 5:2 och 5:17 Markägare Forshaga kommun, bostadsföretag samt ett stort antal enskilda fastighetsägare. Planens syfte Kommunen bedriver ett fortlöpande arbete där ambitionen är att fasa ut äldre detaljplaner som är svårtolkade eller som har förlorat sin aktualitet. Syftet med planläggningen är bland annat att anpassa planen till verkliga förhållanden så att remsor av parkmark, som redan i dag sköts och nyttjas av angränsande fastigheter, formellt överförs till kvartersmark. Vidare syftar planen till att införa skydds- och varsamhetsbestämmelser för den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen inom planområdet. Kommunfullmäktige har antagit ett kulturmiljövårdsprogram som ligger till grund för detta arbete. I övrigt kommer planen i allt väsentligt att bekräfta den pågående markanvändningen. REGLERINGAR OCH SKYDDSVÄRDEN Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av: 3-4 kap. grundläggande hushållningsbestämmelser och riksintressen JA ( ) NEJ (X) kommentar Planläggningen omfattas inte av något område av riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken. Planområdet ligger dock i anslutning till Klarälvens nedre lopp som är av riksintresse för naturvården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Klarälven mynnar ut i Vänern som bl.a. är av riksintresse för yrkesfisket enligt 3 kap. 5 § miljöbalken. Vidare gränsar planområdet till Bergslagsbanan som är av riksintresse för kommunikationsanläggningar enligt 3 kap. 8 § miljöbalken. Norr om planområdet ligger även två Natura 2000-områden, Pannkakan och Ådrans älvskogar, vilka är av riksintresse enligt 4 kap. 8 § miljöbalken. Ett plangenomförande bedöms dock inte påtagligt skada respektive på- 2 tagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av riksintressena. 5 kap. MB miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning JA ( ) NEJ (X) kommentar Planförslaget bekräftar endast den pågående markanvändningen. Ett plangenomförande bedöms inte komma att påverka förutsättningarna för att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer. 7 kap. MB skydd av områden JA ( ) kommentar Klarälven och Torptjärn omfattas i dag av det generella strandskyddet om 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Den östra och södra delen av planområdet ligger inom strandskyddat område. NEJ (X) Planen bekräftar i dessa avsnitt endast befintliga förhållanden varför ett plangenomförande inte bedöms påverka strandskyddets syften. 2-4 kap. KML fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen JA ( ) NEJ (X) kommentar Det finns, enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök, tre kända lämningar inom planområdet. Nedre Ullerud 114:1, 148:1 och 157:1. Två utgörs av gårdstomter och den tredje är en fyndplats. Samtliga klassas som övriga kulturhistoriska lämningar. Gårdstomterna är i dag bebyggda. Det finns inte några byggnadsminnen eller kyrkliga kulturminnen inom planområdet. Planen bekräftar endast den pågående markanvändningen, varför ett plangenomförande inte bedöms hota fornlämningarna. Nationella miljökvalitetsmål, regionala miljömål eller lokala miljömål JA ( ) NEJ (X) kommentar Ett plangenomförande bedöms inte komma att påverka förutsättningarna för att uppnå nationella miljökvalitetsmål eller regionala och lokala miljömål. 3 Internationella konventioner JA ( ) NEJ (X) kommentar ---- Högt naturvärde JA ( ) kommentar Det finns inga dokumenterade höga naturvärden inom planområdet. Däremot har de betade strandängarna kring Torptjärn, söder om planområdet, mycket höga naturvärden. Vidare tangerar planområdet delvis två skyddsvärda naturområden, Klarälvens nedre lopp och Torptjärn. NEJ (X) I och med att planen endast bekräftar redan pågående markanvändning bedöms naturvärdena inte påverkas i någon nämnvärd omfattning. Ekologiskt känsligt område JA ( ) NEJ (X) kommentar Inget känt sådant område berörs. MILJÖN Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av: Geologiska förhållanden JA ( ) NEJ (X) kommentar Enligt SGU:s översiktliga jordartskartor utgörs jorden i området av postglacial sand-grus. Planområdet ligger, enligt Statens geotekniska institut (SGI), inom inventerat område med risk för ras och skred. Inom hela planområdet finns, enligt inventeringen, risk för ras och skred. Den sydöstra delen av planområdet, området närmast Klarälven, ligger inom stabilitetszon ett medan den resterande delen av planområdet ligger inom stabilitetszon två. Inom stabilitetszon ett krävs normalt, vid byggnation och andra belastningar, att stabiliteten bedöms med hjälp av undersökningar och beräkningar. Inom stabilitetszon två är det normalt tillräckligt, vid byggnation och andra belastningar, med en erfarenhetsbaserad bedömning utförd av en geotekniker. I vissa fall kan beräkningar behöva utföras. Planen innebär inte att det etableras några ytterligare bostäder eller verksamheter utan den bekräftar i stort bara befintliga förhållanden. Markföroreningar JA ( ) NEJ (X) kommentar Det finns inga historiska eller andra belägg för att det skulle ha funnits verksamheter inom området som kunnat medföra föroreningar av marken. Luft eller klimat JA ( ) kommentar Planen innebär inte att det etableras några ytterligare bostäder eller verksamheter utan den bekräftar i stort bara befintliga förhållanden. NEJ (X) 4 Grund- eller ytvatten JA ( ) kommentar Området är anslutet till de kommunala ledningsnäten. Växt- eller djurliv JA ( ) kommentar Området är redan exploaterat och ianspråktaget. Bebyggelse JA ( ) kommentar Planen bekräftar i stort den pågående markanvändningen. Stads- eller landskapsbild JA ( ) kommentar ---- Miljöpåverkan från omgivningen JA ( ) kommentar NEJ (X) NEJ (X) NEJ (X) NEJ (X) NEJ (X) Det bedöms inte finnas någon miljöpåverkan från omgivningen som försvårar eller omöjliggör den planerande markanvändningen. Hänsyn kan dock behöva tas till närheten till järnvägen Bergslagsbanan nordöst om planområdet och Älvdalsvägen (länsväg 734) genom planområdet. Marknivåerna är sådana att risk för höga vattenstånd föreligger inom södra och sydöstra delen av planområdet. Hänsyn till detta ska tas i planen. HÄLSAN Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av: Buller eller vibrationer JA (X) NEJ ( ) kommentar Buller från järnvägstrafiken på Bergslagsbanan samt vägtrafiken på Älvdalsvägen (länsväg 734) bedöms kunna påverka planområdet i någon omfattning. Risken för bullerstörningar bör utredas. Vibrationer från väg- och järnvägstrafiken torde kunna påverka planområdet i någon omfattning. Ljus, skarpt sken eller skugga JA ( ) kommentar ---- NEJ (X) 5 Utsläpp av miljö- eller hälsofarliga ämnen JA ( ) NEJ (X) kommentar Ett plangenomförande bedöms inte innebära att utsläppen av miljö- eller hälsofarliga ämnen ökar i någon nämnvärd omfattning. Elektriska eller magnetiska fält JA ( ) kommentar Risken för s.k. elektromagnetisk strålning från järnvägens kontaktledningar kan behöva uppmärksammas i planeringen. Radon JA ( ) kommentar Det finns i dag ingen kunskap om markradonsituationen i området. Transporter eller hantering av farligt gods JA ( ) kommentar Planområdet ligger direkt söder om Bergslagsbanan. På järnvägen transporteras farligt gods i någon omfattning. NEJ (X) NEJ (X) NEJ (X) Riskerna kring transporter med farligt gods samt behovet av skyddsavstånd ska beaktas i planen. HUSHÅLLNINGEN MED MARK, VATTEN ELLER ANDRA RESURSER Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av: Avsevärd förändring av markeller vattenanvändningen JA ( ) NEJ (X) kommentar Planområdet är redan i dag exploaterat. Planen bekräftar i princip endast den pågående markanvändningen. Naturresurser JA ( ) kommentar ---- Kommunikationer JA ( ) kommentar Planområdet ligger väl till ur kommunikationssynpunkt. Rekreation JA ( ) kommentar Inget sådant område berörs. NEJ (X) NEJ (X) NEJ (X) 6 Naturmiljö JA ( ) NEJ (X) kommentar Se punkten ”Högt naturvärde” ovan. Kulturmiljö JA ( ) kommentar Såväl länsstyrelsen som kommunen har i sina kulturmiljöprogram uppmärksammat Risätter som en kulturhistoriskt värdefull miljö. Den södra delen av planområdet ingår i denna miljö. Även ett antal enskilda byggnader har uppmärksammats i kommunens kulturmiljöprogram som kulturhistoriskt värdefulla. NEJ (X) I planen bör det arbetas in ett långsiktigt skydd för den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. Energi JA ( ) kommentar ---- NEJ (X) SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER SAMT BEHOV AV UNDERSÖKNINGAR/UTREDNINGAR Ett plangenomförande bedöms inte medföra någon sådan betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten eller andra resurser som avses i 4 kap. 34 § plan- och bygglagen, 6 kap. 11 § miljöbalken eller 4 § förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att den behöver föregås av en miljöbedömning/MKB. Däremot görs bedömningen att det bör göras en trafikbullerutredning. Utredningen bör bifogas planen innan den går ut på samråd. Karlstad 2015-06-08 ……………………………………………………… Kristina Grape planförfattare BILAGA 2 PM02 Author Date Lars Lindström & Johanna Åström 2015-06-08 Phone Project ID +46 10 505 60 71 & +46 10 505 46 19 704807 KLARA arkitekter Östra Torggatan 10 652 24 KARLSTAD Mobile +46 70 184 57 71 & +46 70 661 50 21 E-mail [email protected] & [email protected] Risätter, Forshaga kommun Trafikbullerutredning Bakgrund Ny bebyggelse i form av bostäder i Risätter, Forshaga kommun. Området utsätts för buller från Bergslagsbanan samt väg 734. Denna rapport redovisar förutsättningar för ny bebyggelse med avseende på trafikbuller. Projektmål – buller För denna plan tillämpas förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida 1. 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad och 2. 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå1) vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. För bostäder om högst 35 kvm gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. Om den ljudnivå som anges ovan ändå överskrids bör 1. Minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och 2. Minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl 22:00 och 06:00 vid fasaden. Om den ljudnivå om 70 dBA maximal ljudnivå som anges i ovan1) ändå överskrids, bör nivån dock inte överskridas med mer än 10 dBA maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl 06:00 och 22:00. Trafikuppgifter Följande trafikuppgifter är erhållna från Trafikverket och har använts vid beräkningarna. Uppgifterna har räknats upp med 1,08 % per år fram till år 2030. Väg Väg 734 Fordon/dygn Tung trafik, % 2 010 8 Hastighet, km/tim 70 Följande trafikuppgifter för spårtrafiken är för prognosår 2030 och är erhållna från Trafikverket. Tågtyp Gods Tjänstetåg Antal, tåg/dygn Medellängd, m 15 5 380 200 Hastighet, km/tim 100 160 Sida 1 (2) PM02 Beräknade nivåer Trafikbullerberäkningarna är utförda enligt den Nordiska beräkningsmodellen för vägoch spårtrafik, Naturvårdsverkets rapport 4653 och 4935. Observera att ljudnivåer i ljudutbredningskartor påverkas av reflexer och därför ej representerar frifältsvärden i alla punkter. För jämförelse mot riktvärden vid fasad samt fasaddimensionering måste frifältsvärden tas fram. Maximal ljudnivå redovisad som ljudutbredning används för att bedöma ljudmiljön utomhus och för vägledning vid placering och utformning av uteplatser och eventuella bullerskydd för att innehålla riktvärden vid uteplats. Buller från trafik har beräknats för planområdet enligt ritningar nedan: 704807 Bilaga 1 704807 Bilaga 2 704807 Bilaga 3 Ekvivalent ljudnivå, 2 meter över mark Ekvivalent ljudnivå, 5 meter över mark Maximal ljudnivå, 2 meter över mark Den mest bullerutsatta delen av planområdet är mot järnvägen och då främst nordvästra delen som får mellan cirka 56-65 dBA ekvivalent och 80-90 dBA maximal ljudnivå. Resterande delar av planområdet norr om väg 734 får mellan cirka 50-60 dBA ekvivalent 70-85 maximal ljudnivå. Större delen av området söder om väg 734 får under 55 dBA ekvivalent ljudnivå. Kommentarer Planområdet är utsatt för höga bullernivåer från spårtrafik på Bergslagsbanan. Utan bullerskyddsåtgärder kan bostäder med 1-2 våningar byggas på större delen av området söder om väg 734 samt delar av området mellan Bergslagsbanan och väg 734. Spåret ligger i skärning förbi planområdet och högre nivåer förväntas därmed på eventuella högre våningsplan. Beräkningar av buller vid fasad för planerade bostäder bör utföras när placering och byggnadsutformning är känd. Bostäder med fler än 2 våningar bör utredas närmare. Nästan hela området beräknas få över 70 dBA maximal ljudnivå och placering av uteplatser måste detaljstuderas. Gällande ljudkrav inomhus kan innehållas med lämpligt val av yttervägg, fönster och uteluftdon. ÅF-Infrastructure AB Ljud & Vibrationer Stockholm/Örebro Granskad av Lars Lindström Johanna Åström Åsa Lindkvist Sida 2 (2) Ekvivalent ljudnivå för dygn i dBA 70 < 65 < 60 < 55 < 50 < <= 70 <= 65 <= 60 <= 55 <= 50 Skala 1:2500 0 12,5 25 REV ANT REVIDERINGEN AVSER ÅF INFRASTRUCTURE AB LJUD OCH VIBRATIONER 169 99 STOCKHOLM TEL: 010-505 00 00 FAX: 010-505 11 83 www.soundandvibration.se KONSTRUERAD AV Lars Lindström DATUM 2015-04-13 GRANSKAD AV SIGN DATUM Risätter, Forshaga kommun Trafikbullerutredning Ekvivalent ljudnivå från väg- och spårtrafik 2 m över mark Åsa Lindkvist ARBETSNUMMER 704807 RITNINGSNUMMER Bilaga 1 REG 50 75 100 m Ekvivalent ljudnivå för dygn i dBA 70 < 65 < 60 < 55 < 50 < <= 70 <= 65 <= 60 <= 55 <= 50 Skala 1:2500 0 12,5 25 REV ANT REVIDERINGEN AVSER ÅF INFRASTRUCTURE AB LJUD OCH VIBRATIONER 169 99 STOCKHOLM TEL: 010-505 00 00 FAX: 010-505 11 83 www.soundandvibration.se KONSTRUERAD AV Lars Lindström DATUM 2015-04-13 GRANSKAD AV SIGN DATUM Risätter, Forshaga kommun Trafikbullerutredning Ekvivalent ljudnivå från väg- och spårtrafik 5 m över mark Åsa Lindkvist ARBETSNUMMER 704807 RITNINGSNUMMER Bilaga 2 REG 50 75 100 m Maximal ljudnivå i dBA 85 < 80 < 75 < 70 < <= 85 <= 80 <= 75 <= 70 Skala 1:2500 0 12,5 25 REV ANT REVIDERINGEN AVSER ÅF INFRASTRUCTURE AB LJUD OCH VIBRATIONER 169 99 STOCKHOLM TEL: 010-505 00 00 FAX: 010-505 11 83 www.soundandvibration.se KONSTRUERAD AV Lars Lindström DATUM 2015-04-13 GRANSKAD AV SIGN DATUM Risätter, Forshaga kommun Trafikbullerutredning Maximal ljudnivå från väg- och spårtrafik 2 m över mark Åsa Lindkvist ARBETSNUMMER 704807 RITNINGSNUMMER Bilaga 3 REG 50 75 100 m BARNCHECKLISTA Miljö- och byggnämnden Sverige har tillsammans med 200 andra länder anslutit sig till FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnkonventionen slår fast att alla barn och ungdomar under 18 år har samma rättigheter, dvs rätt att leva och utvecklas, rätt att växa upp i trygghet och skyddas mot övergrepp samt rätt att respekteras för vad de tycker och tänker. Barnets bästa ska alltid komma i första hand. Barnchecklistan ska ingå i beslutsunderlaget vid alla ärenden där det är relevant att belysa barns och ungdomars rättigheter. Frågorna skall ställas innan beslut fattas. Om någon av frågorna 1-5 besvaras med ”Nej” bör en noggrann analys av konsekvenserna göras och möjliga alternativ utredas ytterligare. Ärende: Detaljplan för Risätter Handläggare: Kristina Grape, KLARA arkitekter Datum: 2015-06-08 Kommer ärendet att beröra barn och ungdomar nu eller i framtiden? Ja X Nej Motivering: Syftet med planläggningen är bland annat att anpassa planen till verkliga förhållanden så att remsor av parkmark, som redan i dag sköts och nyttjas av angränsande fastigheter, formellt överförs till kvartersmark. Vidare syftar planen till att införa skydds- och varsamhetsbestämmelser för den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen inom planområdet. Kommunfullmäktige har antagit ett kulturmiljövårdsprogram som ligger till grund för detta arbete. I övrigt kommer planen i allt väsentligt att bekräfta den pågående markanvändningen. Mot bakgrund av att planen reglerar markanvändningen inom planområdet bedöms ett plangenomförande beröra barn och ungdomar både nu och i framtiden. Om ni svarat ”ja” på frågan ovan fortsätt med övriga frågor på nästa sida. 1. Har barns och ungdomars bästa satts i främsta rummet? Ja X Nej Kommentarer: I den mån det är möjligt och befogat. Miljö- och byggförvaltningen för Forshaga och Munkfors Forshaga kommun, Box 93, 667 22 Forshaga, Besöksadress: Storgatan 52 E-post: [email protected], Hemsida: www.forshaga.se Telefon: 054-17 20 00, Fax: 054-87 34 61 2. Har barns och ungdomars behov och sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktats? Ja Nej X Kommentarer: I den mån det är möjligt och befogat. 3. Har barns och ungdomars rätt till god hälsa och utveckling beaktats? Ja X Nej Kommentarer: I den mån det är möjligt och befogat. 4. Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening? Ja X Nej Kommentarer: Alla bereds möjlighet att komma med synpunkter under planprocessen, även barn och ungdomar. Alla framförda synpunkter kan påverka planens utformning. 5. Har särskild hänsyn tagits till barn och ungdomar med funktionshinder och psykosociala svårigheter? Ja X Nej Kommentarer: I den mån det är möjligt och befogat. Miljö- och byggförvaltningen för Forshaga och Munkfors Forshaga kommun, Box 93, 667 22 Forshaga, Besöksadress: Storgatan 52 E-post: [email protected], Hemsida: www.forshaga.se Telefon: 054-17 20 00, Fax: 054-87 34 61 BILAGA 3 BARNCHECKLISTA Miljö- och byggnämnden Sverige har tillsammans med 200 andra länder anslutit sig till FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnkonventionen slår fast att alla barn och ungdomar under 18 år har samma rättigheter, dvs rätt att leva och utvecklas, rätt att växa upp i trygghet och skyddas mot övergrepp samt rätt att respekteras för vad de tycker och tänker. Barnets bästa ska alltid komma i första hand. Barnchecklistan ska ingå i beslutsunderlaget vid alla ärenden där det är relevant att belysa barns och ungdomars rättigheter. Frågorna skall ställas innan beslut fattas. Om någon av frågorna 1-5 besvaras med ”Nej” bör en noggrann analys av konsekvenserna göras och möjliga alternativ utredas ytterligare. Ärende: Detaljplan för Risätter Handläggare: Kristina Grape, KLARA arkitekter Datum: 2015-06-08 Kommer ärendet att beröra barn och ungdomar nu eller i framtiden? Ja Nej X Motivering: Syftet med planläggningen är bland annat att anpassa planen till verkliga förhållanden så att remsor av parkmark, som redan i dag sköts och nyttjas av angränsande fastigheter, formellt överförs till kvartersmark. Vidare syftar planen till att införa skydds- och varsamhetsbestämmelser för den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen inom planområdet. Kommunfullmäktige har antagit ett kulturmiljövårdsprogram som ligger till grund för detta arbete. I övrigt kommer planen i allt väsentligt att bekräfta den pågående markanvändningen. Mot bakgrund av att planen reglerar markanvändningen inom planområdet bedöms ett plangenomförande beröra barn och ungdomar både nu och i framtiden. Om ni svarat ”ja” på frågan ovan fortsätt med övriga frågor på nästa sida. 1. Har barns och ungdomars bästa satts i främsta rummet? Ja Nej X Kommentarer: I den mån det är möjligt och befogat. Miljö- och byggförvaltningen för Forshaga och Munkfors Forshaga kommun, Box 93, 667 22 Forshaga, Besöksadress: Storgatan 52 E-post: [email protected], Hemsida: www.forshaga.se Telefon: 054-17 20 00, Fax: 054-87 34 61 2. Har barns och ungdomars behov och sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktats? Ja Nej X Kommentarer: I den mån det är möjligt och befogat. 3. Har barns och ungdomars rätt till god hälsa och utveckling beaktats? Ja Nej X Kommentarer: I den mån det är möjligt och befogat. 4. Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening? Ja Nej X Kommentarer: Alla bereds möjlighet att komma med synpunkter under planprocessen, även barn och ungdomar. Alla framförda synpunkter kan påverka planens utformning. 5. Har särskild hänsyn tagits till barn och ungdomar med funktionshinder och psykosociala svårigheter? Ja Nej X Kommentarer: I den mån det är möjligt och befogat. Miljö- och byggförvaltningen för Forshaga och Munkfors Forshaga kommun, Box 93, 667 22 Forshaga, Besöksadress: Storgatan 52 E-post: [email protected], Hemsida: www.forshaga.se Telefon: 054-17 20 00, Fax: 054-87 34 61 Detaljplan för RISÄTTER (Klippåsen 1:4 och 1:24, Risätter 5:18-5:20, 21:1-21:13, 22:1-22:10, 23:1-23:2, 24:1-24:3, 25:1-25:6, 26:1-26:4, 27:1-27:7, 28:1-28:2, 28:428:12 och 29:1-29:2 samt delar av Klippåsen 1:1, Risätter 5:1, 5:2 och 5:17) FASTIGHETSFÖRTECKNING HANDLINGAR • • • • • • Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) Planbeskrivning Granskningsutlåtande (efter granskning) Fastighetsägarna enligt förteckningen nedan har bedömts ingå i samrådskretsen, avgränsning se kartbilaga. Detaljplan för RISÄTTER (Klippåsen 1:4 och 1:24, Risätter 5:18-5:20, 21:1-21:13, 22:1-22:10, 23:1-23:2, 24:1-24:3, 25:1-25:6, 26:1-26:4, 27:1-27:7, 28:1-28:2, 28:428:12 och 29:1-29:2 samt delar av Klippåsen 1:1, Risätter 5:1, 5:2 och 5:17) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR • • • • • • Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) Planbeskrivning Granskningsutlåtande (efter granskning) PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Kommunen bedriver ett fortlöpande arbete där ambitionen är att fasa ut äldre detaljplaner som är svårtolkade eller som har förlorat sin aktualitet. Syftet med den nu aktuella planläggningen är bland annat att anpassa planen till verkliga förhållanden så att remsor av parkmark, som redan i dag sköts och nyttjas av angränsande fastigheter, formellt överförs till kvartersmark. Vidare syftar planen till att införa skydds- och varsamhetsbestämmelser för den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen inom planområdet. Kommunfullmäktige har antagit ett kulturmiljövårdsprogram som ligger till grund för detta arbete. I övrigt kommer planen i allt väsentligt att bekräfta den pågående markanvändningen. För delar av planområdet föreslås att strandskyddet upphävs. Planen upprättas med standardförfarande enligt PBL 2010:900. AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN Markens lämplighet Enligt miljöbalkens 3 kap. 1 § ska mark- och vattenområden användas, för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Det aktuella området är sedan länge ett etablerat bostadsområde. Det ligger strategiskt till och har en väl fungerande infrastruktur. Planläggningen bedöms vara förenlig med intentionerna i 3 kap. 1 § miljöbalken. Värdefulla områden Enligt 3 kap. 2-5 §§ miljöbalken ska stora opåverkade områden, ekologiskt känsliga områden, åker och skog av nationell betydelse samt 2 fiskevatten skyddas mot påtaglig skada. Områden med värden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras natur- eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet ska, enligt 3 kap. 6 § miljöbalken, så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan medföra påtaglig skada. Behovet av grönområden i närheten av tätorter ska särskilt beaktas. Planläggningen tar inte i anspråk något sådant område som avses ovan. Området är redan i dag detaljplanelagt och ianspråktaget för bostadsändamål. Tillgången till grönområden är god inom närområdet. Riksintressen Enligt 3 kap. 5-8 §§ och 4 kap. miljöbalken kan områden av särskild betydelse ur ett nationellt perspektiv vara av riksintresse. Områden av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra, skada eller motverka dem. Staten kan ingripa mot exploateringsföretag eller andra ingrepp som påtagligt kan skada riksintressena. Planläggningen omfattas inte av något område av riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken. Planområdet ligger dock i anslutning till Klarälvens nedre lopp som är av riksintresse för naturvården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken, bl.a. som vandringsområde för klarälvslax och klarälvsöring. Klarälven mynnar ut i Vänern som bl.a. är av riksintresse för yrkesfisket enligt 3 kap. 5 § miljöbalken. Vidare gränsar planområdet till Bergslagsbanan som är av riksintresse för kommunikationsanläggningar enligt 3 kap. 8 § miljöbalken. Bergslagsbanan är av nationell betydelse och sträcker sig mellan Gävle och Kil/Frövi. Banan ingår i det utpekade strategiska godsnätet. Norr om planområdet ligger även två Natura 2000-områden, Pannkakan och Ådrans älvskogar, vilka är av riksintresse enligt 4 kap. 8 § miljöbalken. Syftet med båda Natura 2000-områdena är att bidra till att upprätthålla så kallad gynnsam bevarandestatus för naturtypen alluviala lövskogar. Planen bekräftar endast den redan pågående markanvändningen. Området ligger inom kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp vilket innebär att spill- och dagvatten omhändertas på ett betryggande sätt innan det når recipient. Ett plangenomförande bedöms inte heller på något annat sätt kunna komma att påverka möjligheten att upprätthålla 3 en gynnsam bevarandestatus inom Natura 2000-områdena. Vidare bedöms inte heller den föreslagna planläggningen påtagligt skada eller påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av övriga riksintressen. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som regleras med stöd av 5 kap. miljöbalken. I dag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, för olika föreningar i fisk- och musselvatten, omgivningsbuller samt för vattenförvaltningen. utomhusluft I dag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft vad gäller partiklar, kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly, bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. När det gäller utomhusluft brukar det vara minst skillnad mellan normer och uppmätta halter av luftföroreningar, i miljöer likt denna, för partiklar, bensen och kvävedioxid. Dimensionerande är oftast normerna för partiklar och bensen och i andra hand för kvävedioxid. I Forshaga kommun finns mätningar gjorda i Forshaga centrum vintern 2004/2005. Mätningarna visar att normerna för kvävedioxid, svaveldioxid och bensen klaras med god marginal. När det gäller partiklar visar mätresultaten att kommunen i enlighet med bestämmelserna i förordningen om miljökvalitetsnormer måste fortsätta att mäta partikelhalten i utomhusluft, dvs. den s.k. över utvärderingströskeln överskrids för många gånger per år. Av de faktorer som är lättast att påverka har trafikmängden störst betydelse. Den enskilt mest effektiva åtgärden för att reducera halten partiklar torde, enligt olika försök, vara att minska dubbdäcksanvändningen. Planen bekräftar endast den pågående markanvändningen och innebär därför inte att antalet bostäder kommer att öka i området och därmed troligtvis inte heller trafiken. Ett plangenomförande bedöms inte heller innebära några andra förändringar som medför ökade utsläpp till luften. fisk- och musselvatten Planområdet ligger i anslutning till Klarälven inom Göta älvs huvudavrinningsområde och avvattnas via Klarälven och Vänern. Såväl Klarälven som Vänern ingår i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas. De klassas som laxfiskvatten och då avser miljökvalitetsnormerna parametrarna temperatur, upplöst syre, pH-värde, uppslammade fasta substanser, syreförbrukning, nitriter, fenolföreningar, mineraloljebaserade kolväten, ammoniak, ammonium, restklor, zink och upplöst koppar. Området ligger inom kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp. Spill- och dagvatten omhändertas på ett betryggande sätt innan det når recipient. Ett plangenomförande bedöms därför inte medföra någon risk för att gällande miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten kommer att överskridas. omgivningsbuller Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller, så som de i dag är formulerade, gäller egentligen bara skyldigheten att kartlägga och upprätta åtgärdsprogram för kommuner med fler än 100 000 invånare. Planläggning kommer dock under alla omständigheter inte att försämra bullersituationen i området. 4 vattenförvaltning Inom ramen för det s.k. vattendirektivet behandlas alla yt- och grundvatten. Inom vattenförvaltningen har en klassning av alla vattens kemiska och ekologiska status gjorts, miljökvalitetsnormer har antagits. Inom det aktuella avsnittet uppnår Klarälven i dag s.k. måttlig ekologisk status, på grund av hydromorfologisk påverkan, och god kemisk status (exklusive kvicksilver). Området är anslutet till de kommunala ledningsnäten. Ett plangenomförande bedöms därför inte påverka möjligheterna att uppnå god kemisk och ekologisk status i vattnen. PLANDATA Läge Planområdet ligger i Risätter, ca två kilometer sydost om Deje centrum. Området är triangulärt och avgränsas i väster av Älvdalsvägen (länsväg 734) och ett befintligt bostadsområde, i norr av Bergslagsbanan och i öster av Klarälven. Areal Planområdets areal är ca 17,5 hektar. Markägoförhållanden Marken inom det berörda området ägs av Forshaga kommun, bostadsföretag samt av ett stort antal enskilda fastighetsägare. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Gällande översiktsplan, Översiktsplan 2010, antogs av kommunfullmäktige den 26 januari 2010. I översiktsplanen utgör planområdet en del av Deje tätort utan närmare precisering. Den aktuella planeringen får anses ha stöd i översiktsplanen. Detaljplaner, områdesbestämmelser, förordnanden m.m. detaljplaner Det aktuella området omfattas i dag av Förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplanen för Deje, del av Risätter, fastställd 1968-06-11. Planen gäller som detaljplan. Planen anger i huvudsak område för bostadsändamål för den ingående kvartersmarken. I väster, på andra sidan Älvdalsvägen (länsväg 734), gränsar det aktuella planområdet till Förslag till stadsplan, ändring av byggnadsplan till stadsplan, samt upphävande av byggnadsplan för stadsäga 621E m.fl. (Risättersområdet, Deje), fastställd 1979-04-12. Båda planernas genomförandetider är utgångna. 5 strandskydd För Klarälven och Torptjärn gäller det generella strandskyddet om 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Den östra och södra delen av planområdet ligger inom strandskyddat område. kulturmiljöprogram för Värmland Länsstyrelsen har i sitt Kulturmiljöprogram för Värmland från 1989 uppmärksammat Deje brukssamhälle som en kulturhistoriskt värdefull miljö, se beskrivning nedan. ”Deje är ett gott exempel på hur avgörande den industri- och kommunikationstekniska utvecklingen varit för orters tillkomst och expansion. I det agrara medeltida Värmland låg Nedre Ulleruds sockencentrum kring kyrkan men genom senare århundradens industrietableringar har tyngdpunkten i bebyggelsen kommit att förskjutas norrut. Den nuvarande vitputsade stenkyrkan byggdes av Christian Haller och stod färdig 1759. Interiört präglas den av Bror Almqvists renovering 1920 då bland annat takmålningarna av Yngve Lindström tillkom. Från den äldsta kyrkan på samma plats härstammar dopfunten från 1200talet. Vid Dejeforsarna växte en omfattande sågverksrörelse upp vid mitten av 1700-talet och hit förlades också 1800- och 1900-talens massaindustrier, pappersbruk och kraftstation. På östra älvstranden kring sågverk och herrgård byggdes de första arbetar- och tjänstemannabostäderna för sågverkets anställda men det var med sulfatfabriken 1906 och kraftpappersbruket 1913-14 som bebyggelsen förtätades. Nu tillkom bostadsområdena Lyckorna, Risätter och Vargån med faluröda träbyggnader för två eller fyra familjer uppförda i sekelskiftets panelarkitektur med inslag av 1910-talets nationalromantiska stildrag. I Deje möts Bergslagernas Järnväg och Nordmark-Klarälvens Järnvägar med gemensam järnvägsstation strax väster om fabriksbyggnaderna. Kring stationen samlades olika centrumfunktioner med affärer, kommunalkontor mm. AB Mölnbacka Trysil uppmuntrade tidigt byggandet av egnahem med bland annat lån och bidrag. Som årsringar växte villaområdena kring verksbyggnader och centrumområde. På skilda håll i Deje finns goda exempel på välbevarade och tidstypiska byggnader från olika epoker. Bland de bolagsuppförda husen märks 6 framför allt Risättersområdet med ett tiotal faluröda boningshus och ekonomibyggnader från 1910-talet. Vid Strandgatan återfinns en rad villor från 1930-talet som speglar de tidiga egnahemmen i 1920-talsklassicistiskt utförande. Till enskilda anläggningar av värde hör främst den vitpanelade herrgårdsbyggnaden från 1781, kyrkan, de två järnvägsbroarna över Klarälven liksom en hängbro från 1955. Det kulturhistoriska värdet ligger dels i helheten och samspelet mellan de olika bebyggelseområdena, dels i befintlig bebyggelses och broars utformning, utförande, materialval och färgsättning.” Hela planområdet utgör en del av denna miljö. kulturmiljövårdsprogram för Forshaga Även kommunen har i sitt Kulturmiljövårdsprogram för Forshaga kommun, antaget av kommunfullmäktige 2000-02-25, uppmärksammat Risätter som ett kulturhistoriskt värdefullt område, se beskrivning nedan. ”I Deje tätorts östligaste del ligger Risätter, ett område med arbetarbostäder byggda av AB Mölnbacka-Trysil. Området begränsas i nordost av älven och i nordväst av Tjusbolsvägen. Rakt igenom miljön går i dag riksväg 62 mot Karlstad. Risättersområdet tillkom omkring 1913 i samband med att kraftpappersbruket i Deje anlades. Området är mycket välplanerat med enhetliga bostadshus av några olika typer. Vanligast är den typ som har två våningar avsedda för fyra familjer. Samtliga arbetarbostäder är försedda med faluröd träpanel, vita snickeridetaljer och omfattningar samt tvåkupigt taktegel. Endast ett hus i områdets mitt är av äldre datum och är försett med röda betongtakpannor. På södra sidan av vägen ligger två mycket fina, lite avvikande, byggnader med småspröjsade fönster. Här finns dessutom tre tvåfamiljsbostäder av yngre datum som bygger vidare på de äldre husens tradition i form och material. Från början fanns det tio hus av den kvadratiska tvåvåningstypen, men av dem är nu två rivna och ett nedbrunnet. Mellan de väl tilltagna tomterna finns uthus, avträden samt nytillkomna garage. På platsen för de gamla svinhuslängorna ligger sedan 1925 ett vitmålat bostashus med mansardtak. Fram till 1966 inrymde det Konsum. Nedanför på sluttningen mot älven finns flera små förfallna stugor. De har enligt uppgift byggts av bruksarbetarna utan tillstånd. Skiftgången gjorde att de ville ha en plats där de ostört kunde sova. I Deje finns tre stora områden med bruksarbetarbostäder; Risätter, 7 Lyckorna och Vargån. Av dessa har Risätter bäst bevarat sin ursprungliga karaktär. Miljön representerar en mycket viktig del i Dejes 1900talshistoria. Det är viktigt att bebyggelsen i Risätter inte förvanskas genom ovarsam ombyggnad eller rivs.” Den södra delen av planområdet utgör detta område. Inom det ovan beskrivna området finns även elva enskilda byggnader som har uppmärksammats i kommunens kulturmiljövårdsprogram som kultur-historiskt värdefulla, se beskrivning nedan. Risätter 5:1 och 5:18 ”Området med arbetarbostäder är från omkring 1913 och innehåller tre olika bostadstyper: Fyrfamiljshuset i två våningar är uppfört med plankstomme och klätt med faluröd panel. Snickeridetaljerna är vita och på två av gavlarna finns verandor. Av de tio ursprungliga bostadshusen finns i dag sju kvar. Det finns även en byggnad av äldre datum i området. Den har en tillbyggnad på framsidan, är klädd med faluröd panel och på taket ligger betongpannor. Mellan boningshusen ligger uthuslängor som tidigare innehöll avträde och vedbod för varje hushåll. De är faluröda med liggande fasspontpanel och har tegeltak. Området är förtjänstfullt renoverat.” 8 Här finns också ett bostadshus för fyra familjer i en och en halv våningar, som är byggt med plankväggar. Fasaderna är klädda med faluröd panel. På det med tvåkupigt tegellagda taket finns det takkupor. Det finns två entréer försedda med skärmtak på varje långsida. naturvårdsprogram för Forshaga och Munkfors Kommunen har i sitt Naturvårdsprogram, antaget av kommunfullmäktige 2009, uppmärksammat de betade strandängarna kring Torptjärn, söder om planområdet. Enligt programmet är betade strandängar en naturtyp med mycket hög naturvärden. Detta bl.a. för att betade strandängar inhyser ett mycket rikt fågelliv och är en av de viktigaste häckningsplatserna för vadare. Kring Torptjärn har man bl.a. hittat ävjepilört som är rödlistad och grönskäran som är starkt hotad. naturinventering av Forshaga I inventeringsrapporten Naturinventering av Forshaga kommun, från sommaren 1988, har två skyddsvärda naturområden identifierats i närheten av planområdet, Klarälvens nedre lopp och Torptjärn. Båda dessa områden tangerar delvis planområdet. Klarälvens nedre lopp är ett skyddsvärt naturområde med högsta naturvärde. Objektet ingår i skyddskategori geovetenskap, hydrologi, botanik, zoologi, kultur- och odlingslandskap, friluftsliv samt landskapsestetik. Den berörda delen av Klarälven, Pannkakan, har nedanstående kortfattade beskrivning. ”Området utgör en del av en deltabildning där påbyggnaden delvis fortgår. Gråal av naturskogstyp präglar vegetationen. Sannolikt är det fråga om första generationens skogsbestånd. Gråalskogen uppvisar ovanligt grova dimensioner med ett stort antal träd som har mer än 50 cm diameter. Den stora tillgången på torrakor och lågor skapar ovanligt goda förutsättningar för en mängd organismer – hackspettar, mossor och vedsvampar bl.a. Lövskogen öster och väster om naturreservatet får i det avseendet ses som ett direkt komplement till detta, och är därmed av mycket högt skyddsvärde. Den omgivande våtmarken är en väl nyttjad rast- och häcklokal för sjöfågel. Norra delen av Prästgårdsön är sedan 1983 avsatt som naturreservat (122 ha) enligt 7 § NVL.” 9 Torptjärn är ett skyddsvärt naturområde med högt naturvärde, se kortfattad beskrivning nedan. Objektet ingår i skyddskategori botanik, kulturoch odlingslandskap samt landskapsestetik. ”Runt sjön Torptjärn finns gamla strandängar som alla tidigare har hävdats. I dag är det tre gårdar som fortfarande upprätthåller hävden genom bete. Det finns både torrängar och fuktängar. De senare är zonerade i olika fältflorabälten. Här återfinns arter som ältranunkel, kabbeleka, gökblomster och kråkklöver. De betade strandängarna utgör en naturtyp på tillbakagång och ligger mycket vackert i landskapet.” Behovsbedömning I samband med den nu aktuella planläggningen har en behovsbedömning gjorts. Detaljplanen bedöms inte kunna medföra någon sådan betydande miljöpåverkan som avses i 4 kap. 34 § plan- och bygglagen, 6 kap. 11 § miljöbalken eller 4 § i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att den behöver föregås av en miljöbedömning/MKB. Däremot görs bedömningen att en trafikbullerutredning bör tas fram. Kunskaperna från utredningen har inarbetats i planförslaget. FÖRUTSÄTTNINGAR / FÖRÄNDRINGAR Natur topografi Planområdets marknivåer varierar mellan + 53.5 meter och + 72.0 meter (RH 2000). 10 De högsta nivåerna finns i anslutning till Älvdalsvägen (länsväg 734) medan de lägsta finns i anslutning till Klarälven i öster. Ett plangenomförande innebär inga förändringar av marknivåerna bortsett från smärre justeringar som kan bli aktuella för att klara tillgänglighet eller motsvarande. vegetation Vegetationen inom planområdet utgörs främst av trädgårdsväxtlighet av traditionellt snitt. Inom planområdets södra del finns ett relativt stort antal större lövträd med stort miljöskapande värde. Området längs Bergslagsbanan och Klarälven utgörs av naturmark med bitvis tät lövvegetation. Ett plangenomförande medför inte direkt några förändringar av vegetationen inom planområdet. Planen bekräftar endast den redan pågående markanvändningen. biotopskydd Det finns en enkelsidig allé läng den södra sidan av Tjusbolsvägen samt en dubbelsidig allé mellan arbetarbostäderna. Alléer äger generellt biotopskydd enligt 7 kap. 11§ miljöbalken. Inom biotopskyddsområden får det inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Länsstyrelsen kan medge dispens om särskilda skäl föreligger. 11 För att skydda alléerna har det i planen införts en bestämmelse om att träden inte får fällas kombinerat med krav på marklov för eventuell trädfällning. geotekniska förhållanden Det har inte gjorts några specifika geotekniska undersökningar inom det aktuella området. Enligt SGU:s översiktliga jordartskartor utgörs jorden i området av postglacial sand-grus. Kunskaperna från de översiktliga jordartskartorna bedöms tillräckliga för planskedet. I samband med bygglovsansökningar när bebyggelsens exakta lägen och belastningar är kända kan krav komma att ställas på en objektsanpassad geoteknisk undersökning, se vidare under rubriken stabilitet. markradon Det har inte gjorts någon specifik markradonundersökning inom planområdet. Om området utgörs av ett högriskområde eller normalriskområde för markradon ska bebyggelsen normalt uppföras i radonsäkert respektive radonskyddande utförande. Om planområdet utgörs av ett lågriskområde för markradon kan bebyggelsen normalt uppföras i traditionellt utförande. Rekommenderat radonskydd för nybyggnad finns formulerat i Statens planverks Rapport 59:1982. Ansvaret för att bedöma den faktiska radonrisken på varje byggplats och att vidta erforderliga skyddsåtgärder åligger den som ska bygga. Detta kommer att bevakas i samband med bygglovsprövningar. stabilitet Planområdet ligger, enligt Statens geotekniska institut (SGI), inom inventerat område för ras och skred. Inom hela planområdet finns, enligt inventeringen, risk för ras och skred. Den sydöstra delen av planområdet, området närmast Klarälven, ligger inom stabilitetszon I medan den resterande delen av planområdet ligger inom stabilitetszon II. Inom stabilitetszon I krävs normalt, vid byggnation och andra belastningar, att stabiliteten bedöms med hjälp av undersökningar och beräkningar. Inom stabilitetszon II är det normalt tillräckligt, vid byggnation och andra belastningar, med en erfarenhetsbaserad bedömning utförd av en geotekniker. I vissa fall kan beräkningar behöva utföras. Kvartersmarken nordöst om Karlstadsvägen ligger inom stabilitetszon I. Här finns i dag tre befintliga bostadshus som även kommer att få byggrätt i den nya planen. Byggnaderna har stått platsen i ca hundra år och det finns inga indikationer på att marken skulle vara instabil. Vidare finns några restbyggnader närmare Klarälvens strand inom zon I. Dessa har ingen byggrätt i nu gällande plan och kommer inte heller att få det i den nya planen. Förutom eventuella stabilitetsproblem ligger de även inom översvämningshotade områden. I samband med bygglovsprövningar kommer krav på stabilitetsutredningar enligt SGI:s rekommendationer att ställas såvida det inte bedöms onödigt med hänsyn projektets omfattning eller andra omständigheter. 12 Då planen endast bekräftar redan pågående markanvändning och inte tillför några nya byggrätter görs bedömningen att några ytterligare åtgärder inte behöver vidtas i samband med den nu aktuella planläggningen. förorenad mark Området ligger strax öster om Deje Bruk och i anslutning till järnvägen. Det finns dock inga historiska eller andra belägg för att någon av dessa verksamheter skulle ha förorenat marken inom det nu aktuella området. Området har, innan det bebyggdes med bostadshus i början av 1900talet, utgjorts av åkermark och innan dess skog. Om det i samband med exploatering eller andra arbeten skulle påträffas markföroreningar eller misstänkta markföroreningar ska kontakt tas med tillsynsmyndigheten, dvs. miljö- och byggnämnden, för samråd om hur hantering av schaktmassor och sanering ska ske. höga vattenstånd Planområdet ligger i anslutning till Klarälven. Vattennivån i Klarälven varierar med vattenföring och avtappning. Delar av planområdet omfattas av risken för höga vattenstånd. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) nya översvämningskartering från 2013 ligger delar av planområdet lägre än beräknat högsta flöde. Det gäller en liten del i söder ner mot Torptjärn samt underlandet, nedanför älvslänten, i anslutning till älven. Enligt karteringen ligger nivån på +55,65-55,79 meter (RH 2000) vid ett 100-årsflöde, på +55,88-56,04 meter (RH 2000) vid ett 200-årsflöde samt på +57,5-57,63 meter (RH 2000) vid ett beräknat högsta flöde. Sannolikheten för att ett 100-årsflöde ska inträffa under 100 år är 63 %, medan det är 63 % sannolikhet att ett 200-årsflöde ska inträffa under 200 år och 9,5 % att ett beräknat högsta flöde (10 000-årsflöde) ska inträffa under 1000 år. I rapporten Översvämningsrisker i fysisk planering, rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse, framtagen av länsstyrelserna i Mellansverige, anges rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse. Rekommendationerna utgår från 100-årsflöde och beräknat högsta flöde. I områden som hotas av ett 100-årsflöde bör det, enligt rekommendationerna, inte tillkomma någon bebyggelse alls, med undantag för enkla byggnader som garage och uthus. 13 I områden som hotas av ett beräknat högsta flöde kan, enligt rekommendationerna, samhällsfunktioner av mindre vikt lokaliseras. Exempel på detta är byggnader av lägre värde, byggnader av mer robust konstruktion, vägar med förbifartsmöjligheter, enstaka villor, fritidshus samt mindre industrier med obetydlig eller liten miljöpåverkan. Enligt rekommendationerna bör riskobjekt och samhällsfunktioner av betydande vikt endast lokaliseras i områden som inte hotas av ett 100årsflöde eller beräknat högsta flöde. Detta kan vara offentliga byggnader, t.ex. sjukhus, vårdhem, skolor, infrastruktur av stor betydelse såsom riksvägar och andra vägar utan reella förbifartsmöjligheter, järnväg, VA/avfallsanläggningar, el- och teleanläggningar samt industrier med stor miljöpåverkan eller andra industriområden. Även sammanhållen bostadsbebyggelse bör placeras ovanför nivån för högsta dimensionerande flöde. Vid avsteg från rekommendationerna bör en riskanalys genomföras och åtgärder vidtas så att konsekvenserna vid höga flöden kan begränsas. I rapporten Stigande vatten, en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden, framtagen av länsstyrelserna i Värmlands och Västra Götalands län, anges rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse. I ett markanvändningsdiagram, som utgår från fyra översvämningszoner, anges vilka markanvändningar som är lämpliga i olika översvämningszoner samt om det krävs åtgärder där översvämning kan inträffa. I zon 1, som ligger över beräknat högsta flöde, finns ingen risk för översvämning. Zon 2 ligger inom beräknat högsta flöde, medan zon 3 ligger inom 200-årsflöde och zon 4 inom 100-årsflöde. I diagrammet anges bl.a. att markanvändning för enklare byggnader såsom uthus, förråd och garage kan lokaliseras till zon 1-3, medan åtgärder krävs vid lokalisering i zon 4. Vidare anges bl.a. att markanvändning för helårsboende kan lokaliseras i zon 1, men att åtgärder krävs vid lokalisering i zon 2 och bör undvikas helt i zon 3-4. Utöver diagrammet kan lokala förutsättningar behöva analyseras ytterligare och komplettera riskbedömningen för att man ska få en mer detaljerad bild av ett specifikt planområde och vad som är lämplig markanvändning. 14 All kvartersmark inom planområdet, förutom delar av fyra fastigheter nordöst om Karlstadsvägen och del av en fastighet omedelbart söder om Älvdalsvägen, ligger inom zon 1, dvs. över beräknat hösta flöde. Planen är så utformad att den kvartersmark som ligger inom zon 2 enligt översvämningskarteringen endast får bebyggas med enkla byggnader såsom garage och uthus och den kvartersmark som ligger inom zon 3 eller lägre får inte bebyggas alls. Inom planområdet finns ett antal enklare byggnader som ligger översvämningsutsatta och på parkmark enligt nu gällande detaljplan. Dessa ges inte heller någon byggrätt i planen. Alla gator inom planområdet, förutom den södra delen av Karlstadsvägen respektive Torptjärnsvägen, ligger med god marginal över höjdnivån för beräknat högsta flöde. Karlstadsvägen och Torptjärnsvägen klarar dock i sina lägsta partier 200-årsflödet. I och med att planen endast bekräftar redan pågående markanvändning bedöms det inte vara samhällsekonomiskt rimligt att höja marknivån för de södra delarna av dessa gator. Mot bakgrund av detta och omständigheterna i övrigt görs bedömningen att någon ytterligare hänsyn inte behöver tas till riskerna kring höga vattenstånd. fornlämningar Det finns, enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök, tre kända fornlämningar inom planområdet. Nedre Ullerud 114:1 utgörs av en bebyggd gårdstomt ca 20 gånger 20 meter från ca 1050-1520 e.Kr. Nedre Ullerud 148:1 utgörs av en bebyggd gårdstomt ca 130 gånger 100 meter från ca 1520 e.Kr. Nedre Ullerud 157:1 utgörs av en fyndplats med lösfynd av en skafthålsyxa i grönsten (grågul). Yxan är funnen på Karlstadsvägen och är från ca 1800-500 f.Kr. Samtliga fornlämningar klassas som övriga kulturhistoriska lämningar. Planen bekräftar endast den pågående markanvändningen, varför ett plangenomförande inte bedöms hota fornlämningarna. Alla fornlämningar, såväl kända som okända, är skyddade enligt kulturmiljölagen. Skulle det i samband med exploatering eller andra arbeten påträffas fornlämningar eller misstänkta fornlämningar ska kontakt tas med tillsynsmyndigheten, dvs. länsstyrelsen. 15 inom planområdet Inom planområdet finns ett antal en- och flerbostadshus med tillhörande komplementbyggnader samt en hantverksverksamhet. I anslutning till älven finns mer fritt tillkomna fritidshus av enklare snitt utan stöd i gällande detaljplan. I anslutning till älven finns också en äldre bandybana med tillhörande omklädningsbyggnad. Banan ger intrycket av att vara övergiven. Planområdet utgörs i övrigt av naturmark. Den nya planen bekräftar den redan pågående markanvändningen. Med bostadsändamål menas att boendet ska vara verksamhetens huvudsyfte och dessutom ha varaktig karaktär. Dit hör även bostadskomplement av olika slag såsom tvättstugor, garage/parkering, förråd och liknande. I begreppet ingår även kategoribostäder av olika slag så som gruppbostäder, träningsbostäder och liknande, även om boendet kräver ständig tillsyn av personal. Upplåtelseform och boendeform har ingen betydelse i sammanhanget. Vid annan verksamhet i en bostadslägenhet gäller att huvudsyftet alltid ska vara boendet. Enstaka arbetsrum i en stor bostad ska kunna accepteras. Med hantverksverksamhet menas här sådan småskalig verksamhet som inte är störande för omgivningen. Vidare inräknas de kontor, personalutrymmen etc. som behövs för verksamheten. Även mindre butiker med koppling till hantverksverksamheten ska kunna inrymmas i användningsbestämmelsen. Generellt gäller att verksamheterna så lång möjligt ska anpassas till ett uthålligt system som ger så liten påverkan på människor och miljö som möjligt. Bebyggelse utom planområdet Bostadsbebyggelsen i Tjusbol, närmast sydväst om planområdet, utgörs i huvudsak av friliggande enbostadshus. Några är uppförda i grupp på senare tid medan andra är betydligt äldre. 16 Den gamla skolan i området är ombyggd till flerbostadshus. tillgänglighet Bostäder och tillhörande tomter ska i princip utformas så att det medger tillgänglighet för personer med funktionshinder. Om det är befogat med hänsyn till terrängen behöver inte kravet på tillgänglighet till byggnaden uppfyllas när det gäller en- och tvåbostadshus. Arbetslokaler eller lokaler till vilka allmänheten har tillträde samt tillhörande tomter ska vara utformade på sådant sätt att de kan användas av personer med funktionsnedsättning. Bestämmelserna gäller inte de arbetslokaler där det är obefogat med hänsyn till arten av den verksamhet för vilken lokalerna är avsedda. Service samhällelig Närmaste förskola är Solåker som ligger ca en kilometer väster om planområdet. Närmaste skola är Dejeskolan, ca tre kilometer norr om planområdet, med verksamhet för år F-9. Flera gymnasieutbildningar med inriktning på sport och fritid finns inom ramen för ForshagaAkademins verksamhet. Gymnasieutbildningar i övrigt finns i huvudsak i Karlstad. 17 Vårdcentral finns i Forshaga tätort och närmaste sjukhus finns i Karlstad. Avståndet till Forshaga är ca en mil och till Karlstad tre mil. Ett plangenomförande bedöms inte ställa krav på ytterligare samhällsservice. kommersiell Närmaste livsmedelsbutik och annan kommersiell service finns i Deje centrum. Ett plangenomförande bedöms inte påverka förutsättningarna för den kommersiella servicen. Friytor rekreation Stora delar av planområdet är i dag redan exploaterat och ianspråktaget för bostadsändamål. Mot Klarälven i öster finns en del skogsmark och öppen mark. Denna bedöms ha ett visst värde som rekreationsyta. I centrala Deje finns bl.a. idrottsplaner, sporthall och simhall. Vidare finns bl.a. golfbana, slalombacke och skidspår vid Dömle. Planen bekräftar redan pågående markanvändning. Vid ett plangenomförande kommer därför inga förändringar att ske. lek Det finns i dag en anlagd och allmänt tillgänglig lekplats inom planområdet, invid de tre flerbostadshusen som är uppförda i planområdets centrala del. Inga förändringar kommer att ske vid ett plangenomförande. naturmiljö En relativt stor del av planområdet är avsatt för naturmark. Det gäller det underland som utbreder sig i anslutning till Klarälven. Området riskerar att svämmas över vid höga vattenstånd. Med naturmark menas områden som i mindre omfattning kan inrymma parkanläggningar av olika slag, motionsslingor etc. men förutsätter inte detta och inte heller annan skötsel än viss städning. Gång- och cykelvägar får anordnas dock inryms bil- och busstrafik endast i den utsträckning som behövs för att nå en viss anläggning inom området. Ett plangenomförande innebär att remsor av parkmark längs gatorna inom planområdet, som redan i dag sköts och nyttjas av angränsande fastigheter, formellt överförs till kvartersmark. I övrigt innebär ett plan- 18 genomförande inga förändringar avseende naturmiljön. strandskydd För Klarälven och Torptjärn gäller det generella strandskyddet om 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Den östra och södra delen av planområdet ligger inom strandskyddat område. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden samt bevarandet av goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. I detaljplanen föreslås att strandskyddet upphävs för den berörda kvartersmarken. Strandskyddet för allmän platsmark föreslås kvarstå i full utsträckning. Att upphäva strandskyddet genom bestämmelser i detaljplanen förutsätter att det finns särskilda skäl enligt 7 kap. 18c-d §§ i miljöbalken. Vid prövning av upphävande av strandskyddet för ett visst område får man endast beakta något eller några av de sju skäl som anges nedan: 1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, 2. genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen, 3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, 4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området, 5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, 6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse, eller 7. är utpekat som s.k. LIS-område, dvs. område för landsbygdsutveckling i strandnära läge. En förutsättning för upphävandet av strandskyddet är, förutom att särskilt skäl föreligger, att djur- och växtlivet inte påverkas på ett oacceptabelt sätt och att allmänhetens tillgång till strandområden inte försämras. En annan förutsättning är att intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset. 19 I det nu aktuella fallet anses skäl enligt punkten 1 i 7 kap. 18 c § miljöbalken föreligga. Den befintliga bostadsbebyggelsen inom planområdet ligger på mark som redan får sägas vara ianspråktagen på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Marken runt den befintliga bostadsbebyggelse utgör redan etablerade hemfridszoner där allemansrätten inte gäller. Där finns heller inga dokumenterade höga biologiska värden, värdefulla naturtyper, hotade eller särskilt skyddsvärda arter eller livsmiljöer för sådana arter. Sammantaget bedöms ett upphävande av strandskyddet inte påverka strandskyddets syften, dvs. djur- och växtlivet påverkas inte på ett oacceptabelt sätt och allmänhetens tillgång till strandområden försämras inte. Vidare bedöms intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väga tyngre än strandskyddsintresset. Den del som berörs av upphävandet har på plankartan markerats med en administrativ bestämmelse och förtydligats med en kartillustration. Trafik biltrafik Planområdet nås via Älvdalsvägen (länsväg 734) som ansluter till riksväg 62. Skyltad hastighet på Älvdalsvägen förbi planområdet är 60 km/tim, 70 km/tim för en liten del i söder, medan den är 30 km/tim på övriga gator inom planområdet. Enligt kommunens Trafiknätsanalys från 1999 tillhör Älvdalsvägen huvudnätet och klassas som genomfart eller infart. Älvdalsvägen tillhör även busstrafiknätet och det primära utryckningsnätet för räddningstjänsten. Vid ett plangenomförande kommer inga ändringar att behöva ske. Detaljplanen bekräftar endast den redan befintliga situationen. Vändplatsen vid Torptjärnsvägens slut har getts diametern 18 meter så att renhållningsfordon kan köra runt utan backningsrörelser. parkering Parkeringsbehovet för den befintliga bostadsbebyggelsen inom planområdet lösas i dag inom den egna fastigheten. Parkeringsbehovet kommer vid ett plangenomförande även fortsättningsvis att lösas på samma sätt. 20 kollektivtrafik Busslinjen Deje-Forshaga-Karlstad trafikerar området med ett drygt trettiotal turer på vardagar och ca tjugo turer under helgen i vardera riktningen. Hållplatser för busstrafik finns längs Älvdalsvägen (länsväg 734) på korta avstånd från planområdet. Restiden till Karlstad är ca 50 minuter. Värmlandstrafik svarar för busstrafiken. Ett plangenomförande bedöms inte komma att medföra några förändringar av busstrafiken. gång- och cykeltrafik Det finns inget separat gång- och cykelvägnät inom eller till planområdet. Gång- och cykeltrafik inom planområdet sker ute i gatumiljön, s.k. blandtrafik. Klarälvsbanan, en regional gång- och cykelled mellan Karlstad och Hagfors, ligger väster om planområdet. Den kan efter att Älvdalsvägen korsats nyttjas som GC-väg även av de boende på Risätter. Den har bra koppling med Deje centrum och övrigt GC-vägnät. Inga förändringar kommer att ske vid ett plangenomförande. Störningar buller Riksdagen godkände 2010 en ny målstruktur för det nationella miljöarbetet med ett generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål. Regeringen beslutade 2012 om preciseringar av miljökvalitetsmålen och etappmål i miljömålssystemet, bl.a. för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. En del av miljökvalitetsmålet precisering handlar om att människor inte ska utsättas för skadliga ljudnivåer såsom trafikbuller. Vidare är besvär av trafikbuller en av flera indikatorer som används för uppföljning av miljökvalitetsmålet. I Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader, 2015:216, finns bestämmelser om riktvärden för buller utomhus från spår- och vägtrafik vid bostadsbyggnader. Enligt 3 § förordningen bör buller från spår- och vägtrafik inte överskrida: 1. 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 2. 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. 21 För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. Om den ljudnivå som anges i 3 § första stycket 1 ändå överskrids bör: 1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och 2. minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasaden. Om den ljudnivå om 70 dBA maximal ljudnivå som anges i 3 § första stycket 2 ändå överskrids, bör nivån dock inte överskridas med mer än 10 dBA maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl. 06.00 och 22.00. Med bostadsrum avses i förordningen rum för daglig samvaro, utom kök, och rum för sömn. Inomhusvärdena regleras i Boverkets byggregler (BBR). väg- och järnvägstrafik Genom planområdet sträcker sig Älvdalsvägen (länsväg 734). Vidare gränsar planområdet till Bergslagsbanan. Bullret från väg- och järnvägstrafiken bedöms kunna påverka planområdet i någon omfattning. Det har gjorts en Trafikbullerutredning i samband med den nu aktuella detaljplanen av ÅF-Infrastructure, daterad 2015-06-08. Enligt trafikbullerutredningen kommer Älvdalsvägen att trafikeras av 2010 fordon per årsmedeldygn år 2030, varav åtta procent kommer att vara tung trafik. Skyltad hastighet på Älvdalsvägen förbi planområdet är 60 km/tim, 70 km/tim för en liten del i söder. Enligt trafikbullerutredningen kommer den berörda sträckan av Bergslagsbanan år 2030, enligt Trafikverkets prognos, att trafikeras av fem tjänstetåg såsom arbetsfordon och 15 godståg per vardagsmedeldygn. Prognosen omfattar inte hur många arbetsfordon den berörda sträckan kommer att trafikeras av. I dagsläget trafikeras inte den berörda sträckan av några persontåg och den kommer, enligt prognosen, heller inte att trafikeras av några år 2030. 22 Den befintliga bostadsbebyggelsen ligger som minst ca 20 meter från Älvdalsvägen och som minst ca 35 meter från Bergslagsbanan. Järnvägen ligger dock ca fem till sju meter lägre än bebyggelsen vilket begränsar dess bullerpåverkan. Enligt trafikbullerutredningen är den mest bullerutsatta delen av planområdet mot järnvägen i den nordvästra delen. Här ligger ekvivalentnivåerna mellan ca 56-65 dBA och maximalnivåer mellan 80-90 dBA. Sammantaget visar att trafikbullerutredningen att riktvärdet för ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostadsbyggnads fasad överskrids invid den befintliga bostadsbebyggelsen närmast Älvdalsvägen och Bergslagsbanan. Vidare överskrids riktvärdet för ekvivalent och maximal ljudnivå utomhus vid uteplats i anslutning till byggnaden invid stora delar av den befintliga bostadsbebyggelsen. Enligt förordningen krävs då att minst hälften av bostadsrummen i varje bostad inom kvartersmarken närmast Älvdalsvägen och Bergslagsbanan behöver vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden och där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasaden. För en bostad om högst 35 kvadratmeter får den ekvivalenta ljudnivån inom denna kvartersmark inte överskrida 60 dBA vid fasaden. Bedömningen görs att förutsättningar för att klara detta finns. Inom stora delar av kvartersmark som är avsedd för bostadsändamål behöver minst en uteplats, gemensam eller privat, anordnas i anslutning till bostaden där 50 dBA ekvivalenta ljudnivå inte överskrids och där 70 dBA maximal ljudnivå överskrids med högst 10 dBA fem gånger per timme mellan kl. 06.00 och 22.00. Bedömningen görs att det även finns förutsättningar för att klara detta. För att uppfylla riktvärdena kommer det att krävas särskild hänsyn när det gäller bostädernas lokalisering inom kvartersmarken, rummens placering inom bostaden och uteplatsernas/balkongernas placering. Detta kommer att bevakas i samband med bygglovshanteringen. Exempelvis är bullernivåerna i flera fall lägre i markplanet än en våning upp vilket innebär att bostadsrum kan behöva placeras i markplanet för att klara riktvärdena. verksamheter Hantverksverksamheter kan alstra ett visst buller. Det kan, förutom från transporter, förekomma ljud från själva verksamheten som sådan samt från fläktar och liknande. Avståndet från hantverksverksamheten till närmaste bostadsfasad är ca 25 meter. I Boverkets rapport 2015:21 Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder finns riktvärden för buller utomhus från industri och annan verksamhet vid bostadsfasad. Här anges att högsta ljudnivå från industri och annan verksamhet vid en bostadsfasad inte får överskrida: 50 dBA ekvivalent ljudnivå vardagar dagtid mellan kl. 06.00 och 18.00, 45 dBA ekvivalent ljudnivå vardagar kvällstid mellan kl. 18.00 och 22.00, 45 dBA ekvivalent ljudnivå nattetid mellan kl. 22.00 och 06.00, 45 dBA ekvivalent ljudnivå lör-, sön- och helgdagar dag- och kvällstid mellan kl. 06.00 och 22.00, och 55 dBA maximal ljudnivå nattetid mellan kl. 22.00 och 06.00. 23 Mot bakgrund av närheten till befintliga bostäder har i planen införts en bestämmelse om att verksamheten ska uppfylla dessa riktvärden. vibrationer Risk för störande vibrationer från väg- och järnvägstrafik torde kunna förekomma i någon omfattning. Grundläggande riktvärden för vibrationsnivåer när det gäller järnvägstrafik finns angivna i policydokumentet Buller och vibrationer från spårbunden linjetrafik, riktlinjer och tillämpning S024235/SA60 som upprättats gemensamt av Naturvårdsverket och Banverket, här anges riktvärden för nybyggnad av bl.a. bostäder: hastighet 0,4 mm/s RMS (1-80 Hz), och acceleration 14 mm/s2 RMS (1-80 Hz). För befintlig bebyggelse anges följande värden: hastighet 1,0 mm/s RMS (1-80 Hz), och acceleration 36 mm/s2 RMS (1-80 Hz). Vidare finns en svensk standard som brukar tillämpas för vibrationer från andra källor, SS 460 48 61 Mätning och riktlinjer för bedömning av komfort i byggnader. Häri anges känseltröskeln till <0,4 mm/s, måttlig störning till 0,4-1,0 mm/s och sannolik störning till >1,0 mm/s (vägd vibrationshastighet). På grund av markens beskaffenhet samt den låga trafikeringen på Älvdalsvägen (länsväg 734) och Bergslagsbanan görs bedömningen att några särskilda åtgärder mot bakgrund av risken för störande vibrationer inte behöver vidtas. elektromagnetiska fält Kring järnvägens kontaktledningar skapas elektriska och magnetiska fält i någon omfattning. Diskussionen om hälsoeffekter gäller främst magnetfälten som är svårast att avskärma. Magnetfältets styrka minskar med avståndet och är störst när ett tåg passerar. Den magnetfältsnivå som inte bör överskridas för miljöer där människor stadigvarande vistas kan sättas till 0,4 µT utifrån den vägledning som utarbetats av Socialstyrelsen i samråd med Boverket, Elsäkerhetsverket och Statens strålskyddsinstitut. Banverket har gett ut en egen skrift Elektromagnetiska fält omkring järnvägen. Här anges att magnetfältet från kontaktledningen är svag då inget tåg är i närheten, men ökar när tåget passerar. Detta magnetfält 24 får en varaktighet på några minuter och är starkast vid järnvägen och avtar med avståndet från banan. När det inte finns något tåg på den aktuella sträckan alstras normalt inget magnetfält. 20 meter från kontaktledningen när tåget är mer än 2,5 kilometer bort beräknas den magnetiska fältstyrkan vara ca 0,1 µT och 20 meter från kontaktledningen när tåget passerar är den ca 0,3-0,8 µT. Magnetfälten är svåra att skärma av, byggnadsmaterial och vegetation har liten effekt. Det krävs ett skyddsavstånd på ca 18 meter från järnvägens kontaktledningar för att man med säkerhet ska kunna erhålla magnetfältsnivåer under 0,4 µT när ett tåg passerar. Minsta avstånd från kvartersmark som är avsedd för bostäder till järnvägens kontaktledningar är i planen ca 25 meter. Minsta avstånd från kvartersmark som får bebyggas med bostäder till järnvägens kontaktledningar är i planen ca 35 meter. På detta avstånd klaras det tillämpade riktvärdet 0,4 µT under alla omständigheter. Mot bakgrund av detta görs bedömningen att någon särskild hänsyn inte behöver tas till kontaktledningen. farligt gods Planområdet ligger direkt söder om Bergslagsbanan. På järnvägen transporteras farligt gods i någon omfattning. I rapporten Riskhantering i detaljplaneprocessen, framtagen av länsstyrelserna i Stockholms, Skånes och Västra Götalands län, föreslås en zonindelning som underlag för riskbedömning inom ett avstånd av 150 meter från transportleden. Zonerna har inga fasta gränser utan riskbilden för det aktuella planområdet är avgörande för bedömning av lämpligt avstånd. Persontäthet och exploateringsgrad är exempel på faktorer som påverkar risknivån. En lämplig lokalisering innebär också att hänsyn tas till platsens unika förhållanden såsom topografi, meteorologi, bebyggelsens placering inom planområdet samt dess yttre och inre utformning. I rapporten Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, framtagen av Länsstyrelsen i Skånes län, anges riktvärden för olika typer av markanvändning som skyddsavstånd till transportleder för farligt gods, inom ett område av 200 meter från transportleden. Bland annat anges 70-150 meter som ett riktvärde för skyddsavstånd till bostäder (småhusbebyggelse) samt mer än 150 meter som ett riktvärde för skyddsavstånd till bostäder (flerbostadshus i flera plan). 25 Vid avståndet 70-150 meter kan de flesta typer av markanvändning förläggas utan särskilda åtgärder eller analyser. Undantaget sådan markanvändning som innefattar många eller utsatta personer. Individrisken sjunker kraftigt fram till ca 60 meter från en järnväg, denna kraftiga sänkning av risknivån avtar därefter. Ökade skyddsavstånd ger endast marginell effekt på risknivån. Den riskreducerande effekten på individrisken av skyddsavstånd uppnås vid ca 65 meter från en järnväg. Vid mer än 150 meters avstånd kan övriga typer av markanvändning förläggas utan särskilda åtgärder eller analyser. Vid detta avstånd har individriskkurvan planat ut, dvs. reduktionen i individrisk till följd av ökat skyddsavstånd är i princip obefintlig efter detta avstånd. Nyttan med ytterligare skyddsavstånd är svår att påvisa. Riktvärdet för skyddsavstånd till bostäder (småhusbebyggelse) klaras med god marginal för stora delar av kvartersmarken inom planområdet som får bebyggas med friliggande enbostadshus, förutom ett fåtal fastigheter i norr. Även majoriteten av kvartersmarken inom planområdet som får bebyggas med flerbostadshus klarar med god marginal riktvärdet för skyddsavstånd till bostäder (flerbostadshus i flera plan). Minsta avstånd från kvartersmark som är avsedd för bostäder till järnvägen är i planen ca 25 meter. Ut mot Bergslagsbanan finns en zon om sammanlagt ca tio meter där marken inte får förses med byggnader alternativt endast uthus och garage får placeras. Detta innebär att uthus och garage som närmast kan hamna ca 30 meter från järnvägen, medan friliggande enbostadshus respektive flerbostadshus som närmast kan hamna ca 35 respektive ca 155 meter från järnvägen. 35 meter gäller för elva fastigheter längs Risättersallén där järnvägen ligger ca sex till sju meter lägre än bostäderna nedanför en brant slänt. Topografin utgör ett skydd vid en eventuell olycka med transporter av farligt gods. Därtill är trafiken på järnvägen relativt begränsad och kommer även att vara det framöver, enligt Trafikverkets prognos. Med tanke på topografin, bebyggelsens placering inom planområdet, den låga exploateringsgraden och den låga trafikeringen på Bergslagsbanan bedöms inga särskilda åtgärder eller analyser behöva vidtas för den föreslagna markanvändningen. Detta underbyggs även av att pla- 26 nen endast bekräftar redan pågående markanvändning samt att de flesta typer av markanvändning kan förläggas utan särskilda åtgärder eller analyser vid avståndet 70-150 meter. Mot bakgrund av detta och omständigheterna i övrigt görs bedömningen att någon särskild hänsyn inte behöver tas till riskerna kring transporter av farligt gods. Teknisk försörjning dricks- och spillvatten Fastigheterna inom planområdet är anslutna till de kommunala ledningsnäten. Vid ett plangenomförande kommer inga förändringar att ske. dagvatten Kommunen har ett dagvattennät inom området med Klarälven som recipient. Dagvattnet inom planområdet omhändertas i dag antingen lokalt genom markinfiltration eller också genom bortledning via kommunens nät. Inga förändringar kommer att ske vid ett plangenomförande. värme Uppvärmning av fastigheten sker i dag genom individuella lösningar. Ett plangenomförande innebär ingen förändring. Långsiktigt hållbara energilösningar ska alltid eftersträvas. el Strömförsörjning finns inom området. Fortum är nätägare. tele, data Telenät finns inom området. Skanova Access är nätägare. Risätter utgör ett område som vid en utbyggnad kan komma att anslutas till fibernätet. avfall Avfallshantering sker enligt kommunens renhållningsordning och avfallsplan. Kommunens återvinningscentral finns vid Katrineberg. Avståndet dit är ca fyra kilometer. 27 Närmaste återvinningsstation ligger i Deje centrum, drygt en och en halv kilometer norr om planområdet. Konsekvenser av planens genomförande Planen bekräftar i stort den redan pågående markanvändningen. Vissa förändringar och kompletteringar kommer dock att ske. Ett plangenomförande innebär att remsor av parkmark, som redan i dag sköts och nyttjas av angränsande fastigheter, formellt överförs till kvartersmark. Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen inom planområdet att ges skydds- och varsamhetsbestämmelser samt rivningsförbud. Någon fastighet som tidigare inte omfattades av detaljplan har inkluderats i den nu aktuella planen. Planen förtydligar också bebyggelsens förhållanden till den störning och de risker som närheten till väg- och järnvägstrafiken utgör. Planen belyser också riskerna kring höga vattenstånd. ORGANISATORISKA FRÅGOR Planförfarande Detaljplanen upprättas med standardförfarande. Tidsplan planprocessen Beslut om samråd Samråd med berörda samt remiss till myndigheter och kommunala nämnder Beslut om granskning Granskning Godkännande för antagande Antagande Laga kraft MBN juni -15 augusti -15 MBN september -15 oktober -15 MBN november -15 KF december -15 januari -16 bebyggelse Eventuell ny bebyggelse kan uppföras när erforderliga planbeslut är fattade och bygglov erhållits. fastighetsbildning Fastighetsbildning kan ske när erforderliga planbeslut är fattade. Genomförandetid Genomförandetiden är satt till tio (10) år från den dag planen vunnit laga kraft. Ansvarsfördelning Kommunen ansvarar för följande delar i genomförandeprocessen: - behovsbedömning, planarbete, försäljning av erforderlig mark, fastighetsbildning (Lantmäteriet), iordningställande av allmän platsmark, och bygglovsprövning. 28 Köparen/byggherren ansvarar för följande delar i genomförandeprocessen: Avtal förvärv av erforderlig mark, bygglovsansökan och bygganmälan samt kontakter med myndigheter och andra, nybyggnadskarta, utsättning, och uppförande av eventuell bebyggelsen och iordningsställande av tomtmark. Exploateringsavtal eller motsvarande, som reglerar de närmare omständigheterna kring exploatering och markförsäljning, kan komma att upprättas mellan kommunen och köparen/byggherren. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Ett plangenomförande förutsätter att ett antal fastighetsbildningsåtgärder kan genomföras. I planen ges fastigheterna Risätter 21:1-21:13 och Risätter 25:1-25:6 möjlighet att förvärva kommunal mark fram till Risätterallén/Karlstadsvägen. Vidare ges fastigheterna Risätter 21:6 och 21:7, Risätter 21:13 och 25:1 samt Risätter 23:2 och 24:1 möjlighet att förvärva mellanliggande remsor av kommunal mark, i dag allmän platsmark. Kommunen initierar och bekostar erforderliga fastighetsbildningsåtgärder. Kostnadsregleringar kommer att göras i samband med markförsäljningen. Fastighetsbildning kan ske med stöd av planen. Angöringsväg till fastigheten Risätter 20:2, väster om planområdet, ska tryggas genom servitut. Rätten till underjordiska ledningar ska tryggas genom ledningsrätt. EKONOMISKA FRÅGOR Kommunen får direkta kostnader för planarbete och fastighetsbildning. I övrigt kommer inte kommunen att ha några direkta kostnader för planens genomförande. Kommunens direkta intäkter blir i form av försäljning av mark och eventuella bygglovsavgifter. De ekonomiska frågorna mellan kommunen och köparen/byggherren kommer att regleras i ett särskilt exploateringsavtal eller motsvarande. Planavgift kommer att tas ut. TEKNISKA FRÅGOR I samband med bygglovsansökningar när bebyggelsens exakta lägen och belastningar är kända kan krav komma att ställas på en objektanpassad geoteknisk undersökning. 29 Nybyggnadskarta och utsättning kommer att krävas i samband med eventuell bygglovsprövning. Detta kan beställas hos kommunen. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Vid upprättandet av planbeskrivningen har miljö- och byggchef Urban Ledin och teknisk chef Morgan Häggbom på Forshaga kommun medverkat. ÖVRIGA MEDVERKANDE Från KLARA arkitekter har även arkitekt Jan Erik Engström medverkat. 2015-XX-XX Kristina Grape planeringsarkitekt FPR/MSA
© Copyright 2025